Hur kommer det gå för den svenska kronan?
Dollarn har varit stark såväl i korta som långa perspektivet
Ponera att du investerade i betallösningsbolaget Mastercard, som är noterat på Nasdaq i USA, den sjunde maj 2018. När du gör ditt första köp kostar en aktie $189,03. Vidare kostar en amerikansk dollar, USD ($), 8,8 svenska kronor. Om vi, för denna gång, åsidosätter att vi under tiden från vårt första inköp till idag inte ökar något mer hade vår avkastning, exklusive utdelningar, varit cirka 103% sett till kursutveckling. Adderar vi däremot att den amerikanska dollarn ökat i värde relativt den svenska kronan (USD/SEK), hade avkastningen varit än högre – nämligen 123%. Dollarn har under dessa fem år ökat med cirka 15%, en inte så liten ökning.
Zoomar vi ut dollarns kursgraf framkommer att den mellan perioden sjunde maj 1986 till och med den sjunde maj 2023 har stärkts med cirka 45% mot kronan. Emellertid har resan varit mycket volatil och dollarkursen har både bottnat och toppat på cirka 5,1 kronor respektive 11,37 kronor under dess gång. Ponera att du köpt aktier i Mastercrad den sjunde maj 1986 och aktiekursen varit helt stilla fram till idag, så skulle din avkastning ändå vara +45%!
Kronans svaghet syns överallt
Såklart kan det även gå åt andra hållet, att det är den svenska kronan som är såväl den kortsiktiga som långsiktiga vinnaren. Emellertid finns det få andra, framför allt stora, valutor som den svenska kronan stått sig starkt mot. Förvisso har kronan blivit något starkare mot det brittiska pundet samt den norska kronan sedan millennieskiftet, men rör sig enbart om ett par procent i förstnämnda och något mer i sistnämnda fall. Studerar vi kronan relativt den danska kronan får vi storstryk och samma resultat står att läsa när den ställs mot euron, den kanadensiska dollarn samt schweizerfrancen.
Tre årFem årTio år15 årUSD/SEK3,63 %15,51 %53,9 %69,8 %CAD/SEK8,62 %11,03 %16,9 %28,8 %DKK/SEK5,47 %6,39 %30,4 %18,1 %EUR/SEK5,25 %6,32 %30,6 %18,5 %CHF/SEK13,16 %29,77 %65,8 %93,7 %
Orsaker
Orsakerna till att ett lands valuta handlas ned är många och som alltid finns även de psykologiska aspekterna närvarande. I allmän mun brukar man säga att valutan är ett bevis på omvärldens förtroende för landet – hög kurs betyder högt förtroende och vice versa. Sätt från det perspektivet betyder det att omvärlden saknar något som helst förtroende för Sverige, givet den låga kronkursen.
Ett lands bytesbalans spelar också en viktig roll. Har landet ett överskott av sin handel betyder det, i alla fall enligt läroboken i nationalekonomi, att landets valuta ska stiga. Låt oss ta ännu ett exempel för att visualisera och förenkla. Atlas Copco, Alfa Laval och Sandvik exporterar mycket av sina produkter och tjänster. Bolagens finansavdelningar fakturerar i lokal valuta och när dessa betalas in till respektive bolag växlas de till svenska kronor. Med det skapas ett köptryck på den svenska kronan. Men varför har inte det skett de senaste åren då vi i mer eller mindre varje finanstidning kunnat läsa hur positivt det är för svenska bolag och därmed svensk ekonomi att dollarn är starkt? Torde den inte blivit billigare om alla svenska bolag gör som vi ovan beskrivit? Svaret stavas: investeringar utomlands.
Atlas får in stora inbetalningar i amerikansk dollar, eller någon annan valuta, och istället för att växla dem till svenska kronor använder de summorna till att bygga och investera utomlands. Således kommer aldrig något köptryck på kronan att uppstå. Vidare leder detta till att utbyggnad och förädling av verksamheterna på hemmaplan, Sverige, uteblir. Följden är färre arbetstillfällen som i sin tur leder till sämre BNP, skatteintäkter et cetera. Hur blir omvärldens förtroende för Sverige i allmänhet, men den svenska kronan i synnerhet då?
Lever ej som den lär
Ovan förklaring om bytesbalansens påverkansfaktor är dock inte alltid gällande. Som så ofta ser vi att teori och praktik skiljer sig, för studerar vi USA:s bytesbalans de senaste tio åren görs det synligt att landets bytesbalans varit negativ i tre av tio möjliga år. Dessutom har den varit plus/minus noll vid två av åren. Endast vid fem år har den varit positivt. Detta till trots har dollarn relativt många andra valutor varit stark.
Lärdomar
Att valuta är ett nollsummespel kanske är en förlegad sanning? Förvisso lyfts farhågor för att den globaliseringstrend vi upplevt de senaste decennierna kommer avta, men oaktat det och med enbart historiken och nuet att ta hänsyn till framkommer att ett litet, exportberoende land, vars bolag är etablerade världen över, och dess valuta inte är att betrakta som en säker bastion á la dollarn eller schweizerfrancen. Bolagens syfte är att generera ökade vinster och kan de göra detta till lägre kostnader utomlands kommer de så göra.
Osvuret sägs vara bäst, men trots alla experters utlåtanden och Riksbankens prognoser et cetera om kronans återkomst tycks det mest mer peka på att en sådan ligger långt, långt fram i tiden. Det vill säga om den ens kommer.