Malmqvist: Tysklands stora misstag
En företagare lär sig snabbt två saker när det gäller risk. Antingen måste du vara väsentligt större än den andra affärspartnern eller så måste du ha många partners. Är du stor kan du styra den andra partnern och på det sätt skapa stabilitet. Har du däremot många partners kan du spela ut dem mot varandra, vilket också skapar stabilitet. Problemet är att många partners kostar mer att administrera och hantera än ett fåtal. Dessutom tappar du mycket av stordriftsfördelarna.
Stordrift driver på
Tyskland har gått på den första strategin när det gäller gasinköp - en stor partner. Av Rysslands totala export 2020 av naturgas via pipeline tog tyskarna 28 procent. Tvåa var Italien med 10 procent och trea Belarus med 9. Av Rysslands samlade export går 83 procent via pipeline och resterande på fartyg i form av nedkyld flytande gas, så kallad LNG. Pipeline är det överlägset billigaste sättet att transportera gas eftersom stordriftsfördelarna är uppenbara. Det har styrt in tyskarna i den fälla som de är i nu. De saknar i stort sett alternativa leverantörer.
Rysk import
Av Tysklands samlade import kommer nämligen hela 55 procent från Ryssland. Denna del var därtill på väg att öka markant tack vare den nya pipelinen under Östersjön, Nord Stream 2. Den hade förmodligen varit i gång nu om det inte vore för USA:s frenetiska motstånd. På grund av Ukrainakriget har nu tyskarna lagt den på is. Min gissning är att den aldrig kommer att tas i bruk. Tyskarnas situation har plötsligt visat sig vara en fälla. Dessutom har tyskarna beslutat att lägga ner samtliga kärnkraftverk, vilket sätter ytterligare press på energitillgången.
Kinas gasimport
Kina är också stor gasanvändare. Importen år 2020 var totalt 125 miljarder kubikmeter, att jämföra med Tysklands 102 miljarder, men kineserna tar bara 36 procent via pipeline och bara 3 procent i pipeline från Ryssland. Lägger vi till de ryska LNG-leveranserna tar Kina 9 procent från Ryssland. Via pipeline är Turkmenistan största leverantör med 22 procent av Kinas totala import, men deras största leverantör totalt sett är Australien, som via fartyg levererar 32 procent av den totala gasimporten. Därefter svarar Qatar, Malaysia och Indonesien för mellan 6-8 procent vardera. Kina köper gas från elva länder. Tyskland köper gas från i praktiken tre.
Ingen hjälp för Ukraina
I den tragedi som utspelar sig i Ukraina sitter Tyskland i vägen för det mest verkningsfulla vapnet av alla - en gasbojkott. Olja och gas är Rysslands huvudsakliga exportvaror och de är ungefär lika stora. På tredje plats kommer vissa basmetaller. För framtiden är gas mer viktigt än olja, eftersom det är mindre skadligt för miljön. För Ryssland är gas ännu viktigare eftersom landet har världens största gasreserver, med uppskattade 37 billioner kubikmeter. Nummer två är Iran med 32 billioner, men de är ju utestängda från den internationella marknaden, medan nummer tre är Qatar med 25 billioner.
Tyskarna lägger om
Det är en ofarlig gissning att Rysslands anfall på Ukraina helt ändrar den tyska riskbilden. Plötsligt är tyskarna huvudfinansiär av världens farligaste regim, samtidigt som tyskars välfärd är helt beroende av samma regim. Det är mot den bakgrunden beslutet kring Nord Stream 2 skall ses och det är därför jag tror denna pipeline aldrig kommer att tas i bruk. Inom loppet av två månader har tyskarna insett sitt fatala misstag. Beroendet av Ryssland måste nu minska, men det finns ingen snabb väg. Tysklands satsning på Ryssland har eliminerat det huvudsakliga alternativet, att köpa dyrare, men mer flexibel gas via fartyg. Tyskarna har ingen infrastruktur för detta och det tar många år att få fram. Rimligen kommer det in i långsiktsplanerna, men just nu löser det inga problem.
Och slutsatsen..?
En gasbojkott kommer knappast att sättas i verket för att hjälpa Ukraina. Tyskarna har en rysk pistol mot pannan och det är en klen tröst att tyskarna håller en liknande mot ryssarnas panna. Här finns inga kortsiktiga vinnare, men på lång sikt är Ryssland en stor förlorare när Tyskland kommer att växla om. Kinas importstruktur visar rimligen att landet inte är berett att axla Tysklands mantel som huvudimportör av rysk gas.