Aktiespararna
Annons

Fisher Investments Norden granskar marknadshistorik

Av Fisher Investments Norden
15 september 202311 min lästid
Enligt Fisher Investments Nordens erfarenhet kan vissa investerare förbise något som vi ser som ett användbart, fundamentalt hjälpmedel när man fattar portföljbeslut: marknadshistorik. Vi ser flera skäl till att en förståelse för marknadshistoriken kan vara till nytta för investerare.

Om du vill läsa mer om hur aktuella förhållanden påverkar aktiemarknaden och dina investeringar, ladda ner Fisher Investments Nordens senaste aktiemarknadsutsikt och få regelbundna uppdateringar.

Det finns ett talesätt som brukar tillskrivas Mark Twain och som säger: Historien upprepar sig inte, men den rimmar. Händelser som lågkonjunkturer (breda nedgångar i ekonomisk aktivitet), perioder av hög inflation (stigande priser på varor och tjänster), krig, val, naturkatastrofer, tekniska framsteg, finansbubblor och liknande kan utveckla sig på olika sätt varje gång de inträffar. Men enligt Fisher Investments Norden har de ofta gemensamma drag, och det är därför som det kan hjälpa att se på det förflutna om man vill få en bild av vad som kan hända härnäst. Ett skäl till detta: Människans beteende har inte förändrats särskilt mycket, enligt forskningen inom beteendeekonomi. Investerare motiveras fortfarande av rädsla och girighet, och när utbredd rädsla och girighet inte motsvaras av fundamenta kan det bli en kraft som antingen höjer eller sänker börsen. Därför kan man utvärdera händelseutvecklingen och stämningen just nu och jämföra med liknande situationer förr för att ta reda på om stämningen är orimligt optimistisk eller pessimistisk i nuläget.

Fisher Investments Norden anser att historien är en bra utgångspunkt för att bedöma vad som skulle kunna hända härnäst när man analyserar ekonomin och marknaden. Om investerare förstår sig på historien kan de se att dagens läge inte är helt unikt. Vi tycker det är användbart eftersom det som har gynnat börsen förut kan gynna den även nu. Ta till exempel ett marknadsfenomen som vi kallar för effekten av mellanårsvalet i USA, som innebär att USA-börserna brukar gå bra efter mellanårsvalen. USA-börsernas avkastning det fjärde kvartalet under ett mellanvalsår har varit positiv 83,3 procent av gångerna sedan 1925 (då tillförlitliga data börjar) – långt över genomsnittet för positiva kvartal på börsen.[i] Den positiviteten ökar till 87,5 procent för de följande två kvartalen.[ii] Våra efterforskningar visar att utvecklade marknader är starkt korrelerade, så det här amerikanska fenomenet kan få global effekt.[iii]

Enligt vår analys tenderar mellanårsvalen att leda till politiska låsningar som minskar sannolikheten för stora reformer som kan skapa osäkerhet – och enligt Fisher Investments Nordens erfarenhet kan osäkerhet dämpa börsen. Vi anser att de här låsningarna i stort sett bevarar det rådande läget, och det låter börsen gå vidare, vilket ligger till grund för den ofta positiva utvecklingen efter amerikanska mellanårsval. Men våra undersökningar visar också att många bortser från den här historiska realiteten på grund av sina politiska åsikter, och tror att partiet som sitter vid makten är undantaget som bekräftar regeln, så det här fenomenet har inte tagits ut i förskott av börsen (alltså redan vägts in i aktiekurserna) – och investerare som förstår den här historiken kan dra nytta av det.

Om du vill läsa mer om hur aktuella förhållanden påverkar aktiemarknaden och dina investeringar, ladda ner Fisher Investments Nordens senaste aktiemarknadsutsikt och få regelbundna uppdateringar.

Låt oss titta på ett annat fenomen, som vi kallar för rekyleffekten. Fisher Investments Norden har lagt märke till att de aktier som drabbas hårdast under börsnedgångar tenderar att stiga mest under återhämtningar. Även detta är något som enligt våra analyser har hänt historien igenom. Ta aktieavkastningen under och efter de senaste globala björnmarknaderna (en björnmarknad är en lång, fundamentalt driven börsnedgång på minst 20 procent). Exempelvis föll teknikaktier med 75 procent samtidigt som de globala börserna föll 54 procent under den globala björnmarknaden i början av 2000-talet.[iv] Sedan steg teknikaktierna med 37 procent under de sex månaderna efter björnmarknadens lägsta punkt, i jämförelse med 25 procent för börsen i helhet.[v] Ett liknande exempel är den globala björnmarknaden 2007–2009 då finansaktier först rasade 71 procent för att sedan stiga med 77 procent under de sex månaderna efter björnmarknadens lägsta punkt, att jämföra med -43 procent respektive upp 25 procent för hela börsen.[vi] Om man känner till det här fenomenet kan det enligt oss hjälpa en att justera sina förväntningar under och efter en björnmarknad – och det kan hjälpa investerare positionera sina portföljer på ett bättre sätt.

Slutligen anser vi att historien kan ge insikt i saker som inte är allmänt kända eller accepterade, och investerare kan dra nytta av att ifrågasätta allmänt erkända åsikter. Du kan göra det genom att fundera på vad som är obegripligt för andra men begripligt för dig – och Fisher Investments Norden menar att historien kan hjälpa till med den övningen. Exempelvis får naturkatastrofer som skogsbränder och stormar ofta stor uppmärksamhet och anses utgöra risker för börsen och ekonomin i stort. Detta kan man enkelt testa med hjälp av historien. Våra analyser visar att naturkatastrofer förvisso orsakar mänskliga tragedier och materiella skador, men de har haft begränsad effekt på börsen historiskt sett. Ta exempelvis orkanen Katrina år 2005 – USA:s mest kostsamma naturkatastrof (baserat på skadorna som uppstod räknat i dollar).[vii] Tre månader efter att Katrina träffade land hade USA-börserna stigit med 5,1 procent i dollar, och 8,9 procent efter 12 månader.[viii] Samtidigt ledde förödelsen efter orkanen inte till någon lågkonjunktur i USA – och det har inga andra stora stormar genom historien gjort heller, enligt våra analyser. Fisher Investments Norden vill inte förringa naturkatastrofers fruktansvärda humanitära pris, men vi anser att många investerare har svårt att ta till sig deras relativt begränsade effekt på börsen – särskilt när sådana händelser har sänkt sentimentet. Vi menar att man kan agera disciplinerat när en naturkatastrof väcker oro för de bredare konsekvenserna om man förstår att tidigare naturkatastrofer inte har knäckt marknaden.

Vi har även noterat att investerare tenderar att komma ihåg saker som sällan inträffar, medan de glömmer saker som sker ofta. Exempelvis kan de tro att regionala krig kommer få de globala börserna på fall (ovanligt genom historien, enligt våra undersökningar), medan de bortser från återkommande händelser som den tidigare nämnda effekten av mellanårsvalet i USA. Fisher Investments Norden anser att investerare som förstår detta kan filtrera ut distraktioner och fokusera på vad som är sannolikt istället för på vad som är möjligt – grunden för sunda investeringsbeslut enligt oss.


Följ de senaste marknadsnyheterna och -uppdateringarna från Fisher Investments Norden i Sverige:


Fisher Investments Norden är en handelsbeteckning som används i Sverige av Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, (”Fisher Investments Norden”). Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, ett privat aktiebolag bildat i Luxemburg, är registrerat tillsammans med dess handelsbeteckning Fisher Investments Europe hos Registre de Commerce et des Sociétés (”RCS”) med nummer B228486. Fisher Investments Europe står under tillsyn av Commission de Surveillance du Secteur Financier (”CSSF”) och har sitt huvudkontor på: K2 Building, Forte 1, 2a rue Albert Borschette, Third Floor, L-1246 Luxemburg. Fisher Investments Europe delegerar delar av den dagliga investeringsrådgivningen, portföljförvaltningen och handelsfunktionerna till dess koncernbolag.

Detta dokument utgör Fisher Investments Europes allmänna uppfattningar och ska inte betraktas som personlig investeringsrådgivning, skatterådgivning eller en återspegling av kundernas resultat. Det finns inga garantier för att Fisher Investments Europe ska fortsätta ha dessa uppfattningar, och de kan komma att ändras när som helst baserat på nya uppgifter, analyser eller överväganden. Ingenting häri är avsett att utgöra en rekommendation eller marknadsprognos. Avsikten är snarare att tydliggöra en poäng. Nuvarande och framtida marknader kan skilja sig avsevärt från de som beskrivs häri. Dessutom ges inga garantier vad gäller tillförlitligheten hos antaganden som görs i materialets illustrationer.



[i] Källa: Global Financial Data, Inc., per 2022‑06‑21. Totalavkastning från S&P 500, 1925‑12‑31 till 2019‑12‑31.

[ii] Ibid.

[iii] Källa: FactSet, per 2023‑07‑14. Påstående baserat på korrelationen mellan indexet S&P 500:s kursförändring i dollar och kursförändringen för indexet MSCI European Economic and Monetary Union (EMU) i kronor, 2003‑07‑13 till 2023‑07‑13. Korrelationskoefficienten är ett mått på förhållandet mellan två variabler och sträcker sig från 1,00 till -1,00. En koefficient på 1,00 innebär att variablerna alltid rör sig åt samma håll, en på 0 innebär att det inte finns något samband mellan hur de rör sig, och -1,00 innebär att de alltid rör sig åt exakt motsatt håll.

[iv] Källa: FactSet, per 2023‑07‑14. Avkastning med nettoutdelning från tekniksektorn i MSCI World och indexet MSCI World, i kronor, 2000‑09‑20 till 2003‑03‑12.

[v] Ibid. Avkastning med nettoutdelning från tekniksektorn i MSCI World och indexet MSCI World, i kronor, 2003‑03‑12 till 2003‑09‑12.

[vi] Ibid. Avkastning med nettoutdelning från finanssektorn i MSCI World och indexet MSCI World, i kronor, 2007‑06‑15 till 2009‑09‑09.

[vii] Källa: National Oceanic and Atmospheric Administration, per 2018‑05‑09. Hurricane Katrina Tropical Cyclone Report. Angivet i dollar.

[viii] Källa: FactSet, per 2023‑07‑17. Påstående baserat på totalavkastningsindexet S&P 500 i dollar, 2005‑08‑25 till 2006‑08‑25. Valutafluktuationer mellan dollarn och kronan kan leda till högre eller lägre avkastning.

Dela med dig