Fisher Investments Nordens omdöme om vårdsektorn
Vården är den globala aktiemarknadens tredje största sektor efter börsvärde. Den utgör ungefär 12,0 % av indexet MSCI World. Den utgör en mindre del av aktierna i euroområdet, med ungefär 7,5 % av indexet MSCI Economic and Monetary Union (EMU). Att sektorn har en större andel globalt sett beror på den tunga koncentrationen i USA – ungefär 70 % av indexet MSCI World Health Care finns i USA, och resterande 30 % är utspritt över främst Europa och Asien.
Sektorn består av sex branscher, men läkemedel – företag som forskar i, utvecklar, producerar och säljer läkemedel – utgör nästan hälften. Näst störst är tillverkare av vårdutrustning, följt av vårdtjänster – exempelvis försäkringsbolag, anläggningar och vårdadministration – och bioteknik, vilket är företag som introducerar levande organismer i medicinska produkter och tjänster.
De flesta ekonomiska publikationer som Fisher Investments Norden följer kategoriserar vårdsektorn som defensiv, vilket innebär att den vanligtvis går bättre än börsen i stort vid nedgångar. Vi anser att det är delvis korrekt eftersom vissa delar av sektorn har uppvisat sådana tendenser. Exempelvis gick amerikanska läkemedelsaktier bättre än en genomsnittlig amerikansk aktie under merparten av de tre senaste björnmarknaderna (långa börsnedgångar på -20 % eller mer, vanligtvis av fundamentala skäl). Enligt våra undersökningar beror det på att merparten av utgifterna på läkemedel är essentiella. Människor behöver behandling och medicin oavsett hur det går för ekonomin.
Andra branscher är dock mindre defensiva. Ta exempelvis företag inom vårdteknik, som tillhandahåller patientportaler, levererar röntgenresultat och ordnar molnlösningar åt sjukhus. Branschen föll med hela -69,9 % under björnmarknaden mellan 2007 och 2009, mer än den globala börsens nedgång på -53,4 % och betydligt mer än den bredare vårdsektorns nedgång på -33,7 %. Den gick sedan betydligt mycket bättre än genomsnittet under den långa tjurmarknaden som varade från mars 2009 till covid-nedstängningarna under 2020, då den steg med 1001,3 % jämfört med den globala börsens 412,3 %. Enligt Fisher Investments Nordens omdöme beror detta på att de här områdena vanligtvis frodas i en växande ekonomi, då sjukvården har råd att förbättra sin teknik och modernisera sin utrustning. När situationen blir tuffare brukar företag skära ner på sådana icke-essentiella utgifter.
Efterfrågan inom vården har också specifika drivkrafter som innovation och patenttrender. Det här syntes i USA i mitten och slutet av 1990-talet, då Food and Drug Administration (FDA) godkände nya molekylära enheter (NME, vanligtvis ny och innovativ medicin) i en takt som konsekvent överskred deras årsgenomsnitt på lång sikt. Fisher Investments Norden menar att denna våg av nya patent och innovationer bidrog till att vårdsektorn gick bra under den perioden. Men när godkännandena av NME saktade in i början och mitten av 2000-talet gick många patent från 1990-talets innovationsboom ut, vilket korkade igen marknaden för nya medicinska produkter. Detta satte stopp för vårdaktiernas framfart i början av 2006 och de släpade efter på börsen fram till mitten av 2008, då den globala finanskrisen förbättrade sektorns position. Vi menar inte att pipelines och patentdatum är perfekta indikatorer, men de kan ge en föraning om bolagens framtid.
Politik är en annan drivkraft, och baserat på Fisher Investments Nordens omdömen om historiken bör investerare hålla särskild koll på tre specifika faktorer. Den första är myndigheternas utgifter. Staten är den största vårdkunden i utvecklade ekonomier, och deras storlek gör att de kan diktera hur mycket de ska betala för produkter och tjänster. Den andra faktorn är lagstiftning och regleringar, och eftersom de lagstiftande organen ser olika ut i olika regioner tycker vi att de ska tillmätas olika tyngd. Exempelvis skiljer sig FDA i USA från EMA (Europeiska läkemedelsmyndigheten) när det kommer till jurisdiktion och processer för godkännande. FDA är centraliserad och har auktoritet att godkänna läkemedel direkt, medan EMA representerar flera olika länder och måste skicka in rekommendationer till EU-kommissionen.
Därmed tar det ofta längre tid för EMA att granska och godkänna nya läkemedel. Men på de flesta platser ser Fisher Investments Norden att en svepande lagstiftning kan innebära osäkerhet för vårdföretag och skada aktierna. I november 2007 införde EU ytterligare regleringar för avancerade terapiläkemedel (ATMP), vilket ledde till en omfattande granskningsprocess för saker som gen- och cellterapi. Komplexiteten blev ett sänke för aktier inom läkemedel och bioteknik i euroområdet, och de gick sämre än sina amerikanska motsvarigheter under merparten av det kommande decenniet.
Slutligen kan skatter spela roll – en begränsad roll, enligt Fisher Investments Nordens omdöme, eftersom företag vanligtvis kan hantera dem utan större problem. Exempelvis införde den amerikanska Patient Protection and Affordable Care Act från 2010 nya skatter och avgifter för många vårdföretag. President Barack Obama skrev under lagförslaget 23 mars det året. Dagen därpå inledde vårdaktier en temporär nedgång och föll med -13,7 % fram till 1 juli. Även om amerikanska aktier genomgick en korrektion (en hastig, sentimentsbaserad nedgång på -10 % till -20 %) under den perioden så inleddes deras nedgång en månad senare, och de återhämtade sig snabbare. Från datumet då lagförslaget skrevs under fram till årsskiftet hade vårdsektorn negativ avkastning, medan amerikanska aktier i allmänhet gick upp.
Vi menar att det kan bli lättare att fatta beslut kring sin portfölj om man förstår vårdsektorns komplexitet. Snarare än att betrakta hela sektorn som defensiv kan investerare bedöma de olika branscherna efter sina specifika egenskaper. Om man exempelvis förväntar sig en ekonomisk nedgång kan man välja att fokusera på läkemedel medan man minskar sin exponering mot vårdteknik. Det kan också ge perspektiv bland alla åsikter. Oavsett om rubrikerna skriker att vården kommer skjuta i höjden eller rasa ihop framöver kan investerare väga detta mot sektorns huvudsakliga drivkrafter. Fisher Investments Norden anser att aktier rör sig i gapet mellan förväntningar och verklighet, så om det finns en skillnad mellan vad folk säger och verkligheten kan den indikera aktiernas troliga riktning.
Följ de senaste marknadsnyheterna och -uppdateringarna från Fisher Investments Norden i Sverige:
Fisher Investments Norden är en handelsbeteckning som används i Sverige av Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, (”Fisher Investments Norden”). Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, ett privat aktiebolag bildat i Luxemburg, är registrerat tillsammans med dess handelsbeteckning Fisher Investments Europe hos Registre de Commerce et des Sociétés (”RCS”) med nummer B228486. Fisher Investments Europe står under tillsyn av Commission de Surveillance du Secteur Financier (”CSSF”) och har sitt huvudkontor på: K2 Building, Forte 1, 2a rue Albert Borschette, Third Floor, L-1246 Luxemburg. Fisher Investments Europe delegerar delar av den dagliga investeringsrådgivningen, portföljförvaltningen och handelsfunktionerna till dess koncernbolag.
Detta dokument utgör Fisher Investments Europes allmänna uppfattningar och ska inte betraktas som personlig investeringsrådgivning, skatterådgivning eller en återspegling av kundernas resultat. Det finns inga garantier för att Fisher Investments Europe ska fortsätta ha dessa uppfattningar, och de kan komma att ändras när som helst baserat på nya uppgifter, analyser eller överväganden. Ingenting häri är avsett att utgöra en rekommendation eller marknadsprognos. Avsikten är snarare att tydliggöra en poäng. Nuvarande och framtida marknader kan skilja sig avsevärt från de som beskrivs häri. Dessutom ges inga garantier vad gäller tillförlitligheten hos antaganden som görs i materialets illustrationer.
[i] Källa: FactSet, per 2024-09-30. Börsvärdet är ett mått på ett bolags storlek och beräknas genom att ta aktiekursen gånger antalet utestående aktier.
[ii] Ibid.
[iii] Ibid.
[iv] Ibid.
[v] Ibid.
[vi] Källa: FactSet, per 2024-09-30. Påstående baserat på indexen S&P 500 och S&P 500 Pharmaceuticals, totalavkastning i USD, 1999-12-31 till 2022-12-31. Läkemedel överpresterade kumulativt mellan 2007-10-15 och 2009-03-09, 2020-02-19 och 2020-03-23 samt 2022-01-03 och 2022-06-30. Angivet i dollar. Valutafluktuationer mellan dollarn och kronan kan leda till högre eller lägre avkastning. Här använder vi amerikanska aktier för att visa upp avkastning som är specifik för läkemedelsbranschen.
[vii] Ibid. Avkastning med nettoutdelning för indexen MSCI World, World Health Care och World Health Care Technology, i euro, 2007-06-15 till 2009-03-09. Angivet i euro. Valutafluktuationer mellan euron och kronan kan leda till högre eller lägre avkastning.
[viii] Ibid. Avkastning med nettoutdelning för indexen MSCI World och World Health Care Technology, i euro, 2009-03-09 till 2020-02-19. Angivet i euro. Valutafluktuationer mellan euron och kronan kan leda till högre eller lägre avkastning. En tjurmarknad är en lång period med i allmänhet stigande börs.
[ix] Källa: FDA, per 2024-09-30.
[x] Källa: FactSet, per 2024-09-30. Påstående baserat på indexen MSCI World och World Health Care, avkastning med nettoutdelningar, i USD, 1994-12-31 till 1999-12-31. Anges i dollar, eftersom perioden föregår euron. Valutafluktuationer mellan dollarn och kronan kan leda till högre eller lägre avkastning.
[xi] Ibid. Indexen MSCI World och World Health Care, avkastning med nettoutdelningar, i USD, 1999-12-31 till 2009-12-31. Angivet i dollar. Valutafluktuationer mellan dollarn och kronan kan leda till högre eller lägre avkastning.
[xii] Källa: Centers for Medicare & Medicaid Services, Office for National Statistics och EU-kommissionen, per 2024-10-14.
[xiii] Källa: FDA och EMA, per 2024-09-30.
[xiv] Källa: National Library of Medicine, per 2024-09-30.
[xv] Ibid.
[xvi] Källa: FactSet, per 2024-09-30. Påstående baserat på avkastning med nettoutdelning från indexet MSCI EMU Pharmaceuticals, Biotechnology and Life Sciences och totalavkastning från indexet S&P 500 Pharmaceuticals, Biotechnology and Life Sciences, i USD, 2006-12-31 till 2016-12-31. Valutafluktuationer mellan dollarn, euron och kronan kan leda till högre eller lägre avkastning.
[xvii] Källa: FactSet, per 2024-09-30. Indexet S&P 500 Health Care, totalavkastning i USD, 2010-03-23 till 2010-07-01. Valutafluktuationer mellan dollarn och kronan kan leda till högre eller lägre avkastning.
[xviii] Ibid. Påstående baserat på indexen S&P 500 och S&P 500 Health Care, totalavkastning i USD, 2010-04-23 till 2010-12-31. Valutafluktuationer mellan dollarn och kronan kan leda till högre eller lägre avkastning.
[xix] Ibid. Påstående baserat på indexen S&P 500 och S&P 500 Health Care, totalavkastning i USD, 2010-03-23 till 2010-12-31. Valutafluktuationer mellan dollarn och kronan kan leda till högre eller lägre avkastning.