Ligger rätt i tiden
Om det är någonting som den pågående pandemin har lärt oss så är det att digitaliseringen är här för att stanna. Tempot i digitaliseringen har snarast höjts i näringslivets strävan att kompensera bortfall i analoga intäktsflöden med växande digitala. Naturligtvis gäller det inte heller blott näringslivet. Alla verksamheters tumregel är numera ”om kunden, eller den anställde kan utföra det digitalt, se till att det görs”.
Av det och flera andra skäl kan det vara intressant att studera Proact närmare. Bolagets verksamhetsbeskrivning är ju som en provkarta över just de strömningar inom IT som borde generera en stabilt ökande efterfrågan just nu. Bolaget som grundades 1994 och börsintroducerades redan fem år senare arbetar med flera olika områden.
IT-infrastruktur är grunden för verksamheten. Här finns sex underområden som server, lagring, säkerhet, nätverk, automatisering och applikationer. Kort sagt, när du har stora mängder verksamhetskritisk data som skall vara snabbt tillgängliga, möjliga att analysera och återanvända, flytta på och allt detta på ett säkert sätt, både fysiskt och vad gäller informationssäkerhet, är detta din första ingång på Proact.
Nästa stora produktgrupp är Molntjänster och Outsourcing. Att i längden äga egna servrar är inte en lönsam verksamhet. Det finns alltid någon spelare som med en större kritisk massa kan åstadkomma det billigare, med modernare gränssnitt och högre säkerhet. Och det är här som de flesta IT-tjänstleverantörer just nu siktar på att växa, antingen man heter Microsoft eller Amazon eller Google, eller är en mindre återförsäljande spelare. Branschkällor menar visserligen att förflyttningen av det nordiska näringslivet till molnet inte har gått så snabbt som många förväntade sig när molntjänsterna för första gången gjorde entre på marknaden. Förklaringen är komplexiteten i överföringen, och den stora strategiska vikt som en större aktörs samtliga data givetvis har.
Den tredje produktgruppen hos Proact är konsulttjänster som i praktiken stödjer de första två grupperna med analys, design, implementering, supporttjänster och faktiskt även finansiering.
På kundsidan är Proact väl spritt. De tre största branscherna är offentlig sektor (25 procent av intäkterna) Handel (22 procent av intäkterna) och tillverkningsindustri (15 procent av intäkterna). Ingen enskild kund svarar för mer än 3 procent av intjäningen, men hela 94 procent av intäkterna genereras av återvändande kunder. Det kan man kalla stabilitet.
Geografiskt svarar den nordiska verksamheten för hälften av intäkterna. Näst störst är ”West” (Belgien, Nederländerna och Tyskland) med en knapp tredjedel. Av återstående marknader är UK störst med omkring 500 miljoner i omsättning. Sammanlagt, inklusive en viss verksamhet i USA, finns koncernen på ett femtontal marknader med sina drygt 1100 anställda.
Med en sådan positionering, hur ser den finansiella resan ut? För tio år sedan omsatte bolaget ungefär hälften så mycket - 1,4 miljarder kronor – med en marginal omkring 5 procent. Ett antal VD-byten senare har omsättningen något mer än fördubblats, samtidigt som marginalen ser ut att återhämta sig, efter ett tufft år 2019, upp mot femprocentsnivån i rapporten för första halvåret 2020.
Målen är högre ställda. Omsättningen skall växa med minst 10 procent årligen genom en kombination av förvärv och organisk tillväxt. Marginalen skall höjas till nivåer omkring 8 procent – territorier där koncernen inte har varit på länge, om ens någonsin. Utdelningen är tänkt att hållas på nivån 25-35 procent av resultatet. Det här är förstås höga mål, som om de nåddes på tre år skulle ge stöd åt ett mer än fördubblat börsvärde. Men hur når man dit och är det överhuvudtaget realistiskt?
Kanske finns svaret i en uppdelning av intäkterna i systemförsäljning och tjänsteförsäljning? Tumregelmässigt (och därmed förenklat) för IT-branschen genererar tjänsteförsäljningen väsentligt högre marginaler, ofta upp till tre gånger högre eller mer. I Proacts fall genererar systemförsäljningen två tredjedelar av intäkterna och tjänsteförsäljningen en tredjedel. Här bör med andra ord en stor del av försäljningsutvecklingen planeras om man skall gå i lås med målen för marginalerna. Att tjänste- och systemförsäljning går hand i hand syns tydligt i siffrorna och gör att det nog inte går att räkna med några dramatiska kast i andelarna på kort sikt. Men mål är ju just mål och att förvänta sig underverk just coronaåret 2020 är kanske att ta i.
Börsen förhåller sig skeptisk till bolagets mål i nuläget. Sett till prognosen för helåret 2020 stannar p/e-talet på beskedliga 14 gånger vinsten. Det får sägas i stort sett spegla dagens nyckeltal utan vidare förbättringar tämligen väl. Här finns inte heller någon uppköpspremie vilket kanske är något förvånande, givet att bolagets ägarlista domineras av institutionella placerare. För en större spelare är Proact inte någon anmärkningsvärt stor mumsbit att svälja och i en större struktur kanske den väl spridda kundbasen skulle kunna kapitaliseras ännu bättre än i egen regi?
Sammanfattningsvis ter sig Proact som ett såhär långt välskött bolag som borde kunna nå högre mål. Den som har en längre placeringshorisont och risktolerans nog att tro på att målen kan realiseras kan börja köpa in sig redan nu med förhoppning om en dubblare på några års sikt. Köp.