Därför anser Fisher Investments Norden att investerare bör ifrågasätta sina kontantreserver
Vi har sett andra investerare som ständigt sitter på stora kontantbuffertar – förmodligen betydligt större än vad som behövs för planerade uttag och andra utgifter. Men Fisher Investments Norden anser att investerare bör ifrågasätta sina kontantinnehav. Kontanter har enligt oss en mycket begränsad roll i diversifierade portföljer med långsiktig tillväxt som mål. En för stor andel kontanter kan vara kontraproduktivt och skapa risker som investerare bör vara uppmärksamma på.
För att undvika missförstånd: Fisher Investments Norden säger inte att kontanter alltid är fel. En buffert för nödsituationer har sin plats i en diversifierad portfölj enligt Fisher Investments Norden, eftersom investerare då slipper sälja av andra investeringar varje gång en oväntad utgift dyker upp. Om man inte har en buffert kan man tvingas sälja aktier, obligationer eller andra värdepapper vid ett olämpligt tillfälle, som efter en brant, kortsiktig nedgång. Dessutom kan det vara smart att ha kontanter om man har stora, planerade utgifter på gång (till exempel pengar öronmärkta för ett bostadsköp, en hemrenovering, kvarskatt osv.). Om du utsätter alla dina likvida tillgångar för marknadens kortsiktiga volatilitet löper du risk att inte kunna finansiera nära förestående behov. Men överdrivet stora kontantbuffertar är inte alltid klokt, och mer kontanter är inte lika med mer trygghet enligt vår mening, eftersom det kan utsätta diversifierade portföljer för andra risker.
Enligt Fisher Investments Nordens erfarenhet är ett av skälen till att investerare har stora kontantbuffertar att de vill skydda sig mot volatiliteten på börsen. En del investerare som vi har pratat med är beredda att gå miste om viss långsiktig avkastning i utbyte mot lite mindre kortsiktig turbulens. Men vi anser att man missar andra typer av risker om man tänker på det här sättet. En sådan risk: inflationen. Inflationen har legat på i snitt 2,4 procent om året i EU sedan 1997.[i] Vi anser att det är viktigt att ta med den här långsamma utarmningen av kontanternas köpkraft i beräkningarna.
Förr i tiden vägde räntan man fick på sparkontot upp för det här, helt eller delvis. Men detta är inte längre fallet nu, när räntorna i hela Europa ligger nära eller till och med under nollan.[ii] Vi har märkt att en del banker och mäklarfirmor lämpar över de negativa räntorna på sina kunder – i form av negativa räntor på bankkontona eller högre avgifter.
Även om man bortser från inflationen och de negativa räntorna visar vår genomgång av historien att kontanter tenderar att ge låg avkastning, och det kan urvattna investerares avkastning under tjurmarknader (långa perioder med i allmänhet stigande börser) och minska effekten av ränta-på-ränta (alltså att få avkastning inte bara på det ursprungliga kapitalet, utan även på tidigare avkastningar). Ta en hypotetisk portfölj på 1 000 000 kr som exempel. Anta att börsen stiger med 7 procent om året i 15 år (vilket är under de globala börsernas långsiktiga årsberäknade avkastning på 10,1 procent). En portfölj med 100 procent aktier skulle då växa till nästan 2 760 000 kr.[iii] En portfölj med 75 procent aktier och 25 procent kontanter däremot – med samma börsavkastning på 7 procent men bara 0,5 procents ränta på kontanterna (en dröm med dagens nivåer) – skulle ha vuxit till strax under 2 340 000 kr under samma 15-årsperiod. Avkastningen på investeringar är ju inte så här stabil år till år, men vi anser att det här enkla räkneexemplet ger en god fingervisning om kontanters dämpande effekt på diversifierade portföljers långsiktiga tillväxtpotential.
Vi har även märkt att investerare sitter på kontanter för att kunna använda dem när börsen faller. Vid en snabb anblick kan det verka logiskt – de flesta investerare känner säkert till principen köp lågt, sälj högt. Men verkligheten är inte fullt så enkel enligt vår mening, eftersom marknaden inte annonserar ut köptillfällen på förhand. Börsen kan stiga under en längre tid, så om man sitter på kontanter i väntan på en nedgång kan alternativkostnaden (i detta fall missad avkastning från börsen) bli stor, som i exemplet ovan. Dessutom är de bästa köptillfällena, enligt Fisher Investments Nordens erfarenhet, ofta när läget ser som värst ut, och då är få investerare villiga att satsa på aktier. Våra analyser visar att investerares sentiment följer den senaste tidens marknadsutveckling, så när aktier verkar billiga har investerarnas sentiment ofta sjunkit långt under isen. I den miljön har vi märkt att många investerare föredrar att vänta på tecken på en återhämtning innan de investerar sina extra kontanter. Men negativ volatilitet kan sluta lika snabbt som den började, och när investerarnas humör väl har tinat upp är möjligheten att fynda ofta över.
Kontanter har sin plats i diversifierade portföljer, men för att lista ut hur stor den platsen är anser vi att man gör bäst i att först slå fast sina specifika investeringsmål samt ens risktolerans. Behöver du långsiktig tillväxt? Behöver du kassaflöde? Har du en stor utgift på gång? Fisher Investments Norden anser att dessa frågor är till hjälp för att avgöra tillgångsfördelningen i portföljen – alltså blandningen av aktier, obligationer, kontanter och andra typer av värdepapper. Som en tumregel anser vi att det oftast räcker att ha motsvarande 3–12 månaders kassaflödesbehov i kontanter. En kontantbuffert som är större än så bör ifrågasättas enligt oss – om den inte är öronmärkt för en planerad utgift inom den närmaste tiden.
För mycket kontanter i en diversifierad portfölj kan stå investerare dyrt i längden, enligt Fisher Investments Nordens mening. Vi har full förståelse för att man vill ha en buffert mot obehaglig volatilitet, men enligt vår mening är det bättre för investerare att se det hela ur en annan vinkel. I stället för att se volatilitet som något dåligt som ska undvikas till varje pris föreslår vi att man tänker på marknadsturbulens som priset man får betala för att ta del av den relativt höga långsiktiga avkastningen från aktier.[iv] Om man har för stor del av portföljen i kontanter kan man helt enkelt ha bytt en risk mot en annan: risken för lägre långsiktig avkastning – vilket kan hindra en diversifierad portfölj från att nå ens långsiktiga investeringsmål.
Följ de senaste marknadsnyheterna och -uppdateringarna från Fisher Investments Norden i Sverige:
Fisher Investments Norden är en handelsbeteckning som används i Sverige av Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, (”Fisher Investments Norden”). Fisher Investments Luxembourg, Sàrl är ett privat aktiebolag, bildat i Luxemburg (bolagsnummer: B228486), som står under tillsyn av Commission de Surveillance du Secteur Financier (”CSSF”), och har sitt huvudkontor på K2 Building, Forte 1, 2a rue Albert Borschette, Third Floor, L-1246 Luxemburg.
Detta dokument utgör Fisher Investments Nordens allmänna uppfattningar och ska inte betraktas som personlig investeringsrådgivning, skatterådgivning, eller en återspegling av kundernas resultat. Det finns inga garantier för att Fisher Investments Norden ska fortsätta ha dessa uppfattningar, och de kan komma att ändras när som helst baserat på nya uppgifter, analyser eller överväganden. Ingenting häri är avsett att utgöra en rekommendation eller marknadsprognos. Avsikten är snarare att tydliggöra en poäng. Nuvarande och framtida marknader kan skilja sig avsevärt från de som beskrivs häri. Dessutom ges inga garantier vad gäller tillförlitligheten hos antaganden som görs i materialets illustrationer. Investeringar på finansmarknaderna innebär en risk för förlust, och det finns ingen garanti för att hela eller delar av det investerade kapitalet kommer att återbetalas. Tidigare resultat utgör ingen garanti för eller tillförlitlig indikation på framtida resultat. Investeringarnas värde och genererade inkomster kommer att variera med globala finansmarknader och internationella valutakurser.
[i] Källa: FactSet, per 2021‑11‑08. Harmoniserat konsumentprisindex, årligt, 1997–2021 (hela datauppsättningen finns tillgänglig).
[ii] Källa: Norges bank, Europeiska centralbanken, Danmarks nationalbank, Bank of England, Riksbanken, per 2021‑11‑08.
[iii] Källa: FactSet, per 2021‑05‑18. Årsberäknad totalavkastning från indexet MSCI World, januari 1970 till december 2020.
[iv] Se not iii.