ISK eller Aktie- och fondkonto?
Investeringssparkontot (ISK) gjorde entré med buller och bång i januari 2012 och firar i år 10 år. Aktiespararna var initiativtagare till ISK. Ambitionen var att stimulera till ökat sparande genom att göra det enklare och billigare att spara långsiktigt.
I stället för en fast skatt på realiserade vinster kunde man nu utgå från en fast schablon som är baserad på kontots genomsnittliga värde.
Uppgiften kommer för enkelhetens skull förtryckt på deklarationen.
Skatten höjdes något 2018 och villkoren debatteras ibland. Sedan starten har investeringssparkonto blivit en succé för småspararna. I de flesta fall lönar det sig att spara i aktier och fonder på ISK.
Liknar Aktie- och fondkonto
I andra änden har vi Aktie- och fondkonto (AF)/depå som är den klassiska kontoformen. Här behöver du bara betala skatt när du väljer att realisera vinster och dessutom kan du kvitta vinster och förluster.
Skattesatsen är fast på 30 procent, vilket skapar förutsägbarhet. I övrigt är dessa kontoformer i allt väsentligt lika.
Vilken kontoform ger lägst skatt?
Svaret är som för det mesta att det beror på. Här handlar det främst om vilken avkastning du har och hur långsiktigt du äger innehaven.
Skatten på ett investeringssparkonto beräknas som genomsnittet av ditt kontovärde multiplicerat med statslåneräntan den 30 november föregående år + 1 procentenhet. Om statslåneräntan är mycket låg finns det dock ett golv på 1,25 procent.
Efter det beskattas hela kapitalet med 30 procent av schablonbeloppet som beror av statslåneräntan.
Så här kan det exempelvis se ut:
Statslåneränta: 0,5% + 1 procentenhet = 1,5%
Genomsnittligt kapital: 100 000 kr
Beskattning: 100 000 kr * (1,5% * 30%) = 450 kr i skatt
När du sparar i aktier och fonder på ett investeringssparkonto baseras inte skatten på hur länge du äger innehaven. Det innebär att du kan handla hur mycket du vill utan att det ökar din skatt.
Avkastningen på ett ISK påverkar inte heller skatten mer än att det genomsnittliga kapitalet sannolikt ökar.
Handel och avkastning avgörande
I ett aktie- och fondkonto baseras inte skatten på hur mycket pengar som finns på kontot. Oinvesterade pengar beskattas inte. Inte heller statslåneräntans rörelser spelar någon roll för beskattningen.
I stället är avkastningen avgörande. Och det spelar stor roll om du säljer och köper nya aktier eller inte.
Exempel:
Belopp på kontot när året börjar: 90 000 kr
Aktierna stiger så att värdet i slutet av året uppgår till: 100 000 kr
Du säljer av alla aktier och har sammanlagt realiserat en vinst på: 10 000 kr
Beskattning: 10 000 * 30% = 3 000 kr
Lönsamt vid hög avkastning
Investeringssparkontot är lönsam om du har en relativt hög avkastning, eftersom skatten inte baseras direkt på denna. ISK är förmånligare skattemässigt för åren när avkastningen på dina aktier och fonder överstiger statslåneräntan + 1 procentenhet.
Omvänt är aktie- och fondkontot mer lönsamt om du har en mycket låg eller negativ avkastning. AF beskattas inte vid negativ avkastning, det gör ISK.
För ett enskilt år kan man tänka så här:
Kommer din portföljavkastning sannolikt vara högre än:
Statslåneräntan + 1 procentenhet (1,25% för 2022) – välj ISK.
Kommer din portföljavkastning sannolikt vara lägre än:
Statslåneräntan + 1 procentenhet (1,25% för 2022) – välj AF.
Ofta lönsamt med ISK
Investeringssparkonto har historiskt sett gett lägre skatt än aktie- och fondkonto. En i stort sett positiv börsuppgång sedan den internationella finanskrisen och låga räntor har bidragit till den positiva utvecklingen för kontoformen.
Om avkastningen på börsen uppgår till sitt historiska snitt på 6 till 10 procent är ISK i särklass billigast, om inte ränteläget förändras radikalt. I de flesta fall är ISK billigare än AF.
Då är AF ett bättre alternativ
På verkligt lång sikt är bilden lite mer komplex. Anledningen till det är att det utgår skatt på ISK-sparande varje år. Det leder till en utebliven ränta på ränta-effekt på skatten, när den betalas med pengar från kontot. Även sparperioden kan spela roll för resultatet.
Vissa värdepapper bör undvikas, till exempel räntefonder och blandfonder med förväntat låg avkastning. Då är AF ett bättre alternativ.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att det populära investeringssparkontot vid sin tionde födelsedag är en attraktiv kontoform för de flesta småsparare tack vare enkelheten och den relativt låga beskattningen.
Text: Robert Andersson och Anders Ström