Fisher Investments Nordens omdöme om förhållandet mellan tullar och börsen
Våra analyser visar att ett skäl till att stater inför tullar är att skydda inhemsk industri mot billigare importvaror. Till exempel kan Kina tillverka solpaneler billigt tack vare lägre arbetskraftskostnader och statliga subventioner. Det har fått vissa länder att höja tullarna på kinesiska solceller, till exempel USA i maj 2024.[i] Fisher Investments Nordens omdöme om historien visar att drivkrafterna bakom tullar oftast är politiska. Ibland kan politiker använda dem för att försöka vinna röster, men de kan även använda tullar för att tvinga fram eftergifter eller sätta fart på förhandlingar. USA verkade t.ex. använda riktade tullar för att få igång handelsförhandlingarna med Kina, vilket så småningom ledde till 2020 års ”fas ett-avtal”.[ii]
Vi kan konstatera att tullar kan vara politiskt populära, men vissa publikationer som Fisher Investments Norden granskar varnar för att de är negativa för ekonomin och marknaden. Många utpekar tullarna som USA införde 1930 med lagen Smoot-Hawley Tariff Act – och de globala reaktionerna på dem – som en tungt bidragande orsak till den globala ekonomiska depressionen i början av 1930-talet, och antyder att nya tullar skulle kunna leda till något liknande.[iii]
Även om tullar i allmänhet är dåliga ur ekonomisk synvinkel anser vi att sådana här spådomar kan vara överdrivna. Ja, tullar kan öka kostnaderna för företag som säljer importerade varor eller använder dem i tillverkningen av sina egna produkter, och dessa kostnader kan föras över på konsumenterna för att hålla vinstmarginalerna uppe. Tullar stör också handeln genom att minska priskonkurrensen för inhemska varor, baserat på Fisher Investments Nordens omdöme om historien. Tänk bara på USA:s president Lyndon B. Johnsons 25-procentiga tull på importerade lätta lastbilar 1964, som en motåtgärd till Europeiska ekonomiska gemenskapens tull på amerikanska kycklingar. Den tullen gäller än i dag, och vi tror att den har fördyrat lätta lastbilar i USA. Sedan 1967 har genomsnittspriset för en lätt lastbil stigit med 303 procent.[iv] Den genomsnittliga personbilen? 265procent.[v] En bidragande orsak? Tullarna håller enligt vår bedömning nere utbudet artificiellt. Till exempel uppskattade USA:s internationella handelskommission 2018 att om tullarna på lätta lastbilar upphörde att gälla som det var tänkt i ett frihandelsavtal mellan USA och Sydkorea, skulle upp till 32 000 fler lätta lastbilar finnas tillgängliga varje år i USA.[vi]
Även om tullar inte är toppen, överskattar kommentatorer ofta de ekonomiska effekterna av dem, enligt Fisher Investments Nordens omdöme. Våra analyser visar att de måste påverka en stor del av importen och utlösa en betydande reaktion (t.ex. strafftullar). Tillsammans måste dessa påverka handeln tillräckligt för att radera biljontals kronor från den globala bruttonationalprodukten (BNP, ett mått på ekonomisk produktion), vilket leder till lågkonjunktur (en period av krympande ekonomisk produktion). Men detta är extremt ovanligt – senast vi såg det var med den tidigare nämnda Smoot-Hawley Act och de globala repressalier som följde. Smoot-Hawley höjde de befintliga tullarna på jordbruksprodukter och över 20 000 andra importerade varor.[vii] Efter att andra länder svarat med egna tullar föll den globala handeln med hela 65 procent, vilket fick stora konsekvenser för världsekonomin och börsen.[viii] De handelskonflikter som förekommit sedan dess bleknar i jämförelse enligt oss. Till exempel omfattar EU:s gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (CBAM) från 2023 mindre än 5 procent av blockets totala varuimport.[ix] Eller tänk på USA:s höjda tullar på flygplansdelar och alkohol från EU redan 2019 – åtgärden påverkade EU-varor till ett värde av cirka 7,5 miljarder dollar (78,57 miljarder kr), bara 0,2 procent av USA:s totala import det året.[x]
Fisher Investments Norden anser dessutom att dagens globala handelsnätverk dämpar tullarnas bett tack vare dess höga anpassningsförmåga. Företag kan hitta lösningar och kryphål för tullar som riktas mot ett enda land. Ett sätt är omlastning, eller återexport av varor från tredje land – se bara på de enorma volymer av kinesiska varor som når USA skattefritt via Sydostasien.[xi] Ett annat är nearshoring, där företag flyttar tillverkning för att undvika tullar. Till exempel kan tyska bilar som tillverkas i Storbritannien undvika de befintliga fordonstullarna mellan EU och Storbritannien.
Tullar tenderar även att styra om efterfrågan till andra ställen. Efter införandet av tullarna mellan USA och Kina 2019 ökade exporten från EU till USA kraftigt.[xii] Åtgärden minskade inte den ekonomiska aktiviteten, utan skapade bara nya vinnare och förlorare – i princip ett nollsummespel för den globala ekonomiska tillväxten, enligt Fisher Investments Nordens omdöme. Så även om stater inför vad som kan verka som omfattande tullar, betalas de inte alltid fullt ut – ytterligare ett skäl till varför vi anser att tullarnas inverkan ofta överskattas.
Enligt Fisher Investments Nordens omdöme tjänar investerare på att ha detta i åtanke när de analyserar den globala handelspolitiken. Tullar är i allmänhet inte ekonomiskt positiva, men deras faktiska marknadsinflytande överdrivs ofta. För att bedöma dem rekommenderar vi att man filtrerar ut bruset – sätt in deras sannolika inverkan i sitt sammanhang och väg in eventuella kryphål i beräkningarna.
Följ de senaste marknadsnyheterna och -uppdateringarna från Fisher Investments Norden i Sverige:
Fisher Investments Norden är en handelsbeteckning som används i Sverige av Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, (”Fisher Investments Norden”). Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, ett privat aktiebolag bildat i Luxemburg, är registrerat tillsammans med dess handelsbeteckning Fisher Investments Europe hos Registre de Commerce et des Sociétés (”RCS”) med nummer B228486. Fisher Investments Europe står under tillsyn av Commission de Surveillance du Secteur Financier (”CSSF”) och har sitt huvudkontor på: K2 Building, Forte 1, 2a rue Albert Borschette, Third Floor, L-1246 Luxemburg. Fisher Investments Europe delegerar delar av den dagliga investeringsrådgivningen, portföljförvaltningen och handelsfunktionerna till dess koncernbolag.
Detta dokument utgör Fisher Investments Europes allmänna uppfattningar och ska inte betraktas som personlig investeringsrådgivning, skatterådgivning eller en återspegling av kundernas resultat. Det finns inga garantier för att Fisher Investments Europe ska fortsätta ha dessa uppfattningar, och de kan komma att ändras när som helst baserat på nya uppgifter, analyser eller överväganden. Ingenting häri är avsett att utgöra en rekommendation eller marknadsprognos. Avsikten är snarare att tydliggöra en poäng. Nuvarande och framtida marknader kan skilja sig avsevärt från de som beskrivs häri. Dessutom ges inga garantier vad gäller tillförlitligheten hos antaganden som görs i materialets illustrationer.
[i] ”How China Came to Dominate the World in Solar Energy”, Keith Bradsher, The New York Times, 2024‑03‑07. Läst via The Economic Times.”Fact Sheet: President Biden Takes Action to Protect American Workers and Businesses from China’s Unfair Trade Practices”, Vita Huset, 2024‑05‑14.
[ii] ”Trump Wants More Tariffs. His Earlier Trade Wars Cost Americans $230 Billion to Date”, Katie Lobosco, CNN, 2024‑03‑18.
[iii] ”What Do We Know About the Great Crash?” Alan Reynolds, National Review, 1979‑11‑09.
[iv] Källa: US Bureau of Economic Analysis, per 2024‑06‑05.
[v] Källa: US Bureau of Labor Statistics, per 2024‑06‑05.
[vi] Se not vi.
[vii] ”Clashing Over Commerce: A History of US Trade Policy”, National Bureau of Economic Research, november 2017.
[viii] Ibid.
[ix] Källa: FN:s Comtrade-databas, per 2023‑06‑05.
[x] Källa: Office of the US Trade Representative och FactSet, per 2023‑06‑05.
[xi] ”The Knock-On Consequences of the US-China Trade Tariffs on Global Value Chains”, Jayant Menon, VoxEU, 2019‑09‑27.
[xii] Källa: US Census Bureau, per 2024‑06‑05. Förändring jämfört med föregående år av USA:s import, 2018‑12‑31 till 2019‑12‑31.