Aktiespararna: "Värna gott skydd för småägarna"
Debattartikeln nedan publicerades ursprungligen i Dagens Industri.
REPLIK. Carl Svernlöv (DI 1/7) agiterar för att aktieägarnas förslagsrätt till bolagsstämmor i princip ska avgränsas till bolagets styrelse, stora pensionsförvaltare, investmentbolag och grundare.
Motivet påstås vara att förslagen från mindre ägare sällan får stöd på bolagsstämman, att det kostar pengar att göra postutskick och att bolagsledningen tvingas lägga tid på att bereda dessa förslag.
Den svenska modellen för bolagsstyrning bygger på att makten delas relativt jämnt mellan ägare, styrelse och bolagsledning – men även att minoritetsägarnas rättigheter säkerställs. Det sker exempelvis genom att en minoritet under vissa omständigheter kan tvinga fram en granskningsman, utdelning, att man kan ställa frågor eller presentera förslag.
Att det finns ett tydligt minoritetsskydd är också en av förklaringarna till att Sverige är i världstoppen när det gäller hur många som äger aktier.
Det stora aktieintresset från allmänheten har möjliggjort både likvid aktiehandel och att många mindre bolag – eller bolag som tagit steget att bli noterade – fått tillgång till riskvilligt kapital. Därmed har maktbalansen mellan majoritetsägare och mindre ägare bidragit till både tillväxt i bolag och ytterst till arbetstillfällen, skatteinkomster och gemensamt finansierad välfärd.
Men Carl Svernlöv tycks i stället se de mindre investerarna som några som ska lämna ifrån sig sitt kapital och sedan vara tysta, passiva och hoppas att bolagsledningen gör ett bra jobb. Den som anser att minoritetens rättigheter är så besvärande bör kanske söka riskvilligt kapital på annat håll än publika marknadsplatser.
Visst finns det enskilda exempel där förslagsrätten missbrukas. Men det är knappast ett stort problem för en kompetent mötesordförande att avvisa sådana förslag. Däremot finns det många exempel där rätten att ställa frågor har satt ljus på missförhållanden.
Och att i en tid då allt mer sker digitalt påstå att förslagsrätten leder till dyra portokostnader är löjligt. Digitalisera såväl stämmorna, handlingarna och själva röstandet i stället, vilket Aktiespararna har som ett av över 30 förslag i sin nya ägarstyrningspolicy.
Minoritetsägarnas insyn och rättigheter har tjänat svenska bolag väl genom åren. På samma sätt som demokratin har tjänat Sverige väl. Visst finns det andra alternativ som är mer effektiva. Det betyder inte att de är bättre.
Joacim Olsson, vd, Aktiespararna