Därför är stora statsskulder ingen fara, enligt Fisher Investments Norden
När Fisher Investments Norden läser finansmedia är statsskulder ett populärt ämne. En fråga som ofta ställs är om olika länders skuldbördor bäddar för ekonomiska problem – eller till och med en kris. Här är några sätt att se på statsskulder som Fisher Investments Norden anser är praktiska för investerare.
Finansexperter som vi bevakar pratar ofta om länders totala utestående statsskuld, den så kallade bruttostatsskulden. Men vi anser att den här siffran har sina begränsningar. Bruttostatsskulden omfattar interna lån, eller lån som ägs av olika myndigheter. Det här handlar inte om centralbankernas innehav, utan om att vissa stater äger sina egna skulder som en bokföringspost (en myndighet lånar av en annan för att täcka upp budgetunderskott). Enligt vår bedömning är det bättre att räkna bort skulder som ägs av myndigheter, eftersom pengarna som staten använder för att betala de skulderna i princip går direkt tillbaka till staten igen. Den här siffran kallas för nettostatsskulden.
Men oavsett om man tittar på brutto eller netto säger siffran i sig inget om riskerna för ekonomin. Vi anser att man måste sätta in den i ett sammanhang, och jämföra statsskulden med andra ekonomisiffror. En metod som är populär bland de ekonomer som Fisher Investments Norden bevakar är att jämföra statsskulden med landets BNP. Enligt de senaste siffrorna från Internationella valutafonden (IMF) har Japan den största nettoskulden i förhållande till BNP (169 procent). Italien ligger högst i euroområdet (138 procent), USA ligger på 101 procent och Storbritannien på 84 procent. Genomsnittet för avancerade ekonomier ligger på 87 procent. En del av de här siffrorna kan se oroväckande ut, i synnerhet när skulden är högre än BNP som i vissa länder. Men vi anser att även de här siffrorna har sina begränsningar. Till exempel betalar man inte av hela statsskulden på en gång, och man använder inte BNP för att betala. BNP är ett mått på den ekonomiska aktiviteten under ett år, och skulder byggs upp över tid, så det är som att jämföra äpplen med päron enligt oss.
När Fisher Investments (moderbolag till Fisher Investments Norden) analyserar statsskulder visar det sig dock att statsskuldens storlek inte spelar någon roll. Det viktigaste är i själva verket huruvida staten kan betala räntorna och amorteringarna. Amorteringarna hänger på om staten kan hitta köpare, så de kan utförda nya statsobligationer för att ersätta obligationer som förfaller. Så länge staten kan göra det är den stora frågan räntekostnaderna, enligt våra analyser. Eftersom staten betalar räntekostnaderna med skatteintäkter anser vi att räntebetalningarna i procent av skatteintäkterna är ett lämpligt mått att titta på. På den fronten ser statsskulderna inte ut som något större ekonomiskt problem – inte ens för länder med stor statsskuld i förhållande till BNP.
Ta Italien som exempel. Italien har en hög statsskuld relativt BNP, och det får många kommentatorer som vi bevakar att spekulera i att Italien skulle kunna hamna på obestånd och utlösa en finanskris som drabbar Italien, euroområdet och hela världen. Men räntebetalningarna låg på 11,3 procent av skatteintäkterna under de 12 månaderna fram till och med mars 2022 – den lägsta nivån på 42 år. Den här siffran var uppe på 40 procent under första halvan av 1990-talet, men Italien drabbades inte av någon skuldkris då – så att dagens historiskt låga lånekostnader skulle bli ett problem nu ser i våra ögon ut som en grundlös spekulation.
En annan faktor att titta på: Kommer statsskulden att bli ett problem inom de närmaste 3–30 månaderna, vilket är den tidsram som Fisher Investments Norden anser att börsen är mest fokuserad på? Många stora utvecklade ekonomier har inga problem med skuldbetalningarna just nu, men vi har sett vissa finansexperter hävda att svällande skuldbördor sår frön till ekonomiska problem långt in i framtiden, om räntorna stiger avsevärt. Men för att det här scenariot ska bli verklighet måste, enligt oss, ländernas räntor stiga till mycket högre nivåer än i dagsläget och – framför allt – ligga kvar på de nivåerna ett tag.
Kostnaderna för staternas lån fastställs till stor del när obligationerna utfärdas. I Italiens fall är runt 77 procent av den utestående statsskulden till fast ränta. Den genomsnittliga löptiden är på över sju år. Räntorna skulle alltså behöva stiga och ligga kvar på en hög nivå när Italien omfinansierar obligationer som löper ut för att räntekostnaderna ska bli problematiska. Det är inget som är givet, i synnerhet inte nu när räntorna i utvecklade länder är bland de lägsta i mannaminne. Visst, det skulle kunna hända något som får räntorna att sticka iväg – i Italien eller något annat utvecklat land – och att det landet får svårt att utfärda nya obligationer. Men det är ett möjligt scenario, inte ett sannolikt, och vi anser att sådana faktorer inte ska påverka hur investerare tänker.
Fisher Investments Norden hävdar inte att höga statsskulder är bra, men vi anser att investerare mår bra av att sätta dem i rätt perspektiv.
Följ de senaste marknadsnyheterna och -uppdateringarna från Fisher Investments Norden i Sverige:
Fisher Investments Norden är en handelsbeteckning som används i Sverige av Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, (”Fisher Investments Norden”). Fisher Investments Luxembourg, Sàrl är ett privat aktiebolag, bildat i Luxemburg (bolagsnummer: B228486), som står under tillsyn av Commission de Surveillance du Secteur Financier (”CSSF”), och har sitt huvudkontor på K2 Building, Forte 1, 2a rue Albert Borschette, Third Floor, L-1246 Luxemburg.
Detta dokument utgör Fisher Investments Nordens allmänna uppfattningar och ska inte betraktas som personlig investeringsrådgivning, skatterådgivning, eller en återspegling av kundernas resultat. Det finns inga garantier för att Fisher Investments Norden ska fortsätta ha dessa uppfattningar, och de kan komma att ändras när som helst baserat på nya uppgifter, analyser eller överväganden. Ingenting häri är avsett att utgöra en rekommendation eller marknadsprognos. Avsikten är snarare att tydliggöra en poäng. Nuvarande och framtida marknader kan skilja sig avsevärt från de som beskrivs häri. Dessutom ges inga garantier vad gäller tillförlitligheten hos antaganden som görs i materialets illustrationer. Investeringar på finansmarknaderna innebär en risk för förlust, och det finns ingen garanti för att hela eller delar av det investerade kapitalet kommer att återbetalas. Tidigare resultat utgör ingen garanti för eller tillförlitlig indikation på framtida resultat. Investeringarnas värde och genererade inkomster kommer att variera med globala finansmarknader och internationella valutakurser.
Källa: Internationella valutafonden (IMF), per 2022‑05‑12. Nettostatsskulden i procent av BNP för Japan, per 2021.
Ibid. Nettostatsskulden i procent av BNP för Italien, Storbritannien, USA och IMF:s grupp för avancerade ekonomier, samtliga per 2021.
Källa: FactSet, per 2022‑05‑10. Italiens nettoräntebetalningar på statsskulden delat med skatteintäkterna, släpande 12 månader, 1980‑12‑31 till 2022‑03‑31.
Ibid. Italiens nettoräntebetalningar på statsskulden delat med skatteintäkterna, släpande 12 månader, 1991‑09‑30 till 1997‑03‑31.
Källa: Italiens finans- och ekonomiministerium, finansdepartementet, per 2022‑05‑11. Skuldstrukturens utveckling och genomsnittlig löptid för italienska statsobligationer, 2022‑03‑31.
Ibid.
Ibid. Påstående baserat på 10-åriga statsobligationsräntor för Italien, Japan, Tyskland, Storbritannien och USA, 1999‑12‑31 till 2022‑05‑06.