Fisher Investments Nordens omdöme om varför regionala konflikter sällan knäcker börsen
Från Rysslands krig i Ukraina till uppblossande våldsamheter i Mellanöstern – för att inte tala om oron för fler konflikter – de senaste regionala konflikterna är utan tvekan tragiska, och våra tankar går till alla inblandade. Även om det kan verka hjärtlöst att tänka på dessa tragedier ur ett investeringsperspektiv, kan kommentatorer som vi bevakar vara snabba att göra det – ofta genom att väga de potentiella ekonomiska eller marknadsmässiga konsekvenserna. Men enligt Fisher Investments Nordens omdöme visar marknadshistoriken att regionala konflikter visserligen kan dra ner sentimentet på kort sikt, men de har vanligtvis inte kraft nog att ha en väsentlig, bestående ekonomisk inverkan.
Fisher Investments Nordens analyser visar att inledningen på regionala konflikter kan få kommentatorer att spekulera i lokala ekonomiska störningars potentiella större inverkan. När till exempel konflikten i Mellanöstern började i oktober 2023 varnade vissa för att de efterföljande produktionsavbrotten i en stor energiproducerande region skulle kunna få de europeiska priserna att skjuta i höjden – och till och med elda på inflationen igen.[i] Eller när Rysslands invasion i februari 2022 ledde till sanktioner från Väst varnade publikationer som vi bevakar för livsmedels- och energibrist i Europa och resten av världen. Detta var inte förvånande för oss med tanke på Europas decennielånga beroende av rysk energi och Ukrainas roll som exportör av jordbruks- och livsmedelsprodukter.[ii] Regionala stridigheter kan dessutom spridas och dra in fler nationer, vilket kan störa den globala handeln. Dessa befarade möjliga utfall (och andra) kan dra ned sentimentet.
Med detta sagt har marknaderna en lång historia av att komma över regionala konflikter. Fisher Investments Nordens omdöme om marknadshistoriken visar att börsen kan falla i upptakten till striderna, men att volatiliteten tenderar att avta efteråt. Det finns många exempel på detta. Om vi tar USA-indexet S&P 500, som har en lång och tillförlitlig historik, kan man först se hur börsen hanterade Libanonkriget 2006. Som framgår av figur 1 föll börsen flera månader innan striderna började i juli 2006, men när konflikten väl började återhämtade börsen sig.
Figur 1: Libanonkriget 2006 och börsen
Källa: FactSet, per 2013‑11‑21. Prisindexet S&P 500, 2005‑12‑31 till 2010‑12‑31. Angivet i dollar. Valutafluktuationer mellan dollarn och kronan kan leda till högre eller lägre avkastning.
I figur 2 visas hur börsen gick före, under och efter Operation Ökenstorm i början av 1990-talet – som ger en liknande bild enligt Fisher Investments Nordens omdöme.
Figur 2: Operation Ökenstorm och börsen
Källa: FactSet, per 2013‑11‑21. Prisindexet S&P 500, 1989‑12‑31 till 1994‑12‑31. Angivet i dollar. Valutafluktuationer mellan dollarn och kronan kan leda till högre eller lägre avkastning.
Om vi går ännu längre tillbaka i tiden visar figur 3 börsutvecklingen i samband med sexdagarskriget 1967.
Figur 3: Sexdagarskriget och börsen
Källa: FactSet, per 2013‑11‑21. Prisindexet S&P 500, 1966‑12‑31 till 1971‑12‑31. Angivet i dollar. Valutafluktuationer mellan dollarn och kronan kan leda till högre eller lägre avkastning.
Enligt vår uppfattning är det osäkerheten kring dessa konflikter som slår hårdast mot sentimentet. Hur hemska och tragiska dessa händelser än är, anser vi att strider i sig inte är tillräckligt för att få marknaderna att spåra ur. Våra analyser visar att börsen bryr sig mest om hur händelser kan påverka framtida bolagsvinster, som enligt Fisher Investments Norden hänger på ekonomiska förhållanden globalt. När det blir tydligt att striderna inte lär spridas utanför det aktuella området – vilket begränsar de globala ekonomiska effekterna – börjar osäkerheten minska och börsen väger in sannolikheten för att verkligheten blir mildare än väntat.
2022 kan se ut som ett motexempel, eftersom Rysslands invasion av Ukraina inträffade tidigt på en global björnmarknad räknat i dollar.[iii] Våra analyser visar dock att den konflikten bara var en av en uppsjö negativa faktorer som påverkade de globala marknaderna det året. Vissa av dem förvärrades av konflikten, som oron för energiförsörjningen och inflationen, och andra hade inget samband. Enligt Fisher Investments Nordens omdöme var det hela denna uppsättning av farhågor – som även inkluderade centralbankernas räntehöjningar och pågående problem i leveranskedjorna – som fick sentimentet att tynga ner börsen så kraftigt.[iv] Dessutom rasar kriget mellan Ryssland och Ukraina fortfarande i skrivande stund, och ändå ligger de globala börserna på rekordhöga nivåer räknat i dollar.[v] Det verkar som om marknaderna har gått vidare.
Enligt Fisher Investments Nordens omdöme har de flesta regionala konflikter inte kraft nog i sig att ha en väsentlig och varaktig ekonomisk inverkan. Det betyder inte att krig inte har någon effekt på börsen. Strider kan drabba lokala marknader, och enligt våra analyser kan stora, globala krig som kan slå ut tillräckligt med ekonomisk aktivitet för att orsaka en nedgång i den globala produktionen – tänk andra världskriget – utlösa björnmarknader. Men lokala konflikter påverkar en mycket mindre del av den globala ekonomin, och det dämpar deras effekt. Ryssland och Ukraina står till exempel tillsammans för mindre än 3 procent av global BNP.[vi] Israel och Gaza? Mindre än 1 procent.[vii]
Regionala konflikter kan skada lokala ekonomier eller geografiska regioner, men i en global ekonomi kan andra nationer träda in. Västvärldens sanktioner mot Ryssland ledde till exempel inte till att de globala oljemarknaderna tvärstannade – Ryssland hittade köpare som inte följde sanktionerna (t.ex. Indien och Kina), medan producenter på andra håll (framför allt USA) ökade produktionen.[viii] Den globala oljeförsörjningen sinade inte. Fisher Investments Nordens omdöme om marknadshistoriken visar att denna typ av anpassningsförmåga även dämpar regionala konflikters större ekonomiska påverkan.
Följ de senaste marknadsnyheterna och -uppdateringarna från Fisher Investments Norden i Sverige:
Fisher Investments Norden är en handelsbeteckning som används i Sverige av Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, (”Fisher Investments Norden”). Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, ett privat aktiebolag bildat i Luxemburg, är registrerat tillsammans med dess handelsbeteckning Fisher Investments Europe hos Registre de Commerce et des Sociétés (”RCS”) med nummer B228486. Fisher Investments Europe står under tillsyn av Commission de Surveillance du Secteur Financier (”CSSF”) och har sitt huvudkontor på: K2 Building, Forte 1, 2a rue Albert Borschette, Third Floor, L-1246 Luxemburg. Fisher Investments Europe delegerar delar av den dagliga investeringsrådgivningen, portföljförvaltningen och handelsfunktionerna till dess koncernbolag.
Detta dokument utgör Fisher Investments Europes allmänna uppfattningar och ska inte betraktas som personlig investeringsrådgivning, skatterådgivning eller en återspegling av kundernas resultat. Det finns inga garantier för att Fisher Investments Europe ska fortsätta ha dessa uppfattningar, och de kan komma att ändras när som helst baserat på nya uppgifter, analyser eller överväganden. Ingenting häri är avsett att utgöra en rekommendation eller marknadsprognos. Avsikten är snarare att tydliggöra en poäng. Nuvarande och framtida marknader kan skilja sig avsevärt från de som beskrivs häri. Dessutom ges inga garantier vad gäller tillförlitligheten hos antaganden som görs i materialets illustrationer.
[i] ”‘Fraught With Uncertainty’: IEA Says Oil Markets to Remain on Tenterhooks as Israel-Hamas War Persists”, Sam Meredith, CNBC, 2023‑10‑12.
[ii] Källa: EU-kommissionen och USA:s jordbruksdepartement, per 2024‑01‑11.
[iii] Källa: FactSet, per 2024‑01‑11. Indexet MSCI World, avkastning med nettoutdelningar, i dollar, 2022‑01‑04 till 2022‑10‑12. Valutafluktuationer mellan dollarn och kronan kan leda till högre eller lägre avkastning. En björnmarknad är en utdragen, fundamentalt driven bred börsnedgång på minst 20 procent.
[iv] Källa: FactSet, per 2024‑01‑11. Påstående baserat på månatliga KPI- och CPIH-siffror för USA, Storbritannien och länder i euroområdet och statligt fastställda korta räntor i utvecklade ekonomier, januari 2022 till december 2022.
[v] Källa: FactSet, per 2024‑01‑11. Kursnivå för indexet MSCI World i dollar, 2020‑12‑31 till 2024‑01‑11. Valutafluktuationer mellan dollarn och kronan kan leda till högre eller lägre avkastning.
[vi] Källa: Världsbanken, per 2024‑01‑03. BNP, eller bruttonationalprodukten, är ett mått på ekonomisk produktion som tas fram av staten.
[vii] Ibid.
[viii] Källa: US Energy Information Administration, per 2024‑01‑11. ”Russia Says Redirected Most Oil Exports to China, India”, personalen, AFP. Läst via Yahoo! News.