Kom igång med sparande – en komplett guide

Introduktion till sparande

När du ska börja spara pengar är det första du bör fundera på vad du har för målsättning med ditt sparande. Om du exempelvis har som mål att spara till pensionen är det ett långsiktigt sparande du är ute efter. Då har du möjlighet att ta risk eftersom du sannolikt kommer att ha sparandet tillräckligt länge för att inte påverkas av tillfälliga nedgångar. Vill du däremot spara till semesterresan nästa år kan det vara bra att spara med lägre risk eftersom marknaden kan svänga fel och äta upp ditt sparade kapital strax innan du ska boka resan.

Vilken tidshorisont du har för ditt sparande är därför viktigt att ha i beaktande. En annan faktor att ta hänsyn till är hur involverad du vill vara i sparandet. Vill du till exempel köpa aktier kräver det i regel en del kunskap, medan att investera i fonder ofta är enklare och innebär mindre handpåläggning från dig.

När du har identifierat vad du har för mål, hur riskbenägen du är och hur involverad du vill vara i sparandet kan du identifiera vilka olika sparmöjligheter som passar för just dig. I denna guide kommer vi gå igenom en rad olika saker att tänka på rörande din ekonomi och dina pengar.

Vilken typ av sparande är bäst? 

Det bästa sparandet är det som är anpassat efter dina målsättningar. Det är också viktigt att du är konsekvent med ditt sparande. En bra målbild är att ha ett buffertsparande, ett kortsiktigt sparande och ett långsiktigt sparande.

Bufferten är det första du bör spara till så att du har pengar ifall något oförutsett händer. Det kortsiktiga sparandet kan hjälpa dig spara ihop till något du vill unna dig, medan det långsiktiga sparandet kan hjälpa dig få ihop pengar till pensionen, en ny bostad eller som ekonomisk stöttning till dina barn när de blir äldre. Om du sparar på kort sikt kan du exempelvis välja ett konto som har hög sparränta utan inlåsning, alternativt fonder med låg risk som till exempel räntefonder eller indexfonder. På så sätt har du snabbt tillgång till pengarna om och när du behöver dem.

För ett sparande på lång sikt har du många alternativ. En diversifierad blandportfölj till exempel minskar risken, samtidigt som du exponeras mot många olika typer av branscher, marknader och intressanta bolag.

Läs om våra Gyllene Regler för att djupdyka kring hur du kan tänka kring sparande.

Sparmål

Börja med att sätta upp ett mål för ditt sparande. Ska du spara till pensionen, till en kontantinsats till en bostad eller vill du sätta upp ett sparande för dina barn? Att definiera vad du sparar till ökar motivationen och gör det enklare för dig att följa din plan. När du har ett tydligt mål blir det lättare att välja rätt typ av sparande och att hålla fast vid det även när marknaden svänger. Och marknaden kommer att svänga, förr eller senare.

Buffertsparande

En av de vanligaste anledningarna till att spara är att skapa en buffert. Ett buffertsparande kan ses som ett ekonomiskt skyddsnät som hjälper dig hantera oväntade kostnader, utan att belasta din vardagsekonomi. Det kan till exempel handla om att något i hemmet går sönder, att du blir sjukskriven eller att du får en räkning du inte räknat med.

Buffertsparandet ska med andra ord finnas där som en ekonomisk trygghet. En tumregel är att ett buffertsparande ska motsvara cirka tre till sex månaders levnadskostnader. Se till att du har ditt buffertsparande på ett sparkonto med god tillgänglighet så att pengarna på ett snabbt och smidigt sätt kan tas ut när det behövs. Det är också viktigt att du sparar på ett konto med låg risk, eftersom du vid en oförutsedd händelse inte vill att ditt kapital ska påverkas av en dipp i marknaden. Du kan till exempel ha ditt buffertsparande på ett sparkonto med sparränta. Där är avkastningen väsentligt lägre, men kom ihåg att det inte främst är avkastningen som är målet med ett buffertsparande.

Kortsiktigt sparande

Ett kortsiktigt sparande är precis som det låter, ett sparande med en kortare tidshorisont. Så, hur kort då? Även om det inte finns ett “rätt” svar brukar man prata om en sparhorisont på upp till ett år, ibland upp till tre. Ett kortsiktigt sparande kan vara bra om du vill spara till en semesterresa, en renovering eller nya vinterdäck till bilen. Det viktigaste när du sparar på kort sikt är att du inte låser in pengarna, utan att du har dem på ett konto där de är lättillgängliga. Om du planerar att använda pengarna inom ett till tre år är sparformer med låg risk att rekommendera. Då kan du till exempel satsa på ett sparkonto eller räntebärande investeringar. På detta sätt kan du undvika att värdet minskar.

Långsiktigt sparande

Med ett långsiktigt sparande kan du spara till större mål som kräver en längre tidshorisont och ett större kapital. Kanske vill du spara till din framtida pension? Många sparar även långsiktigt till sina barn. Det kan handla om en utbildning, en kontantinsats till en lägenhet eller annat ekonomiskt stöd för när de blir äldre. Ett annat vanligt mål för långsiktigt sparande är en större investering, som ett framtida bostadsköp där man genom regelbundet sparande över flera år kan spara ihop tillräckligt för en rejäl handpenning. Genom att spara långsiktigt har man möjlighet att dra nytta av ränta på ränta-effekten.

Långsiktigt sparande brukar definieras som en tidshorisont på minst fem år, men oftast längre. Med ett långsiktigt sparande kan dina pengar växa och med en längre tidshorisont kan du ta större risk, till exempel genom att investera i aktier eller fonder. Detta eftersom kortsiktiga värdeförändringar ofta jämnas ut över tid.När du sparar långsiktigt kan du tänka lite bredare än det kortsiktiga sparandet. Som exempel kan en större andel av portföljen bestå av aktier eller aktiefonder. De ger ofta högre avkastning på sikt.

För att sprida risken kan det vara bra att investera i både svenska och internationella aktier samt i olika branscher. En del av kapitalet kan investeras i räntefonder och obligationer. De skapar en stabil grund och ger större säkerhet, även om avkastningen vanligtvis är lägre än för aktier. Genom att ha en del av portföljen i den typen av värdepapper minskar du risken något, vilket kan ge trygghet om börsen skulle gå ner. Slutligen kan en del utgöras av alternativa investeringar. Dessa kan inkludera råvaror som guld och silver eller valutor. Dessa tillgångar kan agera som en skyddande komponent och hjälpa portföljen att hålla värdet om aktiemarknaden är volatil.

Bygg en hållbar sparstrategi

Hur mycket ska du spara?

Alla har naturligtvis olika förutsättningar när det kommer till sparande, åtminstone räknat i kronor och ören. Helt oavsett inkomst brukar en bra tumregel vara att spara minst tio procent av din disponibla inkomst varje månad. Men förstås, ju mer du kan spara, desto bättre.Många väljer också att ha olika sparkonton för olika ändamål. Att ha ett konto för semestern, ett konto för den dyra prylen du vill unna dig och ett annat sparkonto för en ny bil gör att det blir enklare att följa din specifika sparplan. Det blir dessutom väldigt konkret när du ser namnen på dina olika konton, och du kan vara säker på att du kommer hålla dig motiverad att verkligen sätta undan pengar varje månad.

Ränta på ränta-effekten

Ränta på ränta-effekten lär av Albert Einstein ha kallats för “Världens åttonde underverk”. Och det är inte svårt att förstå när vi bryter ner vad ränta på ränta egentligen betyder. Ränta på ränta är nämligen ett koncept som innebär att du får avkastning, inte bara på ditt ursprungliga investerade belopp, utan även på din avkastning.

Pengarna växer alltså snabbare över tid, eftersom du tjänar ränta på både insatt kapital och den tidigare intjänade räntan. Låt oss ta ett exempel: Du sparar 10 000 kronor till en årlig ränta på fem procent. På ett år har du fått en avkastning på 500 kronor. Det innebär att ditt kapital växer till 10 500 kronor. Året därpå blir avkastningen således fem procent på 10 500 kronor, det vill säga 525 kronor. Det är lätt att förstå att ränta på ränta-effekten gör stor skillnad om du sparar på längre sikt.

Spara kontinuerligt

Att spara kontinuerligt är viktigt, dels för att du ska kunna bygga upp en ekonomisk trygghet, och dels för att dra nytta av ränta på ränta-effekten som gör att dina pengar växer över tid. Om du köper aktier eller fonder kontinuerligt varje månad kommer du få ett bra snittpris eftersom du köper både när priserna är höga och när de är låga.

Riskspridning & Diversifiering

Det är viktigt att du är väl medveten om vilka risker ditt eventuella sparande för med sig, och att du har en bra strategi för hur du hanterar risk. Att diversifiera din portfölj är det bästa sättet att sprida ut risken.

Hur man ska tänka kring risk

Att spara pengar i aktier och fonder medför en viss risk, och som det brukar heta är historisk avkastning ingen garanti för framtida avkastning. Tänk på att inte spara hela ditt kapital i aktier och fonder eftersom marknaden kan svänga. Det kan därför vara klokt att leva efter devisen att aldrig investera mer pengar än du har råd att förlora. Det är också mycket viktigt att du håller dig till din sparplan. Marknaden kommer att gå ner ibland, och då är det viktigt att sitta lugnt i båten och inte sälja av allt i ren panik. Att sälja allt vid en nedgång är ett av de största misstagen många nybörjare på börsen gör. Det är först när du säljer dina aktier och fonder som förlusten realiseras.

Månadsinvestera

Att investera på månadsbasis innebär att du köper både vid upp- och nedgångar. På detta sätt jämnas snittpriset ut vilket är en fördel eftersom det minskar risken att du köper enbart när priserna är som högst. Det hjälper dig att dra nytta av marknadens svängningar över tid.

Diversifiering

Diversifiering betyder att sprida sina investeringar i olika tillgångsslag, till exempel aktier i olika branscher eller marknader. Genom att inte lägga alla pengar i en enda aktie minskar du risken. Ett annat bra sätt att sprida risken är att investera i fonder. Fonder innehåller flera olika aktier, vilket gör att din investering blir mer diversifierad och mindre beroende av hur det går för en enskild aktie eller ett enskilt företag.

Det kan dock vara bra att diversifiera din portfölj ännu mer. Man kan till exempel låta en del av sparandet investeras i aktier, en annan del i räntefonder (som har lägre risk) och en sista del i exempelvis råvaror. Med ett diversifierat sparande lägger du inte alla ägg i samma korg och du kan således känna dig trygg med att om börsen exempelvis går ner, då har du andra sparformer som troligtvis kan balansera nedgången. Diversifiering är en av de viktigaste reglerna inom sparande eftersom det är ett av de bästa sätten att minska risken när du investerar.

Investera i det du känner till

Har du varit sugen på att investera i kryptovalutor någon gång? Det är inte särskilt konstigt med tanke på den stigande populariteten hos några av världens kändaste kryptovalutor som Bitcoin och Ethereum de senaste åren. Ett viktigt investeringsråd är dock att du bör undvika att hoppa på investeringstrender utan att göra din egen efterforskning först. Det är alltid en bra idé att investera i värdepapper som du är intresserad av och har bra koll på.

Olika sparformer

Det finns många olika typer av sparformer, och det som passar för dig beror på dina förutsättningar och mål, hur lång tidshorisont du har och hur engagerad du vill vara i ditt sparande.

Spara pengar på bankkonto

Ett av de vanligaste sätten att spara pengar är genom att sätta upp ett månadssparande på ett vanligt bankkonto. Om du till exempel sparar till en buffert kan ett vanligt bankkonto vara att föredra eftersom pengarna är lättillgängliga och sparandet är utan risk. De flesta sparkonton har en sparränta, och hur hög räntan är beror på en rad olika faktorer. Till exempel listränta, om du har andra tjänster hos banken som till exempel en försäkring eller om ditt lönekonto är anslutet. Något annat som kan påverka räntan är om du väljer att öppna ett så kallat fasträntekonto.

Fasträntekonto

Fasträntekontot har ofta en högre sparränta, men innebär samtidigt att du måste binda kapitalet under en tid. Det är med andra ord inte att rekommendera att spara din buffert på ett fasträntekonto där kapitalet är bundet eftersom du vid en oförutsedd händelse måste kunna få loss pengar snabbt. Däremot kan de vara ett bra sparsätt för ett kortsiktigt mål. Om du planerat att köpa en ny bil om ett par år kan du ju med fördel spara i ett fasträntekonto med två års bindningstid.

Spara i aktier eller fonder

För den långsiktiga spararen som vill att sparandet ska vara enkelt kan fonder vara en smidig lösning, aktier å andra sidan kan passa den som är villig att ta en aktiv roll i sitt sparande och vill ha högre avkastning. Genom att sätta upp ett automatiskt månadssparande i fonder behöver du inte aktivt köpa fonderna, utan det sköts automatiskt så att handpåläggningen från dig blir minimal varje månad.

Hållbart sparande

För dig som vill spara pengar på börsen och samtidigt tänka hållbart kan du fokusera på specifika branscher som har en grön profil. Kanske kan du titta på företag som fokuserar på grön omställning, bolag inom elektrifiering eller energibolag som satsar på vindkraft.

Spara i aktier

Sparande i aktier innebär att du investerar direkt i enskilda företag genom att köpa aktier på börsen. Att investera i aktier innebär att du själv kan välja specifika bolag att satsa på – till skillnad från fonder som innehåller flera olika bolag – vilket kan innebära både högre risk och möjlighet till högre avkastning. Att spara i aktier passar ofta dig som är villig att ta lite större risk för att få möjlighet till en högre avkastning.

Börja spara i aktier

Att spara i aktier kan vara lockande för den som är intresserad av att analysera marknaden och själv följa med i bolagens utveckling. Nackdelen är att det kräver tid och engagemang. Det är enkelt att komma igång med aktiehandel och du gör det enklast genom någon av de vanligaste handelsplatserna, Avanza eller Nordnet.

Långsiktigt sparande i aktier

Som tumregel brukar man säga att ett långsiktigt sparande i aktier är mellan fem och tio år. Med ett långsiktigt sparande i aktier kan du ta vara på aktiemarknadens potential att växa över tid, trots kortsiktiga nedgångar. Ett långsiktigt aktiesparande gör det möjligt att bygga kapital genom ränta på ränta-effekten, där avkastning på tidigare vinster återinvesteras och hjälper kapitalet att växa.

Att bygga en aktieportfölj

När du ska bygga en aktieportfölj är det viktigt att välja aktier som passar dina långsiktiga mål, men som också tar hänsyn till din risktolerans. Börja med att definiera dina mål. De kommer att påverka vilken typ av aktier du bör välja och hur mycket risk du är villig att ta.

En bra aktieportfölj kan innehålla aktier från olika sektorer och marknader, som teknik, hälsa, fastigheter och investmentbolag. Se till att läsa på om de olika bolagens nyckeltal så att du vet vad du investerar i, vilka långsiktiga mål de olika bolagen har och vad de har för strategi. Det kommer att göra dig till en bättre investerare. Att förstå faktorer som P/E-tal, utdelning och skuldsättning kommer att ge dig en bättre bild av bolaget och dess aktie. Det är också en bra idé att hålla dig uppdaterad om hur bolagen presterar, men även omvärldsfaktorer som kan påverka deras verksamhet.

Kom ihåg att byggandet av en aktieportfölj är ett långsiktigt arbete. Det handlar inte enbart om att välja rätt aktier från början, utan också om att löpande se över och balansera din portfölj. Genom att regelbundet utvärdera dina innehav och justera din strategi kan du säkerställa att din portfölj fortsätter att möta dina mål.

Spara i fonder

Att spara i fonder är ett enkelt och smidigt sätt att investera, utan att du behöver lägga så mycket tid och engagemang. Du köper enklast fonder via en handelsplattform, och för dig som vill komma igång med fondhandel finns det en massa olika typer av fonder med olika inriktning: aktiefonder, räntefonder, blandfonder och indexfonder.

Börja spara i fonder

Att börja spara i fonder är ett bra steg för dig som vill bygga kapital på lång sikt. Till skillnad från att spara i aktier behöver du inte följa börsen dagligen när du sparar i fonder. Fonder ger dig möjlighet att investera i flera olika värdepapper, vilket minskar risken. Du kan spara i fonder på diverse sparplattformar som Nordnet eller Avanza. Börja med att bestämma vilken typ av fonder du vill satsa på, kolla upp vilka avgifter olika fonder har, hur mycket du ämnar sätta in varje månad och vad du vill spara till.

Välj fonder

Vilken typ av fonder du bör investera i beror lite på dina mål, din tidshorisont och din riskbenägenhet.

Aktiefonder är den vanligaste typen av fond, den placerar huvudsakligen i aktier och erbjuder möjlighet till högre avkastning på lång sikt, men innebär också en högre risk jämfört med exempelvis räntefonder.

Räntefonder investerar i räntebärande värdepapper, som till exempel obligationer. De har lägre risk och lägre avkastning och passar därför bra för kortsiktigt sparande.

Blandfonder är som namnet vittnar om en kombination av aktier och räntepapper. Blandfonder har en medelhög risk och avkastning och passar bra om du vill sprida riskerna.Indexfonder följer ett visst marknadsindex, som t.ex. OMXS30. Indexfonder har låga avgifter och sprider risk genom att investera i många bolag. En fond helt utan avgift är Aktiespararna Aktiv, som investerar främst i svenska bolag men har rätt att investera tio procent av fondförmögenheten på övriga nordiska marknader.

Varje fondtyp har sin egen risk- och avkastningsprofil. Ställ dig själv frågan hur riskbenägen du är och välj fonder efter dina egna preferenser.

Aktiefonder

Att spara i aktiefonder passar perfekt för dig som vill investera i aktier men som inte kan lägga ner en massa engagemang. Aktiefonden är den vanligaste typen av fond. En aktiefond är en samling av många olika aktier som oftast förvaltas av ett fondbolag. Aktiefonder kan också handlas via sparrobotar, och kan även erbjudas som indexfonder, det vill säga med en passiv förvaltning där avgiften är lägre. När du investerar i en aktiefond köper du en liten del av alla aktier som fonden äger.

Genom att handla med aktiefonder kan du därför enkelt sprida din investering över flera bolag och på så sätt minska risken, eftersom du inte satsar allt på ett enda bolag. Aktiefonder har ofta förvaltare som väljer ut och byter ut bolag i fonden, vilket innebär att denna typ av fond är förenad med en fondavgift. Jämför gärna fonder och deras avgifter innan du bestämmer dig för vilken eller vilka fonder du vill investera i.

Blandfonder

Blandfonder är ett bra alternativ för dig som vill ha en enkel och bekväm lösning där både aktier och räntor ingår i en och samma fond. Detta gör att risken sprids automatiskt, samtidigt som du får möjlighet till en balanserad avkastning över tid. Blandfonder passar särskilt bra för dig som vill ha en mindre aktiv roll i ditt sparande men ändå eftersträvar en kombination av tillväxt och stabilitet.

Ibland är fondavgiften för en blandfond väl hög och då är det bättre att investera i både en aktiefond och en räntefond. På så sätt kan den totala avgiften bli lägre.

Indexfonder

En annan typ av fond är så kallade indexfonder. Indexfonder har som mål att följa ett visst index. Indexfonder är ofta passivt förvaltade vilket betyder att de har en lägre avgift än många andra fonder. Indexfonder går att handla både via tradingplattformar, men också via fondrobotar som Opti och Lysa.

Räntor och råvaror 

Förutom aktier kan du spara och investera i andra tillgångsslag som till exempel räntor och råvaror. Räntor, som ofta köps genom räntefonder, ger vanligtvis en lägre men stabilare avkastning och passar dig som vill minska risken i ditt sparande. Råvaror, som guld, silver eller olja, kan fungera som ett sätt att diversifiera din portfölj och skydda mot inflation eller ekonomiska svängningar.

Automatisera sparandet

Genom att sätta upp ett månadssparande kan du enkelt och smidigt bygga kapital utan att behöva tänka på marknadens upp- och nedgångar. Många fondplattformar erbjuder automatiska överföringar för att hjälpa dig att spara regelbundet. Det innebär att du manuellt inte behöver köpa fonden – utan det gör plattformen åt dig.

Avgifter

Att börja spara i fonder är ofta förenat med så kallade fondavgifter. Ta reda på hur hög eller låg avgift fonden du är intresserad av tar ut. Aktivt förvaltade fonder har ofta en högre avgift, medan till exempel passivt förvaltade fonder – som indexfonder – har en lägre avgift. Så hur kan man räkna på fondavgiften? Låt oss ta ett enkelt exempel.

Anta att du har investerat 10 000 kronor i en aktiefond med en årlig avgift på 1,5 procent: Multiplicera din investering med fondavgiften 10000 kronor×0,015=150 kr. Fondavgiften blir alltså 150 kronor för det året.

Justera med tiden

Marknaden är ständigt i förändring, och det kan vara bra att då och då se över dina fondval för att säkerställa att de fortfarande passar dina mål.

Film - Anton förklarar