Malmqvist: En obehaglig parallell
De senaste tre åren har Stockholmsbörsen mer än fördubblats, likadant med S&P index över de amerikanska börsbolagen. Uppgången är 120 respektive 105 procent, allt mätt i lokal valuta. Senast Stockholmsbörsen fördubblades under tre år var 2006, året innan finanskraschen. Dessförinnan hände det under IT-bubblan år 2000. Då var uppgången under tre år ungefär som idag, men hade en topp några månader tidigare som låg ännu högre.
Börskrasch på vägen
Riktigt hysteriska börsperioder innefattar ofta en ordentlig börskrasch på vägen till toppen. När jag skriver börskrasch innebär det ett fall på på Stockholmsbörsen på 35-40 procent under 2-3 månader. Då är det full panik och börsen är första nyhetsinslag i SvT:s Rapport (som nästan aldrig annars rapporterar om börsen). Senaste det hände var i pandemiraset, februari-mars 2020. Det minns du säkert. I skuggan av Europas nedstängningar rasade Stockholmsbörsen med 35 procent mellan den 19 februari och den 23 mars. Allt var nattsvart, men så plötsligt vände det. Året slutade på plus 9 procent och ingen fattade någonting. Den ekonomiska statistiken visade fortsatt medioker utveckling och dessutom återkom nedstängningarna mot slutet av 2020.
Även under IT-bubblan
En liknande börsutveckling inträffade under IT-bubblan 1998. Då ångade IT-aktierna på för fullt, men över sommaren 1998 började raset. Det pratades om Asienfrossa, men ingen kunde egentligen säga varför det började falla. I början av oktober 1998 nåddes botten, hela 39 procent under sommarens toppnivå. Det var full panik, för den allmänna uppfattningen var att IT-bubblan nu hade spruckit. Men i oktober vände det och 1998 slutade med en avkastning för helåret på 13 procent. Placerarna skålade i champagne och skrattade lite förläget åt paniken under hösten. Därefter blev 1999 det bästa börsåret någonsin med en avkastning i Stockholm på ofattbara 90 procent. Börsens genomsnittliga p/e-tal var drygt 30 och Ericssons p/e-tal låg på tre gånger det.
Historiken viktig
Jag fascineras, som du säkert har märkt, av historiska jämförelser. Om vi därför låter pandemikraschen under mars 2020 utgöra avstampet för pandemirallyt sedan dess, på samma sätt som 1998-raset verkade ha stärkt placerarna att ta ännu högre risker under 1999, får vi en tydlig likhet. För att inte hamna snett med jämförelsen, startar jag mätningen ett år före respektive börstopp, alltså ett år före februari 2020, respektive ett år före juli 1998. Härigenom fångar vi upp den euforifas som regelmässigt föregår en börskrasch.
Börsrallyn har paralleller
För de tre åren fram till toppen på IT-bubblan gav Stockholmsbörsen en avkastning på sammanlagt 111 procent och ett största fall på vägen dit på, som nämnts, på 39 procent. För perioden 19 februari 2019 fram till årsskiftet 2021 är motsvarande avkastning 94 procent, med ett börsras, i mars 2020 på alltså 35 procent. Detsamma gäller S&P index, som här kan sägas utgöra en global indikator. Uppgången under tre år innan IT-bubblans topp var 69 procent, med ett värsta ras under hösten 1998 på 20 procent. Mäter vi den nuvarande utvecklingen från februari 2019 fram till idag är uppgången faktiskt större, hela 75 procent, med ett ras i mars 2020 som blev 34 procent, vilket är väldigt mycket för att vara USA.
Lägre värderingar
Däremot är värderingarna idag lägre. Stockholmsbörsen har ett p/e-tal på ungefär 18-19, medan amerikanska S&P ligger på p/e 20-21. På IT-bubblans topp låg Stockholmsbörsen på drygt 30, medan S&P låg på ungefär 26. Dessutom var räntorna klart högre. I Sverige gav en tioårig statsobligation 5,4 procents årlig avkastning, mot 0,1 procent idag och i USA var samma avkastning 6,1 procent, mot 1,4 procent idag. Ränteutvecklingen under IT-bubblan var dock tydligt fallande, vilket har klara likheter med de senaste tre åren.
Och slutsatsen..?
Jag är häpen över likheterna med IT-bubblan. Det är en exceptionell period som jag inte trodde var möjlig att upprepa. Vi har idag samma avkastningsjakt, vilket materialiseras i att det skapas astronomiska börsvärden i bolag utan vinster, ja, i många fall utan ens intäkter. Dessutom går år 2021 till historien som det mest förvärvsintensiva året någonsin bland de globala börsföretagen och företagsaffärerna är kraftigt belånade för att uppnå maximal positiv effekt på vinsten per aktie. Även det känns igen från IT-bubblan. År 2022 har därtill börjat med rekordinflation, stigande räntor och nya coronarelaterade nedstängningar, samtidigt som börsplacerarna är mer riskvilliga än någonsin tidigare. Min prognos är att 2022 slutar på 15 procent. Det svåra är att besluta sig för om det skall vara plus eller minus före. Hysterin kan ju fortsätta.