Boräntechocken – så ska du tänka

I och med att Nordea i början av veckan höjde rörliga bolåneräntan ligger nu samtliga storbankers listränta på rörligt strax under 6%, ett scenario som för bara ett och halvt år sedan framstod som helt osannolikt. Med rabatter kan man anta att snitträntorna på rörligt kommer hamna kring 5% kommande månader.

Budskapen de senaste månaderna har varit högre och längre. Alltså att centralbankerna kommer att höja mer än vad man tidigare trott och att de högre räntorna består längre än vad tidigare prognoser indikerat. Just nu gör marknaden bedömningen att risken för att Riksbanken höjer till 4,25% i november är 50%. En inflation som varit svårare att få ned än beräknat, framför allt på tjänstesidan, och ekonomier som visat motståndskraft mot höjningarna är en förklaring.

Men det finns också en del psykologi inblandat. Centralbankerna, inklusive Riksbanken, framstår nu som ovanligt hökaktiga. Men det ligger i sakens natur, det är knappast effektiv penningpolitik att samtidigt som man höjer räntan kommunicera kommande räntesänkningar. I Riksbankens taktik ligger också att ”prata” ned inflationen. Också bankernas sparekonomer varnar för höga räntor länge – även här kan man misstänka att det finns ett egensyfte inblandat, man vill framstå som ansvarsförfulla och få kunderna att ha marginaler i sin hushållsekonomi. Man ska också ha i åtanke att det ligger i bankers intresse att låsa in kunder på bundna lån – vilket kunden inte gör om man tror att räntan snart ska falla.

I ett läge där alla varnar för högre räntor längre kan det vara frestande att binda räntan, att ta det säkra framför det osäkra. Tar man ett femårslån kan man få ned räntan med runt en halv procentenhet jämfört med rörliga, det är 25 000 kronor per år för ett lån på 5 miljoner – en inte ovanlig nivå i storstäderna.

Kraftigt fallande inflation

Parallellt med alla varningar om fortsatt höga räntor faller inflationen kraftigt. I EU-området (EMU) har den gått från 10,6% till 4,3%, I USA har den rasat från 9 till 3,7% och i Sverige från 10% till 4,7%. Producentpriserna i Europa är nu nästan 8% lägre än för ett år sedan. Och då har vi ändå inte sett fulla effekten av åtstramningen i penningpolitiken – inte minst i hushållsskuldtyngda Sverige är utrymmet för att höja priser i konsumentledet minimalt kommande år.

Det tror också prognosmakarna. Mot slutet av nästa år ska inflationen i Sverige gå ner mot 2,5% och i slutet av 2025 mot 1%, enligt ganska samstämmiga bedömningar. Med det scenariot kommer Riksbanken sänka räntan, oavsett vad man säger idag, och bankerna boräntorna. Tabellen nedan visar snittprognoserna för rörlig boränta från de fyra storbankerna (prognos styrränta +1%) och SBAB. I slutet av 2024 ska rörliga räntan vara nere i 4,3% och vid 2025 års utgång 3,5%.

Källa: Rörlig ränta prognos Handelsbanken, Nordea, SEB, Swedbank (styrränta + 1%) samt SBAB. Bundna räntor SBAB.

Eftersom bostadslån med ett års bindningstid ligger på i stort sett samma räntenivå som den rörliga blir slutsatsen att det inte heller nu lönar sig att binda räntan. Prognos är förstås alltid prognos, inflation och räntor kan överraska åt båda håll, men så länge man inte lever på marginalen och absolut måste försäkra sig om att inte drabbas av ytterligare räntehöjningar ska man välja rörlig ränta.