Analytikerns strategi inför börshösten: ”Ser tendenser”

Carl-Henrik Söderberg, analytiker på Aktiespararna, vad tror du om börshösten?

- Vi kan nog förvänta oss en fortsatt volatil börs där eskalerande handelskrig, monetära kriser i tillväxtländer samt minskad likviditetstillförsel från centralbankshåll dämpar det momentum vi upplevde under 2017. Med det sagt tycker jag inte att placerare ska vara alltför försiktiga. Globala utsikter ser, trots allt, fortsatt robusta ut. Vinsttillväxten är generellt god, värderingen är inte avskräckande hög och BNP-tillväxten är på fortsatt expansiva nivåer globalt.

USA-börsen nådde i veckan nya rekordhöjder och den svenska börsen är inte långt därifrån. Vad talar för att börsen kan fortsätta stiga?

- Jag skulle säga att det primärt är just en global stark tillväxt tillsammans med de goda företagsvinsterna. Världsekonomin fortsätter att utvecklas starkt och under årets andra kvartal steg exempelvis USA:s BNP med 4,1 procent och Sveriges med 3,3 procent. Bolagens halvårsrapporter bekräftar också bilden av en alltjämt god konjunktur.

Tillväxtprognoserna från IMF ser starka ut.

- Värderingen är på sina håll höga men sammantaget ser den inte alltför ansträngd ut. Förutsatt att företagen lever upp till de vinstförväntningar som marknaden har så är aktier alltjämt attraktiva att äga.

Värderingen är inte på ansträngda nivåer på den svenska börsen.

Vad talar emot börsen?

- Även om vi ser goda vinster just nu så har vinstökningstakten de facto passerat toppen och när centralbankerna samtidigt drar in likviditet borde det pressa värderingarna.

Vi kan även konstatera att vi är långt gångna i denna cykel och att rådande högkonjunktur lider mot sitt slut. Vad händer med börsen när vi lämnar högkonjunkturen bakom oss?

I en uppåtgående konjunkturcykel kan investerare ignorera mer långsiktiga, negativa faktorer (såsom demografiska motvindar eller höga statsskulder) då faktorer som tillväxt och vinster förbättras i det korta perspektivet. Men, när vi passerat toppen på en konjunkturcykel tenderar marknaden att inte längre titta lika lättvindigt på de mer långsiktiga influenserna. En cyklisk nedgång i kombination med en långsiktigt negativ vy kommer tynga sentimentet och riskviljan betänkligt och skulle innebära tuffa tider på börsen.

Oljan är också en potentiell joker i leken. Det höga oljepriset torde rimligtvis skapa inflationsimpulser och hur kommer världens centralbanker i sådana fall att agera?

Oväntade och oönskade räntehöjningar (mest aktuellt i USA) hade varit negativt för börsen.

Oljepriset har historiskt korrelerat väl med inflationen. Ska gapet stängas nu?

Banksystemet i Europa är i gungning igen då exponeringen mot Italien och Turkiet oroar. Lägg därtill handelskriget och strukturella motvindar från skuldberg och en åldrande befolkning så måste marknaderna förr eller senare anpassa värderingarna mot en lägre uthållig tillväxt. Där ser jag en risk.

Hur tycker du att man som sparare ska resonera då? Det verkar i vanlig ordning finnas gott om både för- och motargument till börsen.

- Ja, det är nog många investerare som funderar kring huruvida man ska behålla, minska eller öka på sin aktieexponering efter sommaren. Vi kan konstatera att i takt med att skepsisen mot cykliskt orienterade bolag har ökat har det föranlett att kapitalflöden gått från cykliska aktier till mer defensiva papper. Vi ser liknande tendenser på valutamarknaden där mer defensiva valutor som exempelvis den amerikanska dollarn stärkts. Dessa förändringar signalerar ett skifte i såväl sentimentet som riskvilja från tidigare. Jag tycker också att det finns fog för att tro att den sektorrotation som vi sett under de senaste månaderna kommer att hålla i sig givet den osäkra makrobilden vi har i dagsläget.

Aktier som tillgångsslag är fortsatt intressant men det kan vara en god idé att dra ner på risken i portföljen en aning till förmån för mer defensiva aktier. AAK, Essity, Loomis och Wihlborgs är fyra exempel på defensiva aktier som jag och min kollega Christoffer Ahnemark gillar. Vi tycker även att kassaandelen åtminstone bör uppgå till minst 10 procent av portföljen för att kunna köpa aktier på svaghet.