Förhoppningsbolag utan hopp

Kriget i Ukraina, den pågående energikrisen, galopperande inflation och räntehöjningar har skruvat åt penningkranen som flödade så ymnigt så sent som 2021. Lovande – och mindre lovande – förhoppningsbolag som ännu inte lyckats vända till vinst och behöver kapitalinjektioner, lever farligt.

Vissa bolag tvingas ta in pengar till låga värderingar för att överleva – som film- och spelbolaget Goodbye Kansas Group som gjorde en nyemission till teckningskursen 3 öre när aktien handlades runt 37 öre.

”Det här var möjligheten vi hade att få igenom nyemissionen. Vi ville göra det till en högre värdering, men det var helt omöjligt”, säger Goodbye Kansas vd Stefan Danieli och fortsätter:

”Det var nog inte så många som trodde att vi skulle klara emissionen. Nu är det extremt svårt för bolag att hitta nytt kapital och vi är väldigt nöjda att vi fick igenom emissionen även om villkoren var väldigt tuffa.”

Andra bolag tvingas kasta in handduken för gott – som Spotlight-listade teknikbolaget Acosense.

Trötta på nyemissioner

”Vi vände oss till de större aktieägarna under senhösten förra året, men fick inte tillräckligt gehör. En del har varit med på många emissioner och det finns en trötthet. Man kan inte gå till marknaden och be om nya pengar hela tiden”, förklarade styrelseordförande Lars Alervall för Aktiespararen när det i februari blev känt att bolaget begärs i konkurs.

Acosense konkurs resulterade inte i många rubriker. Mer damm rörde miljöteknikföretag Swedish Stirling upp när styrelsen för bolaget föreslog en frivillig likvidation. Detta på grund av den kändistäta ägarlistan. Bland bolagets drygt 18 000 aktieägare finns investerare och entreprenörer som Alexander af Jochnick, Spotifygrundaren Daniel Ek och SBB:s grundare Ilija Batljan.

Exempel på andra småspararfavoriter som antingen gått i konkurs eller förlorat över 90% av börsvärdet under det senaste året är mikrobränslecellbolaget Myfc, medicinteknikbolaget QLife Holding, miljöteknikföretaget Azelio, växtbaserade livsmedelsbolaget Veg of Lund och medicinteknikbolaget Coala-Life Group.

Det betyder att många småsparare bränt sig ordentligt under den senaste tolvmånadersperioden. Samtidigt finns det lärdomar att dra.

Produkter som ser smarta ut

I många fall har bolagen som gått i konkurs eller ”bara” kurskraschat gemensamma nämnare. En uppenbar sådan är att bolaget varit olönsamt under många år och tvingats till flera nyemissioner. I en uppåtgående marknad när riskviljan är stor kan sådana företag klara sig länge. När riskviljan tryter får förhoppningsbolagen – även de med till synes mycket goda idéer – det svårare.

Det gäller exempelvis Swedish Stirling, Myfc, Azelio och Acosense. Gemensamt för dessa fyra bolag är också att de under många år ägnat sig åt att utveckla en produkt eller teknik som på papperet och i teorin ser smart ut, men som de sedan haft svårt att kommersialisera.

Gemensamt för Swedish Stirling, Azelio och Acosense är också att de haft draghjälp av kända finansmänniskor och entreprenörer som med sitt ägande satt en ”kvalitetsstämpel” på bolagen.

Men en smart teknologi som är i linje med den gröna omställningen och en kompetent och erfaren laguppställning i bolaget, är alltså ingen garanti för att bolaget i slutändan lyckas ta produkten till marknaden.

Biotech-krascher

Bland bolagen vars aktiekurser imploderat finns också ett antal bioteknik- och medicinteknikbolag. Det rör sig bland annat om Coala-life Group, Scandion Oncology och Isofol Medical.

Det finns flera likheter mellan denna typ av bolag och teknik- och miljöteknikföretagen. Dels krävs ofta mycket extern finansiering under lång tid för utveckling och/eller forskning. Dels läggs äggen titt som tätt i samma korg. Det satsas på en produkt eller ett fåtal läkemedelskandidater – satsningar som kan slå fel.

Isofol Medical rasade exempelvis dramatiskt på börsen i augusti förra året när det stod klart att en så kallad fas III-studie avseende läkemedelskandidaten arfolitixorin mot tjocktarmscancer inte gett de resultat man hoppats på. I ett slag föll kursen 85% och under det senaste året har aktien handlats ned 92%.

En krasch kan alltså komma med liten eller ingen förvarning. Det gällde även i fallet Myfc. Aktiespararen har i en tidigare artikel visat att bolagets styrelse under flera månaders tid undanhöll information om att en nyemission hade misslyckats och att bolaget var på väg mot en likviditetskris som slutade i konkurs. 

Myfc var listat på First North, vilket är en inofficiell marknad med lägre krav än den reglerade börsen. Det är för övrigt också en gemensam nämnare för majoriteten av bolagen vars aktiekurser rasat över 80% det senaste året – att de handlas på listor som First North, NGM Nordic MTF eller Spotlight. Här är genomlysningen sämre och riskerna generellt sett större.

Tips till småsparare från analytikern Robert Andersson

1. Om någon, bör exponeringen mot långvarigt olönsamma bolag vara mycket liten (sammantaget max 5-10% av portföljen). När man investerar i långvarigt olönsamma bolag är riskerna alltid mycket stora. Om bolaget lyckas bör den förväntade avkastningen vara mycket hög, för att kompensera risktagandet, det innebär att det även en mindre position kan göra stor påverkan för portföljen

2. Håller bolaget sina tidplaner?
När bolaget presenterar var de ska vara inom några år kan det ofta låta bra. Ett tips är att gå tillbaka och lyssna vad bolaget sa för några år sedan. Har de följt sin tidplan? Om den inte har följts markerar det en ytterligare risk i bolaget.

3. Är bolaget i behov av mer pengar?
Har bolaget mycket pengar i kassan? Ett tips är att ställa bolagets likvida medel i relation till dess kostnader, det ger en indikation om hur länge bolaget klarar sig utan att göra en nyemission. Kom ihåg att nyemissioner innebär att ditt ägande blir utspätt, vilket innebär att din uppsida, om bolaget lyckas, blir detsamma.

Faktaruta

Miljöteknikföretag Swedish Stirling grundades 2008 och har utvecklat en lösning för att återvinna energi ur industriella restgaser och värme, och omvandla dessa till 100 % koldioxidneutral elektricitet. Investerare har skyfflat in hundratals miljoner kronor i verksamheten och det tycks som om bolaget fallit på målsnöret. Att döma av bolagets kommunikation var utvecklingen i princip klar. Under hösten 2022 meddelade bolaget att det ingåtts en avsiktsförklaring om försäljning av bolagets produkt till gruvjätten Glencores ferrokromsmältverk Lion i Sydafrika. Det skulle bli Swedish Stirlings genombrott. Men av oklar anledning genomfördes aldrig affären. Bolaget misslyckades samtidigt med att genomföra planerade nyemissioner och för några veckor sedan gav styrelsen upp. Nu är styrelsens preliminära bedömning att eventuella utdelningar till de cirka 18 000 aktieägarna i samband med likvidationen ”kommer att vara mycket begränsade eller inte alls förekomma.” 

Azelio grundades redan 2006, har i likhet med Swedish Stirling utvecklat en produkt som baseras på stirlingmotorer och som borde ligga i tiden. Solparker genererar el när solen lyser och Azelios energilager lagrar förnybar energi som värme i återvunnet aluminium. Systemet producerar sedan el och värme på efterfrågan, under dygnets mörka timmar och när direkt produktion inte är tillräcklig. Men försäljningen av det så kallade TES.POD-systemet för energilagring går trögt. I januari meddelade bolaget att man inte kommer nå leveransmålet för 2023, att man skjuter på prognosen för när man uppnår positivt kassaflöde och att ytterligare finansiering kommer att behövas. ”Styrelse och ledning arbetar med att säkra denna finansiering via lån och/eller equity”, skriver bolaget i ett pressmeddelande. 
I likhet med Swedish Stirling har Azelio haft stöd av en rad kändisar. Grundaren av Brummer-fonden Nektar, Kent Janér, är största ägare. Assa Abloys tidigare vd Bo Dankis är ordförande. I styrelsen sitter också Atlas Copcos tidigare finanschef Hans-Ola Meyer och Pär Nuder, före detta finansminister. På ett år har aktiekursen rasar 94%.

Acosense som startades 2009 och listades 2017 har utvecklat instrument och mjukvaror för analys av processer med hjälp av aktiv akustisk spektroskopi – en innovation, med rötterna i ABB som via Chalmers Entreprenörsskola gjordes tillgänglig för industrin genom Acosense. Bolaget har fått forsknings- och utvecklingsbidrag från Vinnova, men försäljningen har varit marginell, och kassaflödet negativt, under många år. När styrelsen i höstas vände sig till storägarna för att diskutera ännu en nyemission blev det kalla handen och bolaget begärdes i konkurs i februari i år. Bland ägarna har bland annat Ericssons vd Börje Ekholm funnits.

Myfc grundades 2005 och listades 2014 på First North. Bolaget utvecklade tunna, skalbara bränsleceller som är lätta att dimensionera och anpassa till eldrivna produkter, som elcyklar och så kallade lastmile delivery-fordon. Så sent som i februari förra året talade vd Michael Glantz om ”instegsaffärer” till potentiella multimiljardmarknader: ”Denna typ av instegsprojekt är bevis på att tekniken är kommersiellt gångbar och har öppnat upp för ytterligare affärsprojekt.” Men bolaget behövde mer pengar för att komma i mål och i början av 2022 meddelade bolaget att ”en internationell investerargrupp” skulle investerare 33 miljoner kronor i samband med en riktad nyemission. Vad styrelse och ledning visste – men som var okänt för majoriteten av aktieägarna - var att denna ”internationella investerargrupp” utgjordes av bolaget AKP AG med före detta styrelseledamoten Alex Guy i spetsen. Okänt för de flesta var också att Alex Guy var skyldig en annan storägare - Kenth Öhlin – mångmiljonbelopp. Alex Guy betalade aldrig in de 33 miljoner kronorna. Sommaren 2022 begärdes bolaget i konkurs, Kenth Öhlin köpte upp inkråmet för en liten summa pengar och de cirka 10 000 aktieägarna förlorade sin investering.