Fisher Investments Norden ger sin syn på nedgraderingar av länders kreditvärdighet
Detta i sin tur verkar ha gett upphov till nya farhågor bland experterna som menar att högre skulder kan få negativa effekter på dessa länders kreditvärdighet, vilket skulle göra det dyrare för länderna att låna pengar. Det är fullt möjligt att vissa länders kreditbetyg nedgraderas, kanske till och med större länders, men vi anser att en snabbtitt i den historiska backspegeln visar att kreditbetyg inte nämnvärt påverkar vare sig räntor eller investerares vilja att köpa statsobligationer.
De tre kreditvärderingsinstitut som utfärdar kreditbetyg på en global skala är de tre amerikanska företagen Moody’s, Standard & Poor’s och Fitch. Dessa institut ger utfärdare av obligationer (framför allt länder och företag) ett betyg baserat på deras förmodade kreditvärdighet – alltså sannolikheten att de kommer att betala tillbaka det lånade beloppet plus ränta utan avbrott. Vi har lagt märke till att många investerare antar att högre kreditbetyg betyder lägre räntor, vilket skulle göra det enklare att utfärda nya obligationer. När det föreligger risk att ett lands kreditbetyg kommer att nedgraderas ser vi ofta hur experter i finansmedia varnar för att räntorna nu kommer att stiga, att det kommer bli svårare för landet att låna pengar och att risken för statsbankrutt ökar.
Enligt vår åsikt stöder historiska kreditvärderingsdata inte detta påstående. Som figur 1 visar har flera större nationer fått sina kreditbetyg nedgraderade från toppbetyget av åtminstone ett av de tre stora kreditvärderingsinstituten. Vissa länder har nedgraderats flera gånger. Trots detta steg inte räntorna på ländernas 10-åriga statsobligationer nämnvärt under året efter nedgraderingen. Vissa räntor steg marginellt. Många föll istället. Enligt vår uppfattning är detta ett bevis på att kreditbetyg inte dikterar obligationsmarknadens utveckling.
Figur 1: Räntesatser för statsobligationer före och efter nedgraderingar av kreditbetyg
Källa: FactSet, per 2020-03-27. Ränta på 10-åriga statsobligationer på den sista handelsdagen innan nedgraderingen och ett år efter detta datum.
Enligt vårt sätt att se det är det fullt logiskt att räntan på statsobligationer inte skjuter i höjden efter en nedgradering. Kreditbetyg är helt enkelt åsikter. Standard & Poor’s använde till och med detta som ett argument när företaget stämdes i USA för felaktiga kreditbetyg i upptakten till finanskrisen 2008. De kallade sina egna analyser för ”effektsökande” – överdrifter som gjorts i reklamsyfte.[i] Kreditbetygen är inte objektiva, något som framgår av att de tre kreditvärderingsinstitutens betyg ofta skiljer sig från varandra. Betygen återspeglar snarare varje instituts tolkning av ett lands statsfinanser, framtida ekonomiska tillväxt, politiska utveckling, aktuella händelser och andra faktorer. All information de använder är offentlig information som finns tillgänglig för investerare över hela världen.
Vi anser att en obligationsmarknad med relativt god likviditet är en effektiv marknad (precis som aktiemarknaden), och att prissättningen återspeglar all allmänt känd information. När ett kreditvärderingsinstitut nedgraderar ett lands kreditbetyg är det därför rimligt att anta att marknaden redan bakat in utvecklingen som ledde till nedgraderingen i kursen. När Standard & Poor’s nedgraderade USA:s kreditbetyg år 2011 pekade de på politiska oenigheter kring budget och statliga utgifter – en debatt som sysselsatt investerare under många veckor.[ii] När Standard & Poor’s och Fitch sänkte Storbritanniens kreditbetyg år 2016 pekade kreditvärderingsinstituten på Brexit och analyser som antydde att det skulle bli svårare för Storbritannien att låna från internationella investerare. Detta var också något som diskuterats flitigt under Brexit-debatten efter prognoser från finansdepartementet och Bank of England.[iii] Nedgraderingarna av Frankrike, Österrike, Nederländerna och Finland under euroområdets statsskuldskris inträffade efter att risken för att euron skulle kollapsa hade diskuterats globalt i över ett år. Man kan med all säkerhet säga att det här inte var några nyheter för investerare.
Enligt vår åsikt blickar marknaden framåt, inte bakåt. Kreditbetyg är subjektiva åsikter om händelser som redan inträffat och gissningar om vad som kommer att inträffa. Vi anser att marknaden räknar in all information i prissättningen och går vidare, och att obligationsmarknaden har två grundläggande drivkrafter: utbudet av och efterfrågan på statsobligationer. Enskilda och institutionella investerare, inklusive banker och pensionsfonder, investerar gärna i stabila statsobligationer, oavsett kreditbetyg. Kreditbetyg påverkar inte länders kapitalmarknader när det gäller utbud och likviditet, och de påverkar heller inte ett lands förmåga att betala tillbaka sina skulder. Förmågan att betala sina skulder beror enligt vår åsikt på hur stora ett lands räntebetalningar är jämfört med hur stora skatteintäkterna är. I många länder i dag ligger de långfristiga räntorna för statsobligationer på rekordlåga nivåer, så vi anser att länder som lagt fram stora stödpaket i coronakrisens kölvatten kommer att kunna betala för dessa åtgärder oavsett vad kreditvärderingsinstituten tycker om saken.
Fisher Investments Norden är en handelsbeteckning som används i Sverige av Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, (”Fisher Investments Norden”). Fisher Investments Luxembourg, Sàrl är ett privat aktiebolag, bildat i Luxemburg (bolagsnummer: B228486), som står under tillsyn av Commission de Surveillance du Secteur Financier (”CSSF”), och har sitt huvudkontor på K2 Building, Forte 1, 2a rue Albert Borschette, Third Floor, L-1246 Luxemburg.
Detta dokument utgör Fisher Investments Nordens allmänna uppfattningar och ska inte betraktas som personlig investeringsrådgivning, skatterådgivning, eller en återspegling av kundernas resultat. Det finns inga garantier för att Fisher Investments Norden ska fortsätta ha dessa uppfattningar, och de kan komma att ändras när som helst baserat på nya uppgifter, analyser eller överväganden. Ingenting häri är avsett att utgöra en rekommendation eller marknadsprognos. Avsikten är snarare att tydliggöra en poäng. Nuvarande och framtida marknader kan skilja sig avsevärt från de som beskrivs häri. Dessutom ges inga garantier vad gäller tillförlitligheten hos antaganden som görs i materialets illustrationer. Investeringar på finansmarknaderna innebär en risk för förlust, och det finns ingen garanti för att hela eller delar av det investerade kapitalet kommer att återbetalas. Tidigare resultat utgör ingen garanti för eller tillförlitlig indikation på framtida resultat. Investeringarnas värde och genererade inkomster kommer att variera med globala finansmarknader och internationella valutakurser.
[i] ”S&P Calls Federal Lawsuit ’Retaliation’ for US Downgrade”, Jonathan Stempel, Reuters, 3 september 2013.
[ii] ”United States Loses Prized AAA Credit Rating From S&P”, Walter Brandimarte och Daniel Bases, Reuters, 6 augusti 2011.
[iii] ”UK Credit Ratings Cut: S&P and Fitch Downgrade Post-Brexit Vote”, Everett Rosenfeld, CNBC, 27 juni 2016.