Fisher Investments Norden granskar ett vanligt investerarbeteende: nyhetsbias
Vad är nyhetsbias?
Nyhetsbias är tendensen att lägga större vikt vid färskare erfarenheter när man bedömer nuläget. Vi har sett att det kan få folk att se den senaste utvecklingen som början på en långvarig trend. I investerarvärlden har vi sett hur investerare extrapolerar den senaste börsutvecklingen framåt – om börsen har gått upp den senaste tiden tar man alltså det som tecken på att det är ett långt rally på gång, och om den har backat nyligen tyder det på att en djupare nedgång är att vänta. Nyhetsbias kan även påverka investerarnas prognoser för olika marknadskategorier, eftersom de kan föredra aktier i vissa sektorer eller länder på grund av den senaste tidens överavkastning medan de undviker andra områden enbart på grund av att de sackat efter. Fisher Investments Norden ser också att nyhetsbias kan slå till vid granskning av konjunktursiffror. Om till exempel ett lands BNP saktar in kan nyhetsbias få folk att tro att ekonomin tappar fart och kommer krympa.
Hur nyhetsbias har slagit till de senaste åren
När Fisher Investments Norden granskar marknadshistoriken visar det sig att verkligheten sällan fungerar så här. Tänk på 2020, då covid-pandemin ledde till omfattande nedstängningar. När flera stora marknader gick in i en lågkonjunktur under årets första hälft, förutspådde en del kommentatorer som vi följer att saker hade förändrats för alltid.[i] Experter som vi följer hävdade att pandemidrivna förändringar, inklusive det breda skiftet till att jobba hemifrån, skulle ligga kvar långt efter 2020. När nedstängningarna avslutades vände dock konjunkturen snabbt upp igen.[ii] Och nu, bara ett par år senare, skriver de finanspublikationer som vi bevakar om otaliga exempel på personal som återvänder till kontoret på deltid eller heltid samtidigt som resandet ökar – ett tecken på att samhällsförhållandena i viss mån återgår till de normer som rådde före pandemin.
Eller tänk på i mars i fjol när oljepriserna steg till 133 dollar per fat efter Rysslands invasion av Ukraina.[iii] Många kommentatorer som vi följer menade att västvärldens sanktioner mot rysk olja skulle minska det globala utbudet – och därmed få oljepriserna att stiga ännu mer. I stället ökade produktionen på andra håll, och rysk olja fann oväntat köpare utanför västvärlden.[iv] Ett år efter toppnoteringen den 8 mars 2022 hade priserna på Brent-råolja sjunkit med 38,4 procent.[v] Vi anser att när investerare extrapolerar nyligen inträffade händelser långt framåt kan de förbise potentialen för oförutsedda förändringar. Fisher Investments Nordens genomgångar av marknadshistoriken visar att framtiden ofta inte liknar det som nyss hänt: bolag förnyar sig och folk anpassar sig. Det är en av anledningarna till att vi anser att investerare tjänar på att blicka framåt snarare än bakåt.
Dessutom tyder Fisher Investments Nordens analyser på att börsen blickar framåt – så vi tycker att det ligger i investerarnas intresse att göra detsamma. Folk tenderar att fokusera på vad som just har hänt, men enligt vår erfarenhet bryr sig inte börsen särskilt mycket om det förflutna. Ett sätt att få syn på detta: Vår erfarenhet är att marknader och ekonomier sällan rör sig linjärt. Om de gjorde det skulle de mest framgångsrika kategorierna, länderna och sektorerna leda i all evighet – och vice versa för de
största förlorarna. Men baserat på Fisher Investments Nordens genomgång av marknadshistoriken turas olika kategorier om i ledningen. Ta bara IT-kraschen år 2000. IT-aktiernas uppgång i slutet av 1990-talet ledde till en euforisk stämning, och nyhetsbias fick många investerare att tro på en ny, IT-fokuserad ekonomi för lång tid framöver.[vi] Men förväntningarna översteg verkligheten och IT-bubblan sprack. Det ledde till att tekniksektorn gick sämre än alla andra sektorer under ett årtionde.[vii] Samtidigt bidrog en global råvaruboom, som inkluderade råolja, till att energiaktier blev 00-talets bäst presterande aktier.[viii] Föga förvånande slog nyhetsbias till igen – vi såg hur vissa analytiker räknade med ytterligare ett decennium av energidominans och bortsåg från effekterna av det begynnande utbudsöverskottet.[ix] Deras prognoser slog helt fel, eftersom energi släpade efter de globala marknaderna rejält under 10-talet.[x]
Så anser Fisher Investments Norden att investerare bör tänka kring nyhetsbias
Enligt Fisher Investments Nordens erfarenhet är det de ekonomiska, politiska och sentimentsrelaterade faktorer som har störst chans att påverka bolagens vinster under de kommande 3–30 månaderna som är viktigast för börsen. Till exempel politiskt: Hur aktiv är en viss regering? Är det troligt att de kommer införa omfattande reformer som kan skapa osäkerhet och störa marknaderna inom en snar framtid? Eller om vi tittar på den ekonomiska utvecklingen: Vad säger framåtblickande indikatorer om konjunkturcykeln? Det kan ge en fingervisning om vilka branscher som kan komma att gynnas. Fisher Investments Norden anser att det förflutna inte har särskilt stor inverkan på dessa marknadsdrivkrafter, så att titta bakåt är inte en förnuftig grund för portföljbeslut.
Följ de senaste marknadsnyheterna och -uppdateringarna från Fisher Investments Norden i Sverige:
Fisher Investments Norden är en handelsbeteckning som används i Sverige av Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, (”Fisher Investments Norden”). Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, ett privat aktiebolag bildat i Luxemburg, är registrerat tillsammans med dess handelsbeteckning Fisher Investments Europe hos Registre de Commerce et des Sociétés (”RCS”) med nummer B228486. Fisher Investments Europe står under tillsyn av Commission de Surveillance du Secteur Financier (”CSSF”) och har sitt huvudkontor på: K2 Building, Forte 1, 2a rue Albert Borschette, Third Floor, L-1246 Luxemburg. Fisher Investments Europe delegerar delar av den dagliga investeringsrådgivningen, portföljförvaltningen och handelsfunktionerna till dess koncernbolag.
Detta dokument utgör Fisher Investments Europes allmänna uppfattningar och ska inte betraktas som personlig investeringsrådgivning, skatterådgivning eller en återspegling av kundernas resultat. Det finns inga garantier för att Fisher Investments Europe ska fortsätta ha dessa uppfattningar, och de kan komma att ändras när som helst baserat på nya uppgifter, analyser eller överväganden. Ingenting häri är avsett att utgöra en rekommendation eller marknadsprognos. Avsikten är snarare att tydliggöra en poäng. Nuvarande och framtida marknader kan skilja sig avsevärt från de som beskrivs häri. Dessutom ges inga garantier vad gäller tillförlitligheten
[i] Källa: National Bureau of Economic Research, Office for National Statistics och Centre for Economic Policy Research, per 2023‑04‑28.
[ii] Källa: FactSet, per 2023‑05‑12. Påstående baserat på kvartalsvis BNP-tillväxt i euroområdet, Storbritannien och USA 2020.
[iii] Källa: FactSet, per 2023‑04‑28. Spotpris på Brent-råolja, i dollar, 2022‑03‑08.
[iv] Källa: Internationella energirådet och ”Factbox: Who is Buying Russian Crude Oil and Who Has Stopped”, redaktionen, Reuters, 2022‑05‑31. Läst via Yahoo! Finance.
[v] Källa: FactSet, per 2023‑04‑28. Spotpris på Brent-råolja, dagligt, 2022‑03‑08 till 2023‑03‑08.
[vi] Källa: FactSet, per 2023‑04‑28. Indexet MSCI World Information Technology, avkastning med nettoutdelning, i euro, 1997‑12‑31 till 1999‑12‑31. Valutafluktuationer mellan euron och kronan kan leda till högre eller lägre avkastning.
[vii] Ibid. Indexet MSCI World Information Technology, avkastning med nettoutdelning, i euro, 1999‑12‑31 till 2009‑12‑31. Valutafluktuationer mellan euron och kronan kan leda till högre eller lägre avkastning.
[viii] Källa: FactSet, per 2023‑04‑28. MSCI Energy, avkastning med nettoutdelning, i euro, 1999‑12‑31 till 2009‑12‑31. Valutafluktuationer mellan euron och kronan kan leda till högre eller lägre avkastning.
[ix] Källa: Internationella energirådet (IEA), per 2023‑04‑28.
[x] Källa: FactSet, per 2023‑04‑28. Avkastning med nettoutdelning från energisektorn i MSCI World och indexet MSCI World, i euro, 2009‑12‑31 till 2019‑12‑31. Valutafluktuationer mellan euron och kronan kan leda till högre eller lägre avkastning.