Swedbank: Höjt prisbasbelopp ger högre bidrag och lägre skatt 2020

Grundavdrag och jobbskatteavdrag påverkas också vilket innebär sänkt
inkomstskatt för både pensionärer och förvärvsarbetande. Höjd
skiktgräns innebär ytterligare skattesänkning för de med högre
inkomst.

- Till följd av de högre prisbasbeloppen får garantipensionären 150
kronor mer i plånboken varje månad och studenten får knappt 200
kronor mer. Men de som får störst förbättring är höginkomsttagare som
får en rejäl skattesänkning till följd av den högre brytpunkten för
statlig inkomstskatt, säger Arturo Arques, privatekonom för Swedbank
och sparbankerna.

De högre prisbasbeloppen 2020 får till följd att:

• Garantipensionen höjs med mellan 130 och 145 kr per månad
• Studiemedlen höjs med drygt 180 kronor per fyraveckorsperiod,
  jämfört med höstterminen 2019
• Sjukpenninggrundande inkomst höjs något. Den högsta sjukpenningnivån höjs med 14 kronor per dag
• Högsta nivån i föräldraförsäkringen höjs med 17 kronor per dag
• Grundavdrag och jobbskatteavdrag höjs, vilket i sin tur innebär
  sänkt skatt på arbetsinkomst och pension. Med hur mycket beror på
  inkomst, se tabell i bilaga
• Skiktgränserna för statlig inkomstskatt höjs, vilket innebär lägre
  skatt för de som tjänar över 42 000 kronor per månad [1]
• Spärrbeloppet (lägsta nivån) för fastighetsavgift höjs med 54 kronor
  per år.

Föreslagna förändringar av basbeloppen fastställs av regeringen under
hösten. Beräkningar är gjorda utifrån gällande regelverk. Det finns
även förslag till förbättringar av grundskydden inom
pensionssystemet, men de är inte beslutade om och inkluderas därför
inte heller i beräkningarna.

Det här är basbelopp och så beräknas de
Prisbasbelopp och inkomstbasbelopp är referensbelopp utifrån vilka
pensioner, olika ersättningsnivåer och skatter sätts. Beloppen ändras
i januari varje år. Prisbasbeloppet påverkar garantipension,
studiemedel, sjuk- och föräldrapenning. Även grundavdrag,
jobbskatteavdrag och skiktgränser påverkas av prisbasbeloppet. Det
förhöjda prisbasbeloppet ligger till grund för beräkningen av
tilläggspension och inkomstbasbeloppet styr pensionsgrundande inkomst och fastighetsavgift.

Prisbasbeloppen räknas fram genom förändringar i det allmänna
prisläget (inflationen). Beräkningen utgår från bastal 1998, men
förändringen mellan åren beror på prisförändringen det senaste året.
Prisbasbeloppen 2020 styrs av prisutvecklingen mellan juni 2018 och
juni 2019. Under den perioden var inflationstakten 1,8 procent,
vilket får till följd att prisbasbeloppen höjs med motsvarande [2].

Inkomstindex och inkomstbasbeloppet bestäms först senast 31 oktober.
Till följd av det kan beräkningar över till exempel inkomstpension,
pensionsgrundande inkomst och högsta nivån för fastighetsavgift för
2020 inte göras än. Inkomstbasbeloppet beräknas utifrån faktisk
snittinkomst och för 2020 är det snittinkomsten för 2018 som ligger
till grund för beräkningen. Beräkningarna baseras på en prognos över
snittinkomsten och för att kunna göra en så bra prognos som möjligt
görs indexberäkningen senast 31 oktober. Pensionsmyndigheten ansvarar för beräkning av inkomstbasbelopp.