Analys: Om börsens framtida avkastning
Granskar vi Stockholmsbörsens utveckling de senaste tre decennierna, kan konstateras att avkastningen varit strålande. Från 1991 har den nått 12,2 procent per år, inklusive utdelningar. Därför är Sverige ett av världens mest aktieorienterade länder. Samtidigt har även obligationsplaceringar varit strålande. En tioårig statsobligation, den vanligaste jämförelsen med börsen, har givit hela 7,9 procent per år.
Bättre med aktier
Börsen har alltså givit 4,4 procent per år högre avkastning än obligationer. På lång sikt har det stor betydelse. Den som satsade 10 000 kronor på börsen 1991 har idag 280 000 kronor, medan den som satsade i tioåriga obligationer har fått 90 000 kronor. Så kommer det inte att se ut för obligationerna framöver. Den som idag köper tioåriga statsobligationer för 10 000 kronor vet bara en sak: Räntan är negativ, ungefär 0,3 procent. Det innebär att placeraren idag tvingas betala 10 300 kronor för det tveksamma nöjet att få tillbaka 10 000kr om tio år.
Påverkas börsen?
Om vi lägger på de 4,4 procent per år i meravkastning som Stockholmsbörsen givit, skulle det innebära att aktieplacerarna kan se fram emot en avkastning på 4,1 procent per år. Den låga avkastningen tror jag inte många räknar med. En grov tumregel bland de flesta placerare är att börsen kommer ge minst tio procent per år, alltså att meravkastningen på aktier framöver skulle bli minst tio procent. Det kommer inte att hända.
Planar ut
Avkastningen de senaste trettio åren har nämligen planat ut, men i omgångar. Uppbyggnaden av IT-bubblan 1994-1999 gav en fantastisk avkastning på hela 24 procent per år (utan att räkna med ”tokrallyt” från oktober 1999 till mars 2003). Det var hela 10 procent mer än avkastningen på tioåriga obligationer. Räknar vi däremot från oktober 1999 fram till tidpunkten före finanskraschen i december 2006 får vi en börsavkastning på 9,9 procent per år, vilket dock bara var 2,8 procent mer än obligationerna. Räknar vi från 2006 och fram till ”Kinatoppen” 2015 blir börsavkastningen per år 9,0 procent. Skillnaden mot obligationerna har nu krympt till 2,0 procent. Om vi däremot räknar 2015 till 2017, då USA-dollarn steg kraftigt mot kronan, gav börsen 8,9 procent per år medan obligationerna bara gav en årsavkastning på 1,3 procent.
Kraftig ränteeffekt
Det är när vi granskar de senaste två åren, som funderingarna kring framtiden spetsas till. De senaste två åren har börsen gått upp med 8,3 procent per år, men samtidigt har de tioåriga obligationerna givit en avkastning på hela 6,4 procent. Trots den låga räntenivån blir obligationsavkastningen kraftig när räntenivån generellt sänks, som nu när vi halkat ner på minusräntor. Den fantastiska börs vi haft de senaste trettio åren har därför till stor del drivits fram av den fallande räntan. Ett flertal perioder har bara haft en ”premium” mot räntan på 2-3 procent.
Och slutsatsen…?
Därför blir slutsatsen att framtiden kommer se annorlunda ut än forntiden. När tioåriga obligationsräntan nu ligger kring noll, borde den sannolika avkastningen på aktier blir ungefär 4 procent. Kommer du att vara nöjd med det? Nej, inte om utvecklingen blir så svängig som de senaste fem åren. Både hösten 2015 och hösten 2018 drabbades vi av nedgångar på 20 procent. De allra flest kommer att tycka fyra procent inte räcker till för att kompensera den berg-och-dalbanan. Frågan är: Vad gör du då?
Räntefallet har drivit på börsen