Banken tror på möjlig mjuklandning
Tillväxten blir syrefattig under 2023 och 2024, men global ekonomi landar ändå relativt mjukt när bland andra USA undviker recession. Inflationen är på väg ned och den viktiga frågan för centralbankerna är inte längre hur många räntehöjningar som återstår utan när de första sänkningarna kommer. Det skriver SEB i sin senaste konjunkturrapport Nordic Outlook.
De ekonomiska utsikterna präglas och tyngs dock även framöver av geopolitisk oro, extremväder, ökade handelshinder och en uppblossande subventionstävling mellan USA och Europa. Utsikterna för Kina har därtill försämrats, uppger SEB.
I Sverige leder svaga hushåll och ett djupt fall i bostadsbyggandet till att BNP faller med 1,2 procent i år följt av i stort sett nolltillväxt 2024. Det innebär en sänkning från -1,0 procent som var SEB:s prognos i maj.
Då görs sista räntehöjningen
Riksbanken pressas av den svaga kronan, men fallande inflation talar för att räntehöjningen i september blir den sista.
"Vi ser förhållandevis goda chanser att undvika en ekonomisk hårdlandning. Samtidigt får vi inte glömma att vi lever i unika ekonomiska tider och vi kan inte utesluta att till exempel de senaste 18 månadernas rekordsnabba räntehöjningar kan göra större negativa avtryck i världsekonomin än vi hittills sett", säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.
Hög inflation och snabba räntehöjningar har satt kännbara spår i euroområdets ekonomi och särskilt i tidigare motorn Tyskland, som tyngs av energiprischocken och en svag global industriefterfrågan. Prognosen är att euroområdets ekonomi i princip stagnerar under resten av året, följt av svag tillväxt 2024. Prognosen för USA skrivs däremot upp rejält för i år, efter oväntad motståndskraft under våren. Det gör att tillväxtprognosen för hela OECD-området revideras upp till 1,4 procent från 0,9 procent i Nordic Outlook i maj.
Även om vissa centralbanker kan ha någon eller några höjningar kvar, har fokus skiftat till tidpunkten för när räntan börjar sänkas igen. Fed går först och inleder sänkningar i maj nästa år, något senare än tidigare förväntat, följt av ECB vid halvårsskiftet 2024.
SEB ser tvärnit för det svenska bostadsbyggandet.
"Utsikterna för investeringarna domineras av ett kraftigt fall för bostadsinvesteringarna, som ser ut att bli ännu större än vi räknade med i maj. Bostadsbyggandet väntas nästan halveras fram till fjärde kvartalet nästa år. Bostadspriserna har stabiliserats under året men vi tror att priserna vänder ned igen under hösten. Hittills har priserna fallit med 10-12 procent och vi räknar med att den totala nedgången från topp till botten kan bli ca 15-20 procent innan vi ser en mer varaktig vändning", skriver SEB.
Den svenska kärninflationen har varit aningen högre än Riksbankens prognos och SEB ser en hög sannolikhet för att räntan höjs i september, i linje med räntebanan från i juni. Detta blir den sista höjningen. Att Fed och ECB har höjt klart gör det lättare för Riksbanken att ligga still. När kärninflationen närmar sig målet i mitten av nästa år sänker Riksbanken räntan och i slutet av 2025 ligger styrräntan på 2,5 procent.