Aktiespararna

Janet Yellen sätter tonen

Av Carl-Henrik Söderberg
24 augusti 20175 min lästid

Den årliga centralbankskonferensen i Jackson Hole har flera gånger tidigare bjudit på tunga penningpolitiska besked.

Konsensus tror dock inte att några större nyheter kommer presenteras från den amerikanska centralbankschefen Janet Yellen. Istället väntar sig marknaden att hon upprepar Feds något avvaktande hållning och att den fortsatt minskade arbetslösheten i sinom tid ska få inflationen att lyfta. Som vanligt kommer Yellens ord att vägas på guldvåg och minsta detalj kan få påverkan på marknaden.

Fed beslutade under sitt senaste möte i juli att bibehålla styrräntan på 1,25 procent. Sannolikheten för en höjning i september är minimal medan december är mer troligt. När Fed ska börja minska sin balansräkning väntas annonseras vid nästa möte den 20 september. Har inte inflationen tagit fart fram till dess så avvaktar Fed med allra störta säkerhet att höja räntan då.

Även chefen för den europeiska centralbanken (ECB) Mario Draghi kommer närvara vid konferensen i Jackson Hole.

Då marknaden nåddes av nyheten att ECB-chefen skulle tala vid konferensen har det spekulerats i att han kan komma med något tungt besked kring ECB:s exit-strategi. Särskilt då det var just i Jackson Hole han lade grunden för ECB:s kvantitativa lättnader 2014. Källor har dock uppgett till Reuters att Mario Draghi inte kommer med något nytt policybudskap denna gång, varpå förväntningarna också dämpats.

Det mer duvaktiga tonläget från Yellen på sistone i kombination med frågetecken kring den amerikanska ekonomin och vad Trump kan åstadkomma, tillsammans med att Europa går starkt, förklarar valutarörelserna vi sedan årsskifter där dollarn tappat kraftigt mot bland annat euron och svenska kronan.

Visserligen blir importen billigare vilket allt annat lika borde gynna privatkonsumtionen, men samtidigt håller det tillbaka den uppgång i inflationen som ECB så länge agerat aktivt för att höja mot målnivån på 2 procent.

Trots att europeisk ekonomi går starkt är det viktigt att euron inte stärks för mycket. Europa är, precis som Sverige, en exportberoende region och gynnas således när valutan är svag. Därmed sitter Mario Draghi i knät på Janet Yellen. Och då Yellen väntas inta en fortsatt avvaktande hållning, vilket inte kommer bidra till någon dollarstyrka, kommer Draghi behöva ta hänsyn till det i sitt tal, allt för att inte euron ska stärkas alltför mycket.

Vänder vi blickarna mot Sverige upplever vi en liknande situation där vår egen Stefan Ingves i sin tur sitter i knät på Mario Draghi. Då Europa är Sveriges största handelspartner blir därför valutarelationen även här av vital vikt. Draghi vill ha en låg euro, Ingves vill ha en låg kronkurs främst gentemot euron. Det här förklarar också varför Riksbanken, trots en överhettad svensk ekonomi, fortsätter med obligationsköp och minusränta.

Samtidigt skulle nästa steg kunna vara att ECB börjar kommunicera under senare del av året hur och när en exitstrategi kommer att se ut. Det skulle kunna bana väg för en mer flexibel hållning för Riksbanken också med mer hänsyn till en redan överhettad inhemsk ekonomi. Den fortsatt starka trenden för produktion och export borde ge ökat stöd för att tillväxten i Sverige håller i sig och därmed måste Riksbanken tillslut ändra sin politik.

Trots att inflationen är strax under 2 målet på procent, PMI (inköpschefsindex) ligger på toppnivåer och BNP-tillväxten är hög, så har Riksbanken ändå valt att hålla en styrränta på -0,50 procent och dammsuger samtidigt marknaden på statsobligationer till en räntenivå runt 0,5 procent. Frågan är givetvis till vilken nytta och med vilka konsekvenser. Som sagt, här spelar valutan en viktig roll. För en så exportberoende nation som Sverige så är en konkurrenskraftig valuta av största vikt för att ekonomins hjul ska fortsätta snurra i ostörd fart.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det råder ett intressant läge där fokus primärt kommer läggas på vad både Yellen och Draghi säger. Båda hade nog önskat att strama åt penningpolitiken mer men där valutautvecklingen och oron för att störa den fragila tillväxten i världen väger tyngre. Utifrån den tesen är ett tämligen händelsefattigt möte att vänta imorgon fredag.

Carl-Henrik Söderberg

Dela med dig