Aktiespararna förklarar – bud på börsbolag
Av Redaktionen
17 maj 20242 min lästid
17 maj 2024Av Redaktionen2 min lästid
EQT meddelade tidigare i veckan att man lägger bud på det kurskollapsade vindkraftsbolaget OX2. Men vad gäller egentligen vid bud på ett börsbolag? Aktiespararna förklarar.
- Vid bud på bolag brukar man skilja på uppköp från annat företag och utköp där en nuvarande majoritetsägare lägger bud, i båda fall med konsekvens att bolaget avnoteras. Här koncentrerar vi oss på den första delen, uppköp.
- Det finns både frivilliga bud och obligatoriska bud. I det senare fallet handlar det om att en ägare som köper på sig så mycket aktier och får 30% eller mer av rösterna måste erbjuda sig att köpa alla andra aktieägares aktier inom fyra veckor.
- Ett bud är oftast offentligt, vilket innebär att det meddelas via pressmeddelande och och riktas till samtliga aktieägare i bolaget.
- Budpriset ligger nästan alltid över senast handlad kurs i aktien, i fallet OX2 erbjuder EQT 43% mer.
- Budet förmedlas till aktieägarna via den bank där aktierna finns. Svar ska ges inom anmälningstiden (acceptfrist), som vanligtvis är på 3–4 veckor.
- Budgivaren kan förlänga tiden om inte tillräckligt många accepterar budet.
- Styrelsen i det företag som ska bli uppköpt anger alltid hur de ställer sig i frågan. Även Aktiespararna och större ägare kan ibland uttala ja eller nej till budet.
- Tackar man ja får man som aktieägare acceptansaktier efter sista dagen på anmälningstiden. Aktierna har låsta och när budet har gått igenom omvandlas de till likvida medel.
- Om en aktieägare tackar nej till uppköpet kan olika saker hända. Anmälningstiden kan förlängas eller budkursen höjas eller så dras budet tillbaka.
- Säger ägare till 90% eller mer av rösterna ja till budet gäller tvångsinlösen. Det innebär att även de som inte accepterat erbjudandet måste sälja aktierna.
Förklarande artiklar