Analytikern: Det talar för att vi ska ner igen

Stockholmsbörsens kursrally sedan vändningen i början av oktober är hela 19 procent. Det är mycket. De tidigare rekylerna under nedgångsfasen 2022 har toppat på 12-14 procent och den näst bästa uppgången är från augusti då rekylen den 5 juli gav 14 procents uppgång under drygt en månad.

Inflationen bränslet
Även då var bränslet optimism kring inflationen. Juli månads enskilda siffra gav noll procents prisökning från månaden innan, vilket gav placerarna mod att utpeka en vändning. Den globala räntan på tvååriga statsobligationer (liksom den svenska) föll från 1,9 procent ner till 1,4 och börserna tog fart. Den kraftigt positiva reaktionen var ändå konstig, med tanke på att det var i huvudsak fallande energipriser som utgjorde motorn i juli månads nedgång.

Bred nedgång
Inflationsnedgången nu i oktober gav 0,4 procent för månaden, alltså klart högre än i juli. Motorn var dock inte specifikt energipriser (de ökade), vilket är positivt, utan ett flertal delindex visade en dämpning av inflationstakten. Därtill är oktober en ganska tydlig inflationsmånad, till skillnad från juli, vilket gör att 0,4 procent i oktober är lika positivt som noll i juli.

Annorlunda räntereaktion
Det som däremot är något annorlunda är nedgången i räntorna. Efter juni månads nollinflation gick räntan på den amerikanska tvååriga obligationen ner med 0,6 procentenheter till 2,8 procent, vilket blev bränslet i börsuppgången. Hittills är motsvarande nedgång 0,3 procentenheter till 4,3 procent. Mot bakgrund av den häpnadsväckande starka börsutvecklingen (S&P gick upp 5,5 procent, den femtonde bästa dagsutvecklingen efter 1970) borde reaktionen på räntemarknaden varit större.

Europa släpar efter

Granskar vi de europeiska korta obligationsräntorna kan därtill konstateras att nedgången blev försumbar. Det är inte konstigt mot bakgrund av att ECB (och Riksbanken) ligger långt efter den amerikanska centralbanken. Uppgången i styrränta ligger på halva den amerikanska nivån. Dessutom är den europeiska inflationen klart högre än den amerikanska, delvis beroende på att uppgången i energipriser är högre, särskilt i Tyskland.

Rekyler förekommer
Den senaste månaden är alltså Stockholmsbörsens rekyl 19 procent, vilket kan jämföras med den starkaste rekylen under finanskraschen, som var 18 procent under mars-maj 2008. Under IT-kraschen var motsvarande maxrekyl 21 procent under april-maj 2001. Trots dessa markanta uppgångar fortsatte kurserna neråt, med i båda fall ungefär 40 procent från toppen av rekylen. Det är dock svårt att skilja IT-kraschen från den krasch som följde parallellt med eskaleringen av Irakkriget (som i sin tur var en effekt av terrordåden den 11 september 2001).

Och slutsatsen..?
Den amerikanska inflationsstatistiken i oktober var en positiv läsning (vilket behandlats i förra analysen), men mönstret är inte lika positivt i Europa. Reaktionerna på börserna var därför omotiverat kraftiga. Dessutom visar historiken att börsrekyler på nuvarande nivå förekommit även vid de två tidigare strukturella börskrascherna, varför uppgången inte självklart innebär en längre uppåtgående trend. För den riktigt orolige kan därför denna uppgång snarare var en möjlighet att dra ner något på risken i portföljen.