Kryptoboomen gick ner i källaren - Risk för evig vinter efter FTX krasch

Försäljningen av Mike Winkelmanns (”Beeple”) NFT-förpackade digitala konstverk Everydays i mars i fjol för 69 miljoner dollar på auktionshuset Christies banade väg för en våg av skapandet av likartade samlarobjekt, där blockkedjetekniken skulle göra ägandet unikt och säkert. De uttråkade aporna i ”Bored Ape Yacht Club” är väl de mest kända av dessa.

El Salvador pionjär

Men storyn var inte bara att kryptovalutor hade unika värdebevarande egenskaper, till skillnad mot vanliga pengar (”fiat”) som centralbankerna kan ”förstöra” värdet på genom att trycka på sedelpressen. Bitcoin har löst detta genom att maximera antalet ”coins” som kommer att ”myntas” till 21 miljoner, där 91% så här långt har framställts. Det är Milton Friedmans gamla tanke om att inflation till syvende och sist handlar om hur mycket pengar som är i omlopp.

Men i försäljningsfoldern för kryptovalutorna står också att de skapar förutsättningarna för en helt gränslös användning för både transaktioner och överföringar. Inga politiker eller centralmakter skulle kunna påverka värdet av bitcoin och andra valutor. Det lilla, men ekonomiskt och politiskt sargade, landet El Salvador införde i september i fjol, som första land, bitcoin som legalt betalningsmedel. Landet hade tidigare gett upp sin egen valuta och hade i stället dollar som funktionell de facto valuta.

Men det är inte bara genom att bara vara värdebevarare av valutor, samlarobjekt och digital ägandebevisning som den kryptobaserade blockkedjetekniken skall omforma världen. Enligt de insatta är det även något som ska omforma hela internet och därmed även det mesta av mänsklig digital samvaro. Med hjälp av blockkedjor ska användarna återta makten över utvecklingen av internet från de numera alltmer dominerande så kallade plattformsbolagen, Alphabet (Google) , Microsoft, Metaverse (Facebook) och Amazon. Beteckningen för detta är ”web 3.0”.

Tre fjärdedelar av värdet borta

Så här ett år senare ser det lite annorlunda ut. Blockkedjor och kryptovalutor har haft det mycket tufft och det mesta av deras faktiska nyttoskapande återstår att bevisa. Från toppen i november i fjol då det samlade värdet på alla kryptovalutor motsvarade 3100 miljarder dollar så är värdet idag en dryg fjärdedel, eller skrivande stund 868 miljarder dollar.

En bitcoin som i början av november i fjol handlades till rekordet 69 044 dollar handlas nu till runt 17 000 dollar. Ett fall på över 75%. Även den näst största kryptovalutan Ethereum har fallit från 4810 dollar till att idag handlas till 1259 dollar, vilket är en minskning med över 74%.

Sett från hög höjd så har kryptotillgångarna följt värdefallet från andra förhoppningsbaserade ”techbolag” ner mot jorden. De har råkat ut för samma makroekonomiska gravitationsförstärkande väderomslag. Det handlar dels om att den likviditetspump som centralbankerna skruvade upp i topp under pandemin började skruvas ner i början av året när pandemin syntes ebba ut. Denna likviditetsinjektion hade drivit upp priserna på finansiella tillgångar i allmänhet, men techsektorn i synnerhet.

Därtill kom att de inflationsimpulser som började dyka upp under 2021 inte alls verkade vara” övergående”, utan bara tycktes förstärkas. Räntorna började klättra uppåt. Rysslands fullskaliga angreppskrig mot Ukraina har inte gjort klimatet bättre.

Energipriserna, framför allt priserna på el i Europa, har rusat. Det har gett direkt utslag på inflationen, men även i form av så kallade sekundäreffekter. Det vill säga prishöjningar på varor och tjänster där energikostnaderna väger tungt, som livsmedel och transporter.

Risk allvarligt och smittsamt

Nu börjar vi nå ”tertiäreffekterna” av energiprisuppgångarna, där de aktörer som kan försöker kompenseras sig för ökande kostnader. Samtidigt har tillväxten börjat stanna upp. Allt fler har därmed börjat dra paralleller till 70-talets oljeprischocker och efterföljande stagflation. Det vill säga kombinationen hög inflation och låg tillväxt. Den kollektivt upphöjda sanningen är att den amerikanska centralbankschefen Paul Volcker knäckte inflationen i början av 1980 när han höjde styrräntan över 20%.

Det är samma kur som de flesta ordinerar för dagens situation. Det är en hästkur som inte är bra för något tillgångsslag, men där sjukdomen stagflation bedöms vara än värre.

Stigande räntor och förväntningar på ytterligare höjningar har därefter slagit stenhårt mot värdet på de flesta finansiella tillgångar, men extra hårt mot de där de förväntade vinsterna ligger långt fram i tiden. Den flödande likviditeten har börjat torka upp. Risk som i fjol sågs som en möjlighet är numera något allvarligt och smittsamt.

Luna och Terra kraschade

Så att denna vindkantring har slagit mot värderingar av kryptotillgångar är inte så märkligt. Men som den ryska författaren Tolstoj skrev så är alla olyckliga familjer olyckliga på sitt speciella vis. Kryptovärlden har i det sammanhanget drabbats av sina specifika chocker. Den kanske mest omtumlande var kollapsen i början på maj för kryptovalutan Luna och dess systertecken Terra, som skulle vara en så kallad ”stablecoin”, som skulle hålla en relation 1/1 gentemot en dollar. Den femte maj kollapsade värdet på Luna från 87 dollar till 0,03 dollar. En vecka senare så brakade Terra ihop och värdet föll från 1 till 0,03 dollar. Men även om Terra hade en speciell allgoritm, där nya Luna skulle ”myntas” för att matcha försäljningar av Terra mot dollar så gav det stor spridning i hela kryptobiotopen.

En annan ”stablecoin” Tether USD, som är den transaktionsvaluta som är mest använd när man ska göra kryptotransaktioner, bröt samtidigt igenom sin ”peg”. Värdet på så kallade ”stablecoins” ses av vissa bedömare som den verkliga likviditeten i kryptosystemet. Det vill säga om det blev en ”run” mot exempelvis bitcoin så skulle man få ut värdet på de tillgångar som finns hos dessa ”stablecoins” för att matcha deras värde. Värdet på Tether USD föll den 12 maj till 0,95 dollar. Handeln med bitcoin låg också nere på många handelsplatser, ”börser”.

Tether systemets akilleshäl

Tether USD har av kryptovalutornas belackare pekats ut som hela systemets akilleshäl. Brakar den ihop så brakar allt. Tethers utgivare Bitfinex har aldrig låtit någon tillsynsmyndighet granska det verkliga och löpande innehållet i balansräkningen. Många har menat att de verkliga tillgångarnas värde och likviditet aldrig har motsvarat den uppgivna kontoställningen.

Samtidigt drabbades kryptovärlden av andra skandaler. Den singaporebaserade krypto hedgefonden Three Arrows Capital kollapsade. Den ska ha förlorat 3 miljarder dollar. Celsius Network som tog emot insättningar i kryptovalutor mot höga räntor och som mest hade tillgångar motvarande 12 miljarder dollar har också begärts i konkurs. Därutöver har det varit en strid ström av mindre bekymmer och skandaler.

Ny kollaps i november

Men därefter såg det lugnare ut. Fram till början av november. Då kollapsade ”kryptoängeln” Sam Bankman-Frieds imperium, där kryptobörsen FTX och hedgefonden Alameda Research är de största enheterna. Denne Bankman-Fried och hans FTX hade klivit fram som en ”vit riddare” under vårens turbulens. FTX hade tagit in nytt kapital i början av året, från bland venture capital-jättar som Sequoia Capital och Softbank till en värdering på 32 miljarder dollar.

FTX hade vuxit fram som en av de största handelsplattformarna för krypto och ansågs vara både solvent och en aktör som kunde skapa ordning i den vilda kryptovärlden. Sam Bankman-Fried pratade yvigt om behovet av reglering och transparens och om att bygga kontakter med politiker och myndigheter. FTX var den näst största bidragsgivaren till demokraterna i det senaste mellanårsvalet.

Men hela Bankman-Frieds bygge kom i gungning när konkurrenten Binances Chanpeng ”CZ” Zhao twittrade om att Binance övervägde att sälja sitt innehav i FTX ”internkryprovaluta” FTT.

Samtidigt som kryptosajten Coindesk publicerade utdrag ur på läckta dokument som visade att Alameda Research hade skulder till FTX på 8 miljarder dollar, medan tillgångssidan beskrevs innehålla stora poster av mera svårvärderade tillgångar, bland annat FTT.

Den informationen fick priset på FTT att falla från 25 dollar till 1,8 dollar. Efter olika desperata manövrar, där först Binance skulle rädda FTX, så begärdes FTX, Alameda Research och ett dussintal andra bolag i konkurs (s k chapter 11).

Hela kryptovärlden gungar

Detta har fått hela kryptovärlden att gunga. Priset på bitcoin har fallit från de 20 000 dollar den har hovrat runt under sommaren till knappt 17 000 dollar. Den näst största valutan Ethereum har fallit med 15%.

Värst drabbat, vid sidan av FTT, är Solana vars värde har mer än halverats. Solana som för ett år sedan var en av de mest hyllade uppstickaren i kryptovärlden, där en representant från Bank of America ansåg att ”Solana har potential att bli ett VISA i de digitala tillgångarnas ekosystem”. Förtroendet för Solana har därefter sjunkit, efter att systemet hackats ett antal gånger. Nu ser den ut att ha fått dödsstöten.

För med FTX-kollaps så har hela ”ekosystemet av digitala tillgångarna” kommit i gungning. Det är svårt att få någon överblick av hur stor skada som denna implosion kommer att skapa, men kopplingarna ser ut att bara växa.

”Likviditetsbristen” i FTX-sfären beskrevs först till 1 miljard dollar, men växte sedan till 8 miljarder dollar för att nu vara uppe i minst 10 miljarder dollar. Antalet berörda kunder och fordringsägare i denna konkurs har vuxit från 100 000 till en miljon.

Kedjebrev utan funktion

Kollapsen för FTX har gett nya argument till de kritiker som hävdat att hela upplägget är ett kedjebrev, som förr eller senare kommer att kollapsa. Vare sig kryptovalutorna eller blockkedjetekniken har visat någon egentligt värdeskapande funktionalitet, enligt dessa. Blockkejdor är fortfarande ”en lösning som letar efter ett problem”. Bitcoin har visat sig vara allt annat än en värdebevarare och i El Salvador har den varit ett fiasko.

Frågan är hur de konventionella finansiella institutioner som under fjolåret började ge sig in i kryptovärlden, som jättefondförvaltaren Blackrock, kommer att agera.

”Det är drivet av kunderna” och ”vi ser det som en intressant diversifiering” var de vanligaste argumenten, då. Vart driver kunderna nu? För dessa kryptosatsningar ser nu ut att ha varit ett kliv in i det så kallade ”blå skåpet”, där den mindre angenäma doften kan sprida sig till den konventionella verksamheten.

Den så kallade ”kryptovintern” har blivit allt kallare och det börjar kännas tveksamt om det kommer någon ny vår.

Att kryptoentusiasten Elon Musk har sagt att han vill göra om Twitter till ett blockkedjebaserat ”allhus” för information och affärer kan av de hoppfulla uppfattas som att det finns något verkligt där. För andra, som undertecknad, var Allhus den första dominobrickan som föll i den svenska finanskrisen på 90-talet. Det reste sig aldrig. Vi ser paralleller hela tiden.