Fisher Investments Nordens omdöme om kreditvärderingsinstitut
Kreditvärderingsinstitut bedömer utfärdare av skuldpapper (t.ex. företag och stater) och själva skulden (t.ex. företags och staters räntepapper). Här fokuserar vi på kreditbetyg för stater. Dessa företag fick en framträdande roll i mitten av 1970-talet, när amerikansk lag gav dem särskild status i finanslagstiftningen som nationellt erkända statistiska kreditvärderingsinstitut – avsedda att hjälpa investerare bedöma låntagares kreditvärdighet.[i] Denna status förankrade kreditbetygen i värdepapperslagar och andra finansiella regelverk, och befäste deras plats i det finansiella systemet.[ii] I dag kan Fisher Investments Norden konstatera att tre kreditvärderingsinstitut som verkar globalt (S&P Global, Moody's och Fitch) dominerar på marknaden och stod för över 90 procent av de kreditbetyg som utfärdades i Europa i början av 2023.[iii]
De här instituten delar ut betyg baserat på deras uppfattning av kreditvärdigheten. S&P Globals högsta kreditbetyg är AAA (det högsta investment grade-betyget, som tyder på en extremt stark förmåga att uppfylla finansiella åtaganden), medan D är det lägsta skräpstatus-betyget (som tyder på finansiellt obestånd och missade planerade ränte- eller återbetalningar).
Ett flertal kriterier ligger till grund för dessa bedömningar. S&P Global beaktar ekonomiska kriterier(t.ex. demografi och tillväxtutsikter för ett visst land), finansiella kriterier (t.ex. budgetreserver och extern likviditet) och kvalitativa kriterier (t.ex. institutionell styrka, datatransparens, politisk stabilitet och finanspolitisk disciplin).[iv] Vi har funnit att andra institut tillämpar liknande standarder och att deras uppgraderingar och nedgraderingar (t.ex. att ändra ett kreditbetyg från AAA till AA+) baseras på sådana mått. Många finanskommentatorer som Fisher Investments Norden följer hävdar att dessa ändringar tyder på stora förändringar inom det uppgraderade eller nedgraderade och det i sin tur antas påverka hur attraktivt det är att äga landets statsobligationer och därmed öka eller minska de räntor som landet måste betala för att locka till sig kapital.
Fisher Investments Norden anser dock att justeringar av kreditbetyg inte säger så mycket konjunktur- och marknadsförhållandena. Vi har funnit att kreditvärderingsinstitutens arbete präglas av grupptänkande – med tanke på bedömarnas liknande utbildning – och att deras beslut återspeglar information som marknaderna redan har prisat in på förhand och gått vidare från. Om nedgraderingar var framåtblickande skulle de leda till högre statsobligationsräntor, eftersom investerarna skulle se de här obligationerna som mer riskfyllda och kräva en högre så kallad riskpremie. Fisher Investments Nordens analyser visar dock att så inte är fallet. Ta som exempel AAA-rankade länders genomsnittliga förändring av 10-åriga statsobligationsräntor 60 dagar före och efter att Fitch och S&P nedgraderade dem från AAA: I genomsnitt steg dessa länders 10-åriga räntor med ynka 0,2 procentenheter 60 dagar efter Fitchs nedgraderingar – och sjönk med cirka 0,3 procentenheter efter S&P:s nedgraderingar.[v] För oss visar dessa små rörelser att nedgraderingar av kreditbetyg inte ger marknaderna särskilt mycket ny information, eftersom marknaderna enligt våra analyser rör sig mest på överraskningar.
Vi anser att det finns otaliga exempel i historien som visar att kreditbetyg är bakåtblickande och saknar marknadspåverkan. Ta till exempel S&P:s nedgradering av USA:s kreditbetyg den 5 augusti 2011 (från AAA till AA+).[vi] S&P motiverade sin nedgradering med USA:s höga skuldsättning och ”politiska vågspel”.[vii] Enligt Fisher Investments Nordens omdöme var dessa skäl bakåtblickande (de kom t.ex. efter att USA:s kongress hade avslutat en mycket uppmärksammad debatt om skuldtaket) och åsiktsbaserade (vi tror t.ex. inte att det finns något objektivt mått för att utvärdera den politiska beslutsprocessen).[viii] Nedgraderingen verkade dock inte oroa investerarna särskilt mycket: De amerikanska 10-åriga statsobligationsräntorna sjönk efter att nedgraderingen offentliggjordes och avslutade månaden lägre.[ix] Nedgraderingen innebar inte den dödsstöt mot USA som de kommentatorer vi följer hävdade då, med tanke på att USA:s ekonomi fortsatte att växa under resten av årtiondet.[x]
Tänk också på Moody's uppgradering av Grekland den 15 september 2023 – från Ba3 till Ba1 (strax under investment grade).[xi] Kreditvärderingsinstitutet pekade på stabila utsikter för politiken och regelverken, förbättrade BNP-prognoser, minskad skuldsättning och statliga reformer – och beslutet kom en vecka efter att DBRS (ett annat globalt kreditvärderingsinstitut) uppgraderat Grekland till investment grade.[xii] Vi anser att detta är en anmärkningsvärd vändning – många minns säkert Greklands nedgradering till ”skräpstatus” 2010 under den europeiska statsskuldkrisen.[xiii] Men enligt Fisher Investments Nordens omdöme bekräftade instituten förbättringar som många kommentatorer som vi följer redan hade observerat i flera år – inge nyhet för marknaderna med andra ord. Det framgår även av utvecklingen för Greklands 10-åriga obligationsränta, som sjönk från över 30 procent i maj 2012 till 0,6 procent i juni 2021.[xiv] Dessutom har de grekiska 10-åriga räntorna stigit i år i samband med en global uppgång, och även om de är högre än de tyska räntorna är de lägre än de amerikanska.[xv] (Investerare använder ofta Tyskland och USA som riktmärken för att bedöma ett lands relativa risknivå.) Det faktum att de grekiska räntorna har rört sig i takt med andra stora länders räntor tyder på att investerarna inte plötsligt ändrade sin syn på grekiska statsobligationer.
Enligt Fisher Investments Nordens omdöme gör investerare väl i att inte lägga så stor vikt vid kreditvärderingsinstitut. Vi anser att kreditbetyg endast handlar om åsikter – och åsikter färgas av mänsklig partiskhet och grupptänkande. Vi kan konstatera att marknaderna tar ut all känd information och alla åsikter (även från kreditvärderingsinstitut) i förskott. I våra ögon kan de utbredda reaktionerna på kreditvärderingsinstitutens upp- och nedgraderingar ge viss information om stämningsläget bland investerarna, men vi tror inte att upp- och nedgraderingarna i sig ger några nya insikter.
Följ de senaste marknadsnyheterna och -uppdateringarna från Fisher Investments Norden i Sverige:
Fisher Investments Norden är en handelsbeteckning som används i Sverige av Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, (”Fisher Investments Norden”). Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, ett privat aktiebolag bildat i Luxemburg, är registrerat tillsammans med dess handelsbeteckning Fisher Investments Europe hos Registre de Commerce et des Sociétés (”RCS”) med nummer B228486. Fisher Investments Europe står under tillsyn av Commission de Surveillance du Secteur Financier (”CSSF”) och har sitt huvudkontor på: K2 Building, Forte 1, 2a rue Albert Borschette, Third Floor, L-1246 Luxemburg. Fisher Investments Europe delegerar delar av den dagliga investeringsrådgivningen, portföljförvaltningen och handelsfunktionerna till dess koncernbolag.
Detta dokument utgör Fisher Investments Europes allmänna uppfattningar och ska inte betraktas som personlig investeringsrådgivning, skatterådgivning eller en återspegling av kundernas resultat. Det finns inga garantier för att Fisher Investments Europe ska fortsätta ha dessa uppfattningar, och de kan komma att ändras när som helst baserat på nya uppgifter, analyser eller överväganden. Ingenting häri är avsett att utgöra en rekommendation eller marknadsprognos. Avsikten är snarare att tydliggöra en poäng. Nuvarande och framtida marknader kan skilja sig avsevärt från de som beskrivs häri. Dessutom ges inga garantier vad gäller tillförlitligheten hos antaganden som görs i materialets illustrationer.
[i] ”Report on the Role and Function of Credit Rating Agencies in the Operation of the Securities Markets” US Securities and Exchange Commission (SEC), januari 2003.
[ii] Ibid.
[iii] ”’Big Three’ Credit Rating Firms Maintain Iron Grip in Europe”, Marc Jones, Reuters, 2023‑04‑26. Läst via Internet Archive.
[iv] Källa: S&P Global Ratings, per 2023‑10‑03. ”General Criteria: Principles of Credit Ratings”, 2011‑02‑16.
[v] Källa: Fitch Ratings, S&P Global Ratings, FactSet, Global Financial Data, Inc. per 2023‑05‑25. Förändring i emittentländernas 10-åriga obligationsräntor före och efter nedgraderingar (genomsnitt).
[vi] ”S&P Downgrades US Credit Rating”, Charles Riley, CNN Money, 2011‑08‑06.
[vii] Ibid.
[viii] Ibid.
[ix] Källa: FactSet, per 2023‑10‑12. 10-åriga USA-statsobligationsräntor, 2011‑08‑05 till 2011‑08‑31.
[x] Källa: FactSet, per 2023‑10‑13. Påstående baserat på årlig tillväxttakt för USA:s BNP, 2011–2019.
[xi] ”Greece Wins New Credit Rating Boost That Stops Short of Restoring Greek Bonds to Investment Grade”, redaktionen, AP, 2023‑09‑15.
[xii] Ibid.
[xiii] ”Standard & Poor’s Downgrade Greek Credit Rating to Junk Status”, Richard Wachman, Nick Fletcher, The Guardian, 2010‑04‑27.
[xiv] Källa: FactSet, per 2023‑10‑13. Påstående baserat på 10-åriga grekiska statsobligationsräntor, månadsvis, maj 2012 till juli 2021.
[xv] Källa: FactSet, per 2023‑10‑03. Påstående baserat på 10-åriga grekiska, amerikanska och tyska statsobligationsräntor, 2023‑09‑01 till 2023‑09‑25.