Fisher Investments Norden går igenom lärdomar från aktiemarknadens svar på Europas energikris
Ha detta i åtanke om du vill veta hur börsen ser framåt: MSCI:s EMU-index nådde en topp 5 januari 2022, nästan två månader innan kriget mellan Ryssland och Ukraina inleddes. Redan innan invasionen diskuterade många observatörer i ekonomiska publikationer som Fisher Investments Norden följer riskerna för den globala energiförsörjningen när Ryssland ströp leveranserna av naturgas till Europa och ansamlade trupper vid gränsen till Ukraina. Dessutom var priserna redan höga beroende på låg vindkraftsproduktion under hösten 2021. Vår analys pekar mot att börsen vägde in riskerna med de ryska leveranserna i förväg, eftersom priset på Brent-råolja ökade från 70 dollar per fat i december till 100 dollar per tunna strax före kriget.
Åsikterna och spekulationerna kring Rysslands avsikter i Ukraina – och de potentiella ekonomiska konsekvenserna för Europa och världen – var många bland de kommentatorer Fisher Investments Norden följer. Vi tror inte att det var en tillfällighet att börsen i euroområdet, i takt med att osäkerheten steg, föll med 12,5 % från toppnoteringen i början av januari fram till dagen för invasionen. Vid den tidpunkten var det en korrektion – en skarp, sentimentsdriven nedgång på 10 till 20 procent. Det hade kanske stannat där om spänningarna hade avtagit då. Men hypoteser kan inte bevisas, och vi menar att kortsiktiga rörelser kan uppstå av alla möjliga orsaker – eller ingen orsak alls.
Men efter börsens inledande reaktion på upptakten till striderna tror vi att europeiska aktier räknade med en större ekonomisk påverkan när Ryssland ströp energiförsörjningen som svar på EU:s sanktioner. Många ekonomiska publikationer som Fisher Investments Norden granskade varnade för att en energikris skulle leda till en djup lågkonjunktur (en storskalig ekonomisk tillbakagång). Det tycks oss också att de europeiska marknaderna snabbt tog med detta i beräkningen. Indexet MSCI EMU gick in i en björnmarknad (en förlängd nedgång på mer än 20 % som drivs av en tydlig orsak) 8 mars, då Brent nådde en toppnotering på 133 dollar efter en initial oro för att västs sanktioner skulle hålla den ryska oljan borta från den globala marknaden helt och hållet.
Över sommaren och in i hösten uppstod frågetecken kring den europeiska tillgången till naturgas, enligt våra observationer. Det nederländska TTF-gaspriset – Europas jämförelseindex – steg till 339 euro per megawattimme (MWh) 26 augusti, att jämföra med 89 euro före invasionen, efter att Ryssland stoppat flödena till Europa. Ekonomer vi följer menade att gasbrist och ransonering skulle leda till permanenta stängningar av fabriker över hela kontinenten. Oro för energitillgången, inflation och räntor ledde till att de ekonomiska rubriker vi bevakade menade att en lågkonjunktur var på gång. 29 september hade indexet MSCI EMU fallit med 24,8 % jämfört med toppnoteringen i början av januari, vilket enligt Fisher Investments Norden berodde på att man vägt in dessa risker i förväg. Sent ifjol, efter börsnedgången, visade en enkät från Conference Board att 99 % av alla vd:ar förväntade sig en europeisk lågkonjunktur under 2023.
Men efter bottennoteringen steg aktiekurserna i euroområdet med 25,2 % fram till slutet av januari. I takt med att osäkerheten har gett vika har det visat sig att verkligheten blev mindre dyster än alla förväntade sig. På energifronten har den ryska oljan hittat köpare i Indien och Kina, vilket gör västs sanktioner mer trubbiga – och håller den globala tillgången och efterfrågan något så när i balans. Nivåerna i Europas gaslager – som fylls med icke-ryska leveranser i allt högre utsträckning – har hållit sig ovanför målkapaciteten på 80 % sedan augusti. När det gäller lågkonjunktur har ekonomer som Fisher Investments Norden följer justerat sina BNP-prognoser uppåt i takt med att de ekonomiska förhållandena inte tycks bli så dåliga som man tidigare räknat med. Under det fjärde kvartalet steg BNP i euroområdet med 0,1 %, i motsats till konsensusprognosen som talade om en tillbakagång. Justerat för inflation nådde tillverkningsindustrin i euroområdet rekordnivåer i september och fortsatte växa på årsbasis genom november, som i skrivande stund är den senaste tidpunkten det finns uppgifter om. Vi menar att framsynta aktier gick i bräschen för den här utvecklingen.
Fisher Investments Nordens börsgenomgång visar att människor gör justeringar när de ställs inför risken för stora problem – och kostnader. Exempelvis har det nederländska TTF-gaspriset sjunkit med 57 euro per MWh – långt under nivån före invasionen – tack vare Europas snabba investeringar i infrastruktur för att uppfylla sina energibehov utan ryska leveranser. Vi tror att den här förbättringen, och andra som den, ökar sannolikheten för att ekonomin i euroområdet kan undvika en lågkonjunktur. Ur vårt perspektiv ledde marknadens prissignaler vägen för Europas anpassning, vilket gjorde att man kunde undvika värsta tänkbara scenario. Vi vet inte om slutet av september blir björnmarknadens botten, men vi tror att framsynta aktier vid det här laget har ett bra grepp om hur länge det är troligt att en ekonomisk nedgång håller i sig.
Våra undersökningar visar att aktier rör på sig innan det finns data som bekräftar att ekonomin går bättre (eller sämre) än förväntat. Enligt Fisher Investments Nordens erfarenhet har aktier en tidshorisont på ungefär 3 till 30 månader – och den är närmare 3 månader när stora, oväntade händelser som påverkar den globala ekonomin (t.ex. stora konflikter och pandemier) fördunklar det långsiktiga perspektivet. Men när dessa händelser vägs in och den initiala osäkerheten ger vika menar vi att aktier kan se längre framåt mot hur verkligheten troligtvis stämmer överens med vad börsen reflekterar.
Baserat på Fisher Investments Nordens genomgångar kan investerare dra nytta av att veta vad som driver börsen, och varför. Börsen ser ingen bra eller dålig utveckling per se, utan positiva eller negativa överraskningar i den nära förestående framtiden jämfört med vad de redan tagit med i beräkningen.
Följ de senaste marknadsnyheterna och -uppdateringarna från Fisher Investments Norden i Sverige:
Fisher Investments Norden är en handelsbeteckning som används i Sverige av Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, (”Fisher Investments Norden”). Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, ett privat aktiebolag bildat i Luxemburg, är registrerat tillsammans med dess handelsbeteckning Fisher Investments Europe hos Registre de Commerce et des Sociétés (”RCS”) med nummer B228486. Fisher Investments Europe står under tillsyn av Commission de Surveillance du Secteur Financier (”CSSF”) och har sitt huvudkontor på: K2 Building, Forte 1, 2a rue Albert Borschette, Third Floor, L-1246 Luxemburg. Fisher Investments Europe delegerar delar av den dagliga investeringsrådgivningen, portföljförvaltningen och handelsfunktionerna till dess koncernbolag.
Detta dokument utgör Fisher Investments Europes allmänna uppfattningar och ska inte betraktas som personlig investeringsrådgivning, skatterådgivning eller en återspegling av kundernas resultat. Det finns inga garantier för att Fisher Investments Europe ska fortsätta ha dessa uppfattningar, och de kan komma att ändras när som helst baserat på nya uppgifter, analyser eller överväganden. Ingenting häri är avsett att utgöra en rekommendation eller marknadsprognos. Avsikten är snarare att tydliggöra en poäng. Nuvarande och framtida marknader kan skilja sig avsevärt från de som beskrivs häri. Dessutom ges inga garantier vad gäller tillförlitligheten hos antaganden som görs i materialets illustrationer.
Källa: FactSet, per 2023-02-06. MSCI EMU, avkastning med nettoutdelning, 2022-01-05. Valutafluktuationer mellan pundet och kronan kan leda till högre eller lägre avkastning.
Källa: FactSet och WindEurope, per 2023-02-14.
Källa: FactSet, per 2023-02-06. Brent-råolja per fat (i dollar), 2021-12-20 till 2022-02-23.
Källa: FactSet, per 2023-02-06. MSCI EMU, avkastning med nettoutdelning, 2022-01-05 till 2022-02-24.
Källa: FactSet, per 2023-02-06. MSCI EMU, avkastning med nettoutdelning och Brent-råolja per fat (i dollar), 2022-01-05 till 2022-03-08. ”Is the EU Ready for Life Without Russian Diesel?” Ashutosh Pandey, Deutsche Welle, 2023-02-03.
Källa: FactSet, per 2023-02-06. Nederländska TTF, 2022-08-26.
”Europe May See Forced De-Industrialization as Result of Energy Crisis”, Irina Slav, OilPrice.com, 2022-11-03.
Källa: FactSet, per 2023-02-06. MSCI EMU, avkastning med nettoutdelning, 2022-01-05 till 2022-09-29.
”CEO Confidence Falls Deeper Into Negative Territory in Q4 2022”, Conference Board, 2022-10-20.
Källa: FactSet, per 2023-02-06. MSCI EMU, avkastning med nettoutdelning, 2022-09-29 till 2023-02-03.
”Europe Has Avoided Energy Collapse. But Is the Crisis Over?” David McHugh, Associated Press, 2023-01-10.
”Is the EU Ready for Life Without Russian Diesel?” Ashutosh Pandey, Deutsche Welle, 2023-02-03.
Källa: EU-kommissionen per 2023-02-06. Andel av gasleveranser till EU från Ryssland och andra länder, januari 2019 till november 2022. ”How Much of Europe’s Gas Storage Is Full?” Reuters, 2022-12-31.
Källa: FactSet, per 2023-02-06. Påstående baserat på tidigare beräkningar av euroområdets BNP.
Källa: FactSet, per 2023-02-06. Euroområdets BNP, kv. 4 2022.
Källa: FactSet, per 2023-02-06. Euroområdets industri, november 2022.
Källa: FactSet, per 2023-02-06. Nederländska TTF, 2023-02-06. ”Whisper It, but Europe Is Winning the Energy War With Putin”, Charlie Cooper, Politico, 2023-01-13.