Fisher Investments Nordens syn på att kämpa i det förra kriget
Tendensen att kämpa i det förra kriget beror enligt vår mening på ett par vanliga psykologiska biaser. Den ena, nyhetsbias, är tendensen att lägga större vikt vid vad man har varit med om nyligen än vid tidigare erfarenheter. Eftersom nuläget ofta kan likna tidigare lägen har vi märkt att vissa investerare sätter likhetstecken mellan dem – trots betydande skillnader. Men om man extrapolerar effekterna av tidigare händelser kan det leda till missriktade portföljbeslut, enligt oss. Visst, det är möjligt att dagens nyheter kommer sluta på samma sätt som liknande tidigare nyheter, men Fisher Investments Norden anser att börsen rör sig som mest på sannolikheter, inte möjligheter. Många har de senaste årens misstag – och läxor – i färskt minne, så vi tror inte att de misstagen kommer upprepas. Åtminstone inte på exakt samma sätt.
Ett annat fenomen som vi anser är en bidragande faktor är prospektteorin. Enligt prospektteorin, som utvecklades av beteendeekonomerna Daniel Kahneman och Amos Tversky, känns förluster värre än vad vinster i samma storleksordning känns bra.[i] Detta leder till att förluster tar stort mentalt utrymme. Vi anser att detta kan tillämpas på negativa nyheter – investerare är mer benägna att komma ihåg och extrapolera negativa utfall än positiva när en liknande situation dyker upp.
Ett aktuellt exempel på investerare som kämpar i det förra kriget, baserat på Fisher Investments Nordens granskning av finansmedia: en ny global pandemi som leder till en ekonomisk nedgång, precis som med covid‑19. Pandemier är naturligtvis inget nytt fenomen, men det som gjorde covid‑19 unikt var myndigheternas svar. Länder världen över införde aldrig tidigare skådade nedstängningar som satte tvärstopp för näringslivet. Vi vill hävda att det var de här nedstängningarna – inte viruset – som ledde till att börserna rasade, och att indexet MSCI World gick in i en björnmarknad (typiskt sett en långvarig, fundamentalt driven nedgång på minst 20 procent) i början av 2020.[ii] På senare tid har vi sett många som börjar kämpa i det förra kriget så fort nya virus dyker upp. Rubriker i finansmedia som Fisher Investments Norden bevakar började handla om oro för utbrott av fågelinfluensa i slutet av 2021 och början av 2022, apkoppor i mitten av 2022 och langya-viruset senare samma sommar – samtidigt som man drog paralleller till covid‑19 och undrade om historien skulle upprepa sig.[iii] Vi förnekar inte de humanitära kostnaderna för virusutbrott. Men så länge de inte leder till enorma och chockerande störningar för näringslivet (vilket verkar osannolikt just nu baserat på de studier Fisher Investments Norden har läst) tror vi inte att effekterna på ekonomin och marknaden blir ens i närheten av vad vi såg efter den första vågen av nedstängningar.
Ett annat scenario där vi anser att många investerare kämpar i det förra kriget: en ny europeisk skuldkris – en repris av krisen i början av 2010-talet. Vi har funnit att oron för europeiska skulder har dröjt sig kvar det senaste decenniet, särskilt när det gäller Italien, Irland, Grekland, Spanien, Portugal och Cypern. Många investerare i dag minns kanske rubriker som varnade för att Italien skulle ställa in betalningarna på sin statsskuld, vilket skulle leda till omfattande ekonomiska konsekvenser.[iv] När varningarna om att Italiens statsskuld var ohållbar återigen dök upp 2022 började media som Fisher Investments Norden bevakar att varsla för en repris av det tidiga 2010-talet – eller värre.[v] Enligt våra analyser är den italienska statsskulden dock fortfarande hanterbar. I slutet av första kvartalet 2022 uppgick räntebetalningarna till ungefär 12 procent av de italienska skatteintäkterna.[vi] Det är betydligt lägre än de cirka 20 respektive 40 procent som gällde i början av 2010-talet respektive 1990-talet – och Italien ställde inte in några betalningar under någon av de perioderna.[vii] Ändå fortsätter investerarna att kämpa i det förra kriget.
Fisher Investments Norden anser att insikter i att kämpa i det förra kriget kan vara till nytta för investerares beslutsfattande. Vi har konstaterat att om man spanar efter en repris av det som orsakade den förra nedgången kan man missa andra hot som växer fram i nuläget – eller hindra en från att tänka på realistiska orsaker till nästa stora nedgång. Om man är medveten om att man kanske kämpar i det förra kriget kan det hjälpa en att se sakligare på dagens risker. Dessutom menar vi att insikten om att andra kanske kämpar i det förra kriget kan gynna investerare genom att avslöja vad man inte bör fokusera på. Vi anser att överraskningar är det som har störst effekt på marknaderna, så om många varnar om att historien kan upprepa sig har börsen förmodligen redan vägt in detta, och det minskar överraskningspotentialen. Kunskap om detta investeringsfel kan hjälpa investerare att leta på annat håll efter mindre uppmärksammad utveckling – som enligt oss har bättre chans att ge en investeringsfördel. I sin bok från 2007, The Only Three Questions That Count, föreslår Fisher Investments grundare, exekutiva ordförande och investeringsdirektör Ken Fisher att man ska ställa sig frågan: ”Vad kan du begripa som är obegripligt för andra?”[viii] Vi anser att en förståelse för fenomenet att kämpa i det förra kriget kan hjälpa investerare att besvara denna fråga.
Följ de senaste marknadsnyheterna och -uppdateringarna från Fisher Investments Norden i Sverige:
Fisher Investments Norden är en handelsbeteckning som används i Sverige av Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, (”Fisher Investments Norden”). Fisher Investments Luxembourg, Sàrl, ett privat aktiebolag bildat i Luxemburg, är registrerat tillsammans med dess handelsbeteckning Fisher Investments Europe hos Registre de Commerce et des Sociétés (”RCS”) med nummer B228486. Fisher Investments Europe står under tillsyn av Commission de Surveillance du Secteur Financier (”CSSF”) och har sitt huvudkontor på: K2 Building, Forte 1, 2a rue Albert Borschette, Third Floor, L-1246 Luxemburg. Fisher Investments Europe delegerar delar av den dagliga investeringsrådgivningen, portföljförvaltningen och handelsfunktionerna till dess koncernbolag.
Detta dokument utgör Fisher Investments Europes allmänna uppfattningar och ska inte betraktas som personlig investeringsrådgivning, skatterådgivning eller en återspegling av kundernas resultat. Det finns inga garantier för att Fisher Investments Europe ska fortsätta ha dessa uppfattningar, och de kan komma att ändras när som helst baserat på nya uppgifter, analyser eller överväganden. Ingenting häri är avsett att utgöra en rekommendation eller marknadsprognos. Avsikten är snarare att tydliggöra en poäng. Nuvarande och framtida marknader kan skilja sig avsevärt från de som beskrivs häri. Dessutom ges inga garantier vad gäller tillförlitligheten hos antaganden som görs i materialets illustrationer.
[i]”Prospect Theory: An Analysis of Decision Under Risk”, Daniel Kahneman och Amos Tversky, Econometrica, mars 1979. Läst via UZH.
[ii] Källa: FactSet, per 2022‑08‑11. Påstående baserat på indexet MSCI World, avkastning med nettoutdelningar, i kronor, 2020‑02‑19 till 2020‑03‑23.
[iii] ”The Bird Flu Is Back In The U.S. Should You Worry?” Herb Scribner, Deseret News, 2022‑01‑24, ”Monkeypox: Have We Learned Nothing From AIDS or COVID?” Lyndon Haviland, The Hill, 2022‑07‑27, och ”There’s A ‘Shrew Virus’ Now?” Stephen Johnson, Lifehacker, 2022‑08‑11.
[iv] ”Is The Problem With Italy Solvency Or Liquidity?” Patrick Allen, CNBC, 2011‑11‑09.
[v] ”Analysis: For Some European States, Rising Debt Costs Rekindle 2011 Crisis Memories”, Dhara Ranasinghe, Reuters, 2022‑05‑10. Läst via Yahoo! Finance.
[vi] Källa: FactSet, per 2022‑08‑11. Italienska räntebetalningar och skatteintäkter.
[vii] Ibid.
[viii] The Only Three Questions That Count: Investing by Knowing What Others Don’t, Ken Fisher, Wiley, 2007.