Experten: Avgörande faktorn för bostadsmarknaden
Under juni höjdes bankernas rörliga bolåneräntor med 0,15 procentenheter till i snitt 4,34 %, enligt jämförelsesajten Compricers statistik. Såväl Compricer som SBAB spår att den rörliga räntan fortsätter upp ytterligare och vänder någonstans runt 5 %.
Högre räntor leder normalt sett till lägre priser på hus och bostadsrätter. Trots det har priserna på bostadsrätter i Sverige ökat med 4,7 % sedan årsskiftet, efter en rejäl nedgång under 2022. Priserna på villor har stigit 2,4 % under samma period. Det visar siffror från Svensk Mäklarstatistik.
”Vi märkte en ganska rejäl förbättring i maj och juni. Under senvåren har det varit fler människor på visningarna och det kommer fler bud”, säger Per Sangrud, pressansvarig på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling.
”Bopriserna har överraskat under vårkanten. Det har varit ett väldigt litet utbud och när objekt har sålts har prisutvecklingen sett hyfsat bra ut”, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández.
Nu visar också SEB:s färska boprisindikator att hushållen tror på fortsatt uppgång.
”Det är fler som tror på stigande bostadspriser än sjunkande priser”, säger Américo Fernández och fortsätter:
”En möjlig förklaring till den uppgång vi sett och att hushållen tror på fortsatta prisökningar, är att lejonparten av de förväntade räntehöjningarna ligger bakom oss. De räntehöjningar som vi tror ligger framför oss är små i jämförelse. Samtidigt har människor – trots inflation och räntehöjningar – behållit sina inkomster.”
Nu är arbetslösheten den viktigaste parametern för bostadsmarknaden.
”Den höga inflationen gör att folk tappar köpkraft. Men arbetslösheten har inte stigit. Jag tror att arbetslösheten är den viktigaste parametern framåt för bostadsmarknaden. Får människor bara behålla jobbet, då behöver de inte sälja med förlust och folk har möjlighet att köpa bostäder”, säger Américo Fernández.
Per Sangrud på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling är inne på samma linje.
”Arbetslöshet är största risken”, säger han.
Det finns också en risk att Riksbanken höjer räntan mer än vad som redan ligger i förväntansbilden.
”Tiotusenkronorsfrågan till hösten blir: kommer Riksbanken att stanna runt 4 %? Höjs räntan betydligt mer än så och företagen tvingas börja säga upp folk, då får vi en negativ spiral på bostadsmarknaden. Jag tror att vi först till hösten kan veta mer säkert vartåt det lutar”, säger Américo Fernández.
Avviker räntan inte alltför mycket från prognoserna kommer dock mer ”långsiktiga faktorer” att väga tyngre, enligt Fernández.
”Med ’långsiktiga’ menar jag tillgång och efterfrågan. Det byggs väldigt lite samtidigt som det finns behov av fler bostäder, vilket driver upp priser på längre sikt”, säger Américo Fernández.