Fisher Investments Nordens omdöme om penningpolitiska uttalanden
Beslutsfattarna på centralbankerna får ofta stor uppmärksamhet i publikationerna vi följer, och många förutsätter att deras åtgärder har stor betydelse för ekonomin. Vilken tankegång ligger bakom det? Vissa kommentatorer som vi följer menar att en centralbanks styrränta representerar lånekostnaderna ute i ekonomin – och att en ändring av den räntan därmed kan ha en direkt påverkan på ekonomisk tillväxt och inflation. De förutsätter också att långa räntor följer styrräntor – vilket skulle innebära att pengar blir dyrare, och därmed mindre tillgängliga, för många låntagare om räntorna höjs. Teorin är att detta sedan hämmar tillväxten, vilket får andra negativa effekter (t.ex. att nyanställningarna minskar).
Men Fisher Investments Norden menar att centralbankernas förmåga att påverka ekonomins riktning ofta är överskattad. Våra efterforskningar visar att styrräntor har en indirekt påverkan på tillgängligheten för nya lån via deras effekt på bankernas finansieringskostnader. Banker lånar in kortsiktigt (via bankinsättningar eller kortsiktiga lån sinsemellan) för att finansiera långsiktig utlåning (som bolån eller företagslån). Så i teorin gör lägre styrräntor finansieringen billigare, medan högre styrräntor gör den dyrare. Men styrräntor är inte en perfekt representation av bankernas finansieringskostnader. Exempelvis betalade amerikanska banker nästan ingen ränta alls på kundernas insättningar ens efter att USA:s centralbank höjde räntorna mellan 2022 och 2023.[i] På den tiden innebar en pandemidriven mättad insättningsgrad att bankerna inte behövde låna kortsiktigt eller konkurrera om insättningar genom att höja räntorna på kundernas sparkonton.[ii] Vi tror att detta lät dem finansiera lånen mycket billigare än vad styrräntan indikerade, vilket urholkade USA:s centralbanks inflytande.
Dessutom härleds långa låneräntor vanligtvis från statsobligationernas långa räntor, som sätts av marknaden – inte av centralbankerna. Centralbankerna kan ha viss påverkan när de köper och säljer långsiktiga obligationer, men det är den globala obligationsmarknaden som avgör räntorna – som enligt vår erfarenhet är kopplade till inflationen och inflationsförväntningarna. Därför avvek utvecklingen för många långa obligationsräntor och vissa låneräntor från de globala räntesänkningarna under 2024.[iii]
Ett annat skäl att inte överskatta penningpolitikens inflytande på ekonomin? Fisher Investments Nordens omdöme om historien visar att de som ansvarar för penningpolitiken ofta säger att de ska göra en sak bara för att sedan göra något annat. Vi har sett gott om exempel på senare tid. I november 2021 sade Christine Lagarde, ordförande för Europeiska centralbanken (ECB), att ”det är väldigt osannolikt att villkoren för att höja räntorna kommer uppfyllas under det kommande året”.[iv] Men inflationen fortsatte öka, och i slutändan höjde ECB styrräntan fyra gånger under 2022.[v]
Vi kan också titta på räntebanan från Bank of Canada (BoC) jämfört med hur det sedan blev under 2023. Efter att ha höjt räntan i januari räknade BoC med att ”hålla styrräntan på nuvarande nivå medan vi utvärderar effekterna av de kumulativa räntehöjningarna”.[vi] De höll sitt ord ett tag, och räntan förblev oförändrad i mars och april.[vii] Men sedan höjde banken räntan i juni, vilket chockade de kommentatorer Fisher Investments Norden granskar och skickade upp kanadensiska statsobligationer mot stratosfären.[viii] BoC sade att ekonomin var mer överhettad än förväntat och erkände att den tidigare penningpolitiken ”inte var tillräckligt restriktiv för att få en balans mellan tillgång och efterfrågan och hållbart få tillbaka inflationen till målet på 2 procent”.[ix] Sådana händelser är inte bara en produkt av tiden efter pandemin – under det föregående årtiondet satte centralbanker upp mål för sysselsättningen för att höja räntorna, vilket de sedan drog tillbaka.[x]
Reserve Bank of Australia (RBA) hade ett ungefär lika förvirrande 2023, enligt Fisher Investments Nordens omdöme. I mars uppgav RBA att ”direktionen räknar med att ytterligare åtstramningar av penningpolitiken kommer krävas för att se till att inflationen återgår till målet och att den här perioden med hög inflation bara är tillfällig”.[xi] Men sedan tog RBA en paus i april, vilket förvånade publikationerna vi följer.[xii] Och det slutade inte där: Uttalandet i april gav inte lika starka antydningar om kommande höjningar, utan nämnde en avstannande ekonomisk tillväxt, prognoser för en fallande inflation och penningpolitikens tendens att ha en fördröjd påverkan på ekonomin.[xiii] Men RBA höjde räntan med 0,25 procentenheter ändå, och trotsade förväntningarna på en längre paus.[xiv]
Vi pekar inte ut de här exemplen för att klanka ner på centralbanker som ändrar sig kring penningpolitik, utan för att visa att människans beteende är oförutsägbart. Ny information och nya siffror kan snabbt ändra beslutsfattarnas prognoser, enligt Fisher Investments Nordens omdöme om historien.
Så centralbankerna avviker inte bara ofta från sina uttalade planer – vi anser dessutom att deras makt vanligtvis överskattas. Därför anser vi att investerare bör se bortom deras snack – och spekulationerna kring det.
Följ de senaste marknadsnyheterna och -uppdateringarna från Fisher Investments Norden i Sverige:
Fisher Investments Norden är en handelsbeteckning som används i Sverige av Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, (”Fisher Investments Norden”). Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, ett privat aktiebolag bildat i Luxemburg, är registrerat tillsammans med dess handelsbeteckning Fisher Investments Europe hos Registre de Commerce et des Sociétés (”RCS”) med nummer B228486. Fisher Investments Europe står under tillsyn av Commission de Surveillance du Secteur Financier (”CSSF”) och har sitt huvudkontor på: K2 Building, Forte 1, 2a rue Albert Borschette, Third Floor, L-1246 Luxemburg. Fisher Investments Europe delegerar delar av den dagliga investeringsrådgivningen, portföljförvaltningen och handelsfunktionerna till dess koncernbolag.
Detta dokument utgör Fisher Investments Europes allmänna uppfattningar och ska inte betraktas som personlig investeringsrådgivning, skatterådgivning eller en återspegling av kundernas resultat. Det finns inga garantier för att Fisher Investments Europe ska fortsätta ha dessa uppfattningar, och de kan komma att ändras när som helst baserat på nya uppgifter, analyser eller överväganden. Ingenting häri är avsett att utgöra en rekommendation eller marknadsprognos. Avsikten är snarare att tydliggöra en poäng. Nuvarande och framtida marknader kan skilja sig avsevärt från de som beskrivs häri. Dessutom ges inga garantier vad gäller tillförlitligheten hos antaganden som görs i materialets illustrationer.
[i] Källa: FactSet, per 2025‑01‑13. Påstående baserat på Storbritanniens konsumentprisindex inklusive egnahemsägares boendekostnader (CPIH), USA:s konsumentprisindex (KPI) och euroområdets harmoniserade konsumentprisindex (HIKP), per månad, december 2023 till december 2024. CPIH, KPI och HIKP är index som tas fram av myndigheter och följer priserna på vanliga konsumtionsvaror och ‑tjänster. Inflation syftar på hastigheten på prisökningar i ekonomin som helhet.
[ii] Källa: St. Louis Federal Reserve, per 2025‑01‑13. Påstående baserat på USA:s centralbanks effektiva ränta och den genomsnittliga räntan på sparkonton, december 2021 till december 2023.
[iii] Källa: Federal Reserve Bank of St. Louis, per 2023‑08‑03. Insättningar minus lån och finansiell leasing hos samtliga affärsbanker, 2023‑01‑03. Angivet i dollar. Vi använder siffror från USA, eftersom det är den största ekonomin i den utvecklade världen, så vi anser att det är illustrativt för globala analyser.
[iv] Källa: FactSet, per 2025‑01‑15. Påstående baserat på styrräntor från Europeiska centralbanken, Storbritannien och USA, och den 10-åriga räntan på statsobligationer från Frankrike, Tyskland, Storbritannien och USA, 2023‑12‑31 till 2024‑12‑31.
[v] ”ECB’s Lagarde Says a Rate Hike Unlikely for 2022; Euro Slides”, Vicky McKeever, CNBC, 2022‑11‑19.
[vi] Källa: ECB, per 2025‑01‑13. Påstående baserat på euroområdets HIKP per månad, november 2021 till december 2022.
[vii] ”Bank of Canada Increases Policy Interest Rate by 25 Basis Points, Continues Quantitative Tightening”, Bank of Canada, 2023‑01‑25.
[viii] ”Bank of Canada Maintains Policy Rate, Continues Quantitative Tightening”, Bank of Canada, 2023‑03‑08 och ”Bank of Canada Maintains Policy Rate, Continues Quantitative Tightening”, Bank of Canada, 2023‑04‑12.
[ix] Källa: FactSet, per 2025‑01‑13. Påstående baserat på jämförelseindex för 10-åriga kanadensiska statsobligationsräntor, 2023‑06‑06 till 2023‑10‑03.
[x] ”Bank of Canada Raises Policy Rate 25 Basis Points, Continues Quantitative Tightening”, Bank of Canada, 2023‑06‑07
[xi] ”In the First 100 Days, Janet Yellen Puts Her Own Imprint on the Fed”, Joao Gomes och Kent Smetters, Knowledge at Wharton, 2014‑05‑07.
[xii] ”Statement by Philip Lowe, Governor: Monetary Policy Decision”, Reserve Bank of Australia, 2023‑03‑07.
[xiii] Källa: FactSet, per 2025‑01‑13.
[xiv] ”Statement by Philip Lowe, Governor: Monetary Policy Decision”, Reserve Bank of Australia, 2023‑04‑04.
[xv] ”Statement by Philip Lowe, Governor: Monetary Policy Decision”, Reserve Bank of Australia, 2023‑05‑02.