Förväntningarna på rapporterna - tips på bra aktier att köpa

I full fart och med huvudet före är vi på väg in i en global recession.
Men börsen kommer vara stabil under rapportperioden, spår analytikerna.

”Amerikanska centralbanken och alla andra centralbanker styr helt avsiktligt in oss i en recession. Man gör allt för att knäcka konjunkturen. Arbetslösheten ska upp, fastighetspriserna och börserna ned och obligationsmarknaden ska försätta i kris. Det är enda sättet att knäcka inflationen”, säger Martin Guri, chefsstrateg på Kepler Cheuvreux.

Men än har stormen inte nått börsbolagen med full styrka.

Förväntningarna på rapportperioden

”Rapportperioden brukar vara en ganska glädjefylld period. Bolagen har ofta kommunicerat försiktigt och prognosmakarna brukar skriva ned förväntningarna. Och då är det kul när prognoserna överträffas. Det kommer säkert hända den här gången också. Därför tror jag att börsen kommer att hålla sig ganska stabil under rapportperioden”, säger Martin Guri.

Niklas Wellfelt, chefsstrateg på Ålandsbanken, är inne på samma linje:

”Man förväntar sig hyggliga rapporter. Nyhetsflödet från bolagen har under sommaren varit ganska positivt. De flesta bolag har pratat om att efterfrågeutvecklingen har sett bra ut.”

Martin Björsell, aktiemarknadsanalytiker på Nordea, säger att tredje kvartalet kommer att påminna om andra kvartalet.

”Generellt bra efterfrågan, fortsatt god orderingång men något tuffare på marginalfronten.”

Stark dollar höjer verkstadsvinster

Samtidigt som makroekonomerna målar upp en nattsvart bild och media rapporterar om brant stigande el- och matpriser, bidrar en svag krona och en stark dollar till att hålla uppe vinsterna på den verkstadstunga Stockholmsbörsen. Sedan sommaren 2021 har kronan tappat cirka 27% mot dollarn.

”Mycket av intäkterna kommer i dollar vilket innebär att den redovisade vinsten kommer att hålla uppe väl. Den svaga kronan kommer också att underlätta för svenska exportbolag att konkurrera med priset”, säger Martin Guri.

Martin Björsell menar också att den europeiska energikrisen till och med kan ge svenska tillverkande företag i norra Sverige en konkurrensfördel.

”Energikrävande verksamheter inom stål, skog och massa i Norden har generellt en bättre situation än många globala konkurrenter. Det gör att de globala konkurrenterna antingen måste höja priserna eller dra ned på produktionen.”

Dystert för konsumentvaror

”Det finns också bolag som har en stor andel egenproducerad el, som nästan är självförsörjande. Skogsbolagen är generellt ett bra exempel på det med hög självförsörjandegrad hos såväl SCA som Stora Enso. Även Holmen har förbättrat sin energisituation med hjälp av sina stora vindkraftsprojekt. Vissa företag har till och med – under en period – sålt elektricitet istället för att tillverka produkter.”

Bilden som delas av många är att vi befinner oss i ett relativt lugn inför stormen. Men vissa branscher har redan känt av de isande recessionsvindarna. Både fritidsproduktbolaget Thule och vitvarujätten Electrolux har hunnit vinstvarna.

”Konsumentrelaterat – mest sällanköpsvaror – har förutom svagare efterfrågan drabbats av att deras insatsvaror blivit dyrare”, säger Martin Björsell.

Att fastighetsbolagen är på väg in i en tuffare miljö råder det inte heller någon tvekan om.

”Hyran de får in minus vad kostar att låna för att köpa en fastighet – det är grovt förenklat vad fastighetsbolagen lever av. Så när räntorna höjs gäller det att kompensera med höjda hyror. Och alla hyreskontrakt har visserligen indexklausuler så i teorin ska fastighetsbolagen alltid kompenseras för inflationen. Men om inflationen är 10% – kan de höja hyrorna med 10%? Nej, det går ju inte. Då lämnar hyresgästerna över nyckeln i ett läge så fastighetsbolagen verkligen behöver kassaflödet”, säger Martin Guri.

Vinnare på centralbankernas höjda räntor är samtidigt bankerna.

”Bankerna lever på spreaden av det som du och jag får när vi sätter in pengar på våra lönekonton och det som bankerna får när de placerar pengarna ”over night” hos centralbankerna. Och den spreaden går genom taket nu, så det är mums för bankerna”, säger Guri.

Vinstestimaten måste ned

Även om de faktiska siffrorna för tredje kvartalet inte väntas komma in som en otäck överraskning – åtminstone inte på aggregerad nivå – har investerarkollektivet redan tagit höjd för en kommande istid. Sedan årsskiftet har Stockholmsbörsens breda index backat runt 30%.

Men vinstprognoserna har inte hängt med ned.

”Bolagen har ännu inte känt av lågkonjunkturen särskilt mycket, vilket de kommunicerar till analytikerna som än så länge inte ser någon anledning att justera ned prognoserna. Förväntningarna på vinsttillväxten för 2022 i Sverige är en ökning på knappa 10 procent. Förväntningar på vinsttillväxt för 2023 är en ökning på hela 15 procent. Och mot bakgrund av recessionsscenariot ser vinstestimaten alldeles för höga ut”, säger Martin Björsell.

”Om man tar Norden sammanvägt låg P/E-talen i snitt på 22 när värderingarna toppade. Nu är vi nere på nästan 12. Värderingarna har alltså gått ned mer än aktiekurserna vilket innebär att vinstprognoserna justerats upp samtidigt som börsen backat”, säger Niklas Wellfelt och fortsätter:

”Det indikerar att investerarkollektivet räknar med att vinstestimaten kommer att behöva justeras ned.”

Börsen går alltid före den reala ekonomin. Och då är frågan: när bottnar börsen?

"Försöka plocka på sig kvalitetsbolag"

”När amerikanska centralbanken i sin kommunikation börjar medge att de märker att deras åtgärder biter, då kommer marknaden att vända. Då blir uppfattningen att vi har bottnat. Men den reala ekonomin kommer fortfarande vara dålig. Verkligheten (den reala ekonomin, reds anm) kommer bara att bli sämre – riktigt dålig – under stora delar av nästa år”, säger Martin Guri.

Hur mycket ska börsen ned?

”Ja, det beror på i vilken omfattning folk ger upp. Det kommer inte finnas någon köpare där. De enda som säljer nu är bara de som måste – och privatsparare som känner att isen i magen har smält och som säljer för att de inte pallar mer. Sedan har räntebärande blivit ett väldigt attraktivt alternativ. Om du köper en amerikanska statsobligation på två år får du nästan 5%.”

Fast det är ändå mindre än inflationen?

”Ja, men frågan är ändå varför du ska vara på börsen nu? Ähh, nej, det vill man inte. Och om du köper räntebärande papper professionellt kan du köpa med lite kreditrisk. Du kan köpa strukturerade produkter med lite hävstång – du kan komma upp i 8 till 9%.

Niklas Wellfelt på Ålandsbanken tycker samtidigt att investerare kan ägna sig åt att plocka russin ur börskakan.

”Bankerna är relativa vinnare i den här miljön. Och eftersom det finns en stor oro för konjunkturen så är bolag med konjunkturstabil verksamhet – läkemedel exempelvis – också vinnare. Säg SEB, Swedbank och Astra Zeneca. Om man är långsiktig investerare kan man försöka plocka på sig kvalitetsbolag som normalt sett brukar vara ganska dyra, som Volvo, Atlas Copco och Investor.”