Fisher Investments Nordens omdöme om kreditbetyg
Kreditvärderingsinstitut bedömer kreditvärdigheten hos obligationsutfärdare och vilken risk det är att de inte betalar räntan eller lånebeloppet i tid. Utfärdarna kan vara företag, regionala myndigheter eller länder. Fisher Investments Norden kommer fokusera på länder här.
Idag är de största kreditvärderingsinstituten Moody’s, Standard & Poor’s (S&P) och Fitch, tillsammans kallade de tre jättarna. Var och en av dem använder delvis olika kriterier, men betygen i sig säger ungefär samma saker. Som framgår av figur 1 använder instituten bokstavsskalor eller alfanumeriska skalor för sina betyg. De obligationer som anses ha lägst risk för betalningsinställelse (risk för att utfärdaren inte gör de betalningar som krävs för skulden) får högst betyg, och den här toppgruppen kallas för ”investment grade”. De mer riskabla obligationerna längre ned på skalan kallas ofta för ”non-investment grade”, ”högrisk”, ”spekulativa” eller ”skräp”. Lägre betyg tyder på att utfärdaren inte har skött sina åtaganden gällande obligationen.
Figur 1: De tre jättarnas kreditbetygsskalor
Källa: Moody’s, S&P och Fitch, per 2024-11-12.
De tre jättarnas omdömen får ofta stor uppmärksamhet i de medier Fisher Investments Norden bevakar. Det här inflytandet har en historia som sträcker sig bak till mitten av 1970-talet, då USA gav instituten särskild status i finansregelverken som nationellt erkända statistiska värderingsinstitut.[i] Syftet var att hjälpa investerare bedöma kreditvärdigheten hos olika utfärdare, men det bäddade även in de här instituten i finans- och värdepapperslagstiftningen, och det har i stort sett inte förändrats sedan dess.[ii] Det här inflytandet har utvidgats till andra delar av världen, och många pensionsstiftelser och andra institutionella investerare har regler för kreditkvalitet inskrivna i sina investeringspolicyer enligt vår erfarenhet. Även här dominerar de tre jättarna – i en rapport från Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) 2023 konstaterades det att trion stod för över 90 procent av alla kreditbetyg mot betalning i Europa.[iii]
Trots att de här institutens betyg kan väcka uppmärksamhet i media anser Fisher Investments Norden att de har begränsat inflytande på marknaden. Varför då? Jo, de bygger på långt eftersläpande, allmänt kända faktorer i analysen. Till exempel vägs befolkningsstatistik, statsbudgetreserver, konjunkturprognoser och politisk stabilitet in. Många av de här uppgifterna är offentliga och inga nyheter för marknaden, som prisar in och återspeglar allmänt känd information.
Historiken visar att kreditvärderingsinstituten har begränsad effekt på marknaden. Den 1 augusti 2023 sänkte Fitch betyget för långa amerikanska statsobligationer från AAA till AA+, och motiverade det med svaga konjunkturprognoser och månader av utbredda spekulationer om att USA skulle kunna ställa in betalningarna.[iv] Om det här hade varit en stor, oupptäckt negativ faktor skulle räntorna på amerikanska statsobligationer ha skjutit i höjden enligt oss, eftersom investerare typiskt kräver högre räntor för mer riskabla obligationer. Men så blev det inte. Räntan på 10-åriga amerikanska statsobligationer började stiga i mars, flera månader innan Fitch sänkte sitt betyg.[v] De fortsatte stiga fram till oktober, för att sedan sjunka tillbaka till nivåerna innan nedgraderingen till årsslutet.[vi] Ett år senare var räntan på 10-åriga amerikanska statsobligationer under nivåerna innan nedgraderingen.[vii] Så nedgraderingen hade ingen skönjbar effekt på räntan enligt oss.
Eller ta Moodys uppgradering av grekiska statsobligationer från Ba3 till Ba1 den 15 september 2023, som de motiverade med myndighetsreformer, förbättrade konjunkturprognoser och minskande statsskuld sedan landets statsskuldskris i början av 2010-talet.[viii] Men de grekiska 10-åriga statsskuldsräntorna hade tickat nedåt i över ett decennium innan Moodys uppgradering.[ix] Marknaden hade redan lagt märke till de här förbättringarna och prisat in dem i realtid, enligt Fisher Investments Nordens omdöme.
Dessutom är de här betygen bara åsikter – ofta grupptänk, enligt våra analyser. Bedömarna har ofta liknande bakgrund och utbildning, och använder liknande bedömningskriterier. Dessutom konkurrerar de med varandra om företagskunder. Så de drar ofta liknande slutsatser. Till exempel kom Moody’s uppgradering av grekiska statsobligationer i september 2023 bara en vecka efter att DBRS (ett annat globalt kreditvärderingsinstitut) höjde sitt betyg för Grekland till investment grade.[x] Samma visa med franska statsobligationer i oktober 2024 – Moody’s sänkte sina utsikter bara två veckor efter Fitch.[xi] Men åsikter är inte förutspående och påverkar inte det som enligt Fisher Investments Nordens omdöme är de starkaste drivkrafterna för obligationer – räntor, inflationen, bredare inflationsförväntningar, och utfärdarnas faktiska förmåga att sköta lånen.
Marknaderna är ett effektivare verktyg enligt Fisher Investments Nordens omdöme. Våra studier av marknadshistoriken visar att de tenderar att blicka 3 till 30 månader framåt i tiden. Till exempel brukar de publikationer som Fisher Investments Norden följer bevaka hur stor skillnad det är mellan de långa statsobligationsräntorna för Tyskland och övriga länder i euroområdet, och använda det som ett mått på relativ risk, eftersom Tyskland anses ha mycket stabil ekonomi och god kreditvärdighet.[xii] Och innan och under skuldkrisen i euroområdet ökade skillnaden markant mellan räntorna på 10-åriga tyska statsobligationer och de för länderna som drabbades hårdast av krisen – Grekland, Irland, Italien, Portugal och Spanien – en signal på att marknaderna prisade in den kommande turbulensen i förskott.[xiii]
Å ena sidan anser vi att kreditbetyg inte är förutspående, men å andra sidan kan de allmänna reaktionerna på dem ge en fingervisning om stämningsläget. Men det är ungefär allt vi anser att investerare har att hämta från sådana här felbehäftade, bakåtblickande åsikter. Enligt Fisher Investments Nordens omdöme gör investerare bäst i att vända bort blicken från kreditbetyg, och titta på marknaderna i stället.
Följ de senaste marknadsnyheterna och -uppdateringarna från Fisher Investments Norden i Sverige:
Fisher Investments Norden är en handelsbeteckning som används i Sverige av Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, (”Fisher Investments Norden”). Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, ett privat aktiebolag bildat i Luxemburg, är registrerat tillsammans med dess handelsbeteckning Fisher Investments Europe hos Registre de Commerce et des Sociétés (”RCS”) med nummer B228486. Fisher Investments Europe står under tillsyn av Commission de Surveillance du Secteur Financier (”CSSF”) och har sitt huvudkontor på: K2 Building, Forte 1, 2a rue Albert Borschette, Third Floor, L-1246 Luxemburg. Fisher Investments Europe delegerar delar av den dagliga investeringsrådgivningen, portföljförvaltningen och handelsfunktionerna till dess koncernbolag.
Detta dokument utgör Fisher Investments Europes allmänna uppfattningar och ska inte betraktas som personlig investeringsrådgivning, skatterådgivning eller en återspegling av kundernas resultat. Det finns inga garantier för att Fisher Investments Europe ska fortsätta ha dessa uppfattningar, och de kan komma att ändras när som helst baserat på nya uppgifter, analyser eller överväganden. Ingenting häri är avsett att utgöra en rekommendation eller marknadsprognos. Avsikten är snarare att tydliggöra en poäng. Nuvarande och framtida marknader kan skilja sig avsevärt från de som beskrivs häri. Dessutom ges inga garantier vad gäller tillförlitligheten hos antaganden som görs i materialets illustrationer.
[i] ”Report on the Role and Function of Credit Rating Agencies in the Operation of the Securities Markets”, US Securities and Exchange Commission (SEC), januari 2003.
[ii] Ibid.
[iii] ”’Big Three’ Credit Rating Firms Maintain Iron Grip in Europe”, Marc Jones, Reuters, 2023‑04‑26. Läst via US News.
[iv] ”Fitch Downgrades the United States’ Long-Term Ratings to ‘AA+’ from ‘AAA;’ Outlook Stable”,” Fitch Ratings, 2023‑01‑08.
[v] Källa: FactSet, per 2024‑11‑12. Räntan på 10-åriga USA-statsobligationer, veckovis, 2022‑12‑31 till 2023‑12‑31.
[vi] Ibid.
[vii] Ibid. Räntan på 10-åriga USA-statsobligationer, 2023‑08‑01 till 2024‑08‑01.
[viii] ”Greece Wins New Credit Rating Boost That Stops Short of Restoring Greek Bonds to Investment Grade”, redaktionen, AP, 2023‑09‑15.
[ix] Källa: FactSet, per 2024‑11‑12. Påstående baserat på räntan på 10-åriga grekiska statsobligationer, månadsvis, maj 2012 till september 2023.
[x] ”Greece Raised to Investment Grade by DBRS in Biggest Upgrade Yet”, Sotiris Nikas och Paul Tugwell, Bloomberg, 2023‑09‑08. Läst via Greek City Times.
[xi] Se not i.
[xii] Källa: FactSet, per 2024‑11‑12. Påstående baserat på Tysklands bruttonationalprodukt jämfört med andra länder i euroområdet, kv. 1 1999 till kv. 4 2023. BNP, eller bruttonationalprodukten, är ett mått på ekonomisk produktion som tas fram av staten.
[xiii] Ibid. Påstående baserat på räntorna på 10-åriga statsobligationer från Grekland, Italien, Irland, Portugal, Spanien och Tyskland, månatlig, december 2008 till december 2014.