Aktiespararna

Malmqvist: Ljuset i mörkret

Av Peter Malmqvist
7 oktober 20204 min lästid
Peter Malmqvist.
Stämningen bland Europas politiker balanserar nu återigen på randen till panik. Smittspridningen har stigit markant sedan bottenläget i juni. Det finns dock en parameter som är viktigare.

Den 17 juni var en märkesdag för den kontinentaleuropeiska virusbekämpningen. Då var antalet smittade per dag nere i försumbara 2000 personer mot 26.000 i april, mätt för de 16 länder i Europa som den 15-16 mars stängde in sina medborgare. Det blev dock en kortlivad triumf.

Explosion

Idag har smittspridningen aldrig varit högre, totalt 41.000 personer per dag. Lägger vi till de övriga länder i Europa är vi uppe i 62.000 smittade per dag, vilket exempelvis kan jämföras med USA på ungefär 45.000 och Sydamerika på 60.000 personer per dag. Följaktligen har de europeiska politikerna i de största länderna återigen gripits av begynnande panik.

Ny strategi

Nu gäller emellertid ”partiella nedstängningar”. Därför har spanska rikspolitiker uppdragit åt lokalpolitikerna i Madrid att fatta de numera avskydda besluten att stänga ner områden. I Paris har det beslutats om att stänga caféer och barer, vilket framstår som en obegriplig avgränsning. Och den som försöker följa Storbritannien, eller snarare England, blir ganska snurrig av att bara försöka följa med i de olika åtgärd som Boris Johnson inför.

Ljusen

Ljusen i mörkret är två. Det verkar inte finnas någon europeisk politiker som vill göra om katastrofen från i mars och stänga in alla medborgare. Gick det inte att permanent stoppa spridningen förra gången, lär det inte gå nu. Det andra är att dödligheten inte alls följer med smittspridningen upp. I den kontinentaleuropeiska kärnländerna har 272 personer dött på 41.000 smittade. Det ger en dödlighet på 0,7 procent, vilket är fjärran från de 10-15 procent som var fallet i april.

Generell slutsats

Granskar vi i detalj åtta länder av Sveriges befolkningsstorlek (Belgien, Schweiz, Österrike, Tjeckien, Grekland, Portugal, Israel, Förenade Arabemiraten/UAE), kan konstateras att de visserligen skiljer sig åt i smittspridning, men att dödligheten ligger på en väsentligt lägre nivå än i april. Värst utvecklas Israel, Tjeckien och Belgien, som gått från nästan inga smittade alls i juni till 6000 per dag i Israel och hälften av det i Tjeckien, samt ungefär 2500 i Belgien. Där ligger dödligheten på ungefär 0,6 procent av antalet uppmätta smittade. Övriga länder ligger på mellan 300 och 900 smittade per dag med en ännu något lägre dödlighet. Den svenska statistiken visar 2 döda per dag på ungefär 500 smittade. Det blir 0,4 procent.

Fler upptäcks

Dessutom testar vi väsentligt fler personer idag än på toppen i april, då sjukvården var i kaos. Både tester och struktur för testning finns på plats, vilket gör att vi upptäcker fler smittade än tidigare. Även det spelar roll när vi jämför mellan perioderna.

Politisk trötthet

Så här kan jag sitta och försöka genomskåda statistiken, men det har naturligtvis ingen betydelse om politikerna i Europa skräms av de siffror som nu växer fram. Frågan är dock om så är fallet. Det är visserligen en subjektiv iaktagelse, men jag tycker mig spåra en betydande politisk ”trötthet” i att alltid behöva uppträda resolut och beslutsamt. Därför skickar de bollen vidare till lokalpolitikerna, eller gör som i Paris - slår ett stort hål i luften. Paris caféer och barer kan lyckligtvis inte få den franska ekonomin i gungning, men ändå är det en åtgärd som syns. Detsamma när rikspolitikerna i Spanien uppdrar åt lokal politikerna i Madrid att stänga ner den fattigare södra delen.

Osvuret är bäst

Därför borde det värsta av politisk idioti vara bakom oss, men osvuret är bäst. Vi går mot vintern och min jämförelse i några tidigare analyser med Hong-Konginfluensan 1968-70, visar att den andra vågen tar fart mot slutet av november och ebbar ut i början av mars. Dessutom riskerar den att bli större än den första. Därför blir jordmånen för galna politiska åtgärder bara mer och mer lukrativ ju närmare Jul vi kommer.

Dela med dig