Penningtvättshärva oroar Swedbank
I mars 2020 meddelade Finansinspektionen att Swedbank får en varning och ska betala en sanktionsavgift på fyra miljarder kronor för ”allvarliga brister i arbetet att motverka penningtvättsrisker”.
”FI:s slutsats är att Swedbank har haft stora brister i arbetet med att motverka penningtvättsrisker i sin baltiska verksamhet. Banken har inte heller levt upp till kraven i penningtvättsregelverken i sin svenska verksamhet”, skriver myndigheten i beslutet.
Ingen bank vill nämnas i samma mening som penningtvätt. Men mot bakgrund av historiken är sådana frågor kanske extra känsliga för Swedbank.
Därför blev det uppståndelse ”på högsta ort” när det blev känt att Swedbank i mars 2022 hade tagit emot 19 miljoner kronor som betalning för ett bolån som den kontroversiella – och omskrivna – Humana-grundaren Mikael Lindkvist (tidigare Fahlander) stod på.
Mikael Lindkvist var nämligen försatt i konkurs sedan flera år tillbaka och den som är försatt i konkurs kan inte betala ränta på ett stort bolån, än midre återbetala ett lån på 19 miljoner kronor. Eller får åtminstone inte göra det.
Pengar som göms undan för konkursförvaltaren och används blir pengar som ”härrör från brott eller brottslig verksamhet”. Och en bank får inte motta pengar som ”härrör från brott”.
”Göran Persson var på frågan”
För att vara mer specifik vad gäller ovan påstående om att det blev ”uppståndelse på högsta ort”, så blev det uppståndelse först när nyheten spred sig utanför bankens väggar.
I slutet av februari publicerade Dagens Industri en artikel med rubriken: Swedbank tog emot 19 miljoner – från ”pank” affärsman som nu är häktad.
Några dagar senare lämnade Lennart Olsson, förvaltare av Mikael Lindkvists konkursbo, in en stämningsansökan i vilken han kräver att Swedbank ska betala de 19 miljoner kronorna till konkursboet.
Uppmärksamheten gjorde banken nervös.
”Styrelseordförande Göran Persson var på frågan första dagen. Det innebär ju att alla neråt är på den också”, ska Lars Hammarsten, chef för en avdelning i Swedbanks juristorganisation, senare berätta under vittnesförhör i tingsrätten.
Hammarsten säger under förhöret – som Aktiespararna begärt ut från tingsrätten – att det blev ”ganska stor uppståndelse som ni förstår i banken”.
”Vi blev anklagade för att inte ha följt penningtvättsregler. Givet vår bakgrund med problematik i Baltikum och styrningen av de dotterbolagen så plockades det där upp ganska stort av media. Och jag tror att börskursen sjönk 4-5 % för banken – motsvarade väl ungefär 10 miljarder. Varför det blev full attention på det här caset. Inte för själva tvisten eller beloppet som sådant – 18,5-19 miljoner är ett stort belopp. Men för banken – det står och faller ju inte med det. Utan det var för penningtvättsdelen.”
Trots att bankjuristen Lars Hammarsten fått i uppdrag att följa processen beträffande betalningen för bankens räkning tycks han inte vara riktigt inläst avseende vad som gäller om en person är försatt i personlig konkurs.
”Det var tal om en förlikning med en konkursgäldenär. Det var ändå något som inte var det normala”, säger konkursförvaltarenLennart Olsson som leder förhöret.
”Nej, men det vet jag inte om jag kan bedöma faktiskt. Om det är det normala eller onormala”, säger Lars Hammarsten.
”Men du som bankjurist, den situationen att banken träffar ett avtal om betalning med en person försatt i konkurs. Är det ett giltigt avtal? Kan banken göra det utan att tillfråga konkursförvaltaren?”, fortsätter Olsson.
”Det vet jag inte”, svarar Hammarsten och fortsätter: ”Jag är inte expert. Jag är chef för tjugofem jurister. Så jag tänker att det vet väl rätten och du och våra ombud.”
”Men det är en ganska väsentlig fråga. Är den okunskapen spridd i banken?”, frågar Olsson.
”Nej, det skulle jag inte säga”, svarar bankjuristen Lars Hammarsten.
Enligt penningtvättslagen ska en bank göra en anmälan till Finanspolisen om man misstänker penningtvätt. Banken måste därför veta vem som står bakom transaktionen och känna till pengarnas ursprung.
Swedbanks jurist pressas
Under förhöret pressar därför Lennart Olsson, Lars Hammarsten på vem som egentligen stod bakom betalningen på de 19 miljonerna – mot bakgrund av att personen som stod på lånet officiellt inte hade några pengar. Men Hammarsten tycks inte förstå vad Olsson vill med frågorna.
”Alltså. I det här målet – från vår sida – talar vi inte om vem som tryckt på knapparna och gör en betalningsöverföring utan för vilkens räkning betalningen görs. Och var då svaret från din sida och bankens sida att den hade gjorts av Nordea?”, undrar konkursförvaltaren Olsson.
”Betalningen kommer då ifrån – om jag nu förstår handlingarna rätt – har skett genom överföringar från Nordea till Danske Bank till Swedbank. Är det svar på din fråga?”, svarar Lars Hammarsten.
Men alla betalningar som görs… normalt i alla fall – om man inte har pengarna i en skokartong – förs ju över bankkonton. Men det innebär ju inte att det är de överförande bankerna som står för betalningen. Du ser inte frågan?
”Nej. Du kanske kan förtydliga. Jag är ledsen. Jag förstår den inte.”
Längre in i förhöret tar konkursförvaltaren upp penningtvättsfrågan:
”Du nämnde själv att frågan i det här sammanhanget har ju väckts om det här kan vara ett brott mot penningtvättsreglementet”, säger Lennart Olsson.
Det får bankens ombud Olle Flygt att reagera.
”Där skulle jag vilja avbryta och fråga: vad har det att göra med bevistemat som är att banken har mottagit en betalning från Mikael Lindkvist i konkurs?”, undrar Flygt.
”Det är oklart här hur banken kan vara ovetande om vem som står för betalningen. När man har den skyldigheten – i synnerhet i ett fall där en konkursgäldenär är inblandad i betalningar. Man har den skyldigheten att utreda varifrån betalningen kom. Och då är det så att säga en fråga om betalningen och betalningens ursprung”, svarar Lennart Olsson och fortsätter:
”Då uppgav man i alla fall att man inte visste. Och hur överensstämmer det med bankens skyldigheter enligt penningtvättsreglerna?”
Lennart Olsson ombeds att omformulera frågan – bli mer precis.
”Visste inte banken vem som hade utfört betalningen?”, frågar han då.
”Då borde svaret på den frågan vara nej” (säger antingen bankjuristen Lars Hammarsten eller ombudet Olle Flygt, det går inte att avgöra av inspelningen).
Okänd ”tredje man”
Att Swedbank inte visste vem som de facto stod bakom betalningen av de 19 miljoner kronorna stöds också av ett mejl som Lars Hammarsten skickade till konkursförvaltaren i mars 2023, när stämningsansökan redan lämnats in. Till mejlet bifogades två filer – ett mejl från Swedbank Hypoteks ombud och ett mejl från konkursade Mikael Lindkvist advokat.
Båda advokaterna bekräftar att det är ”tredje man” som betalat de 19 miljonerna. Vem den tredje mannen är framgår inte.
”Jag kan inte tolka det på annat sätt än att banken vid transaktionstillfället inte visste mer än så. Att de inte visste vem tredje man var. Och jag menar ju att det inte fanns någon tredje man. Utan att det var Mikael Lindkvist som dirigerade alla transaktioner”, säger Lennart Olsson.
Åtalad för penningtvätt
Och om styrelseordförande Göran Persson ”var på frågan” för ett år sedan, har han all anledning att följa den än mer ingående idag.
Som Aktiespararna redan rapporterat väckte Ekobrottsmyndighetens åklagare nämligen åtal mot Mikael Lindkvists advokat förra veckan – alltså den advokat som bekräftar Swedbanks version om en ”tredje man”.
Advokaten åtals för näringspenningtvätt, grovt brott, med anledning av att han – enligt åklagaren – bistått Mikael Lindkvist med överföringen av de 19 miljoner kronorna till Swedbank. Lindkvist själv åtalas för grovt penningtvättbrott.
Åklagaren går på konkursförvaltarens linje och hävdar att Mikael Lindkvist gömt undan tillgångar med hjälp av bulvaner ”varefter cirka 18,9 miljoner kr utan underrättelse till konkursförvaltaren betalades till Swedbank i syfte att lösa ett lån som Mikael Lindkvist och en anhörig till honom hade personliga intressen av att lösa.”
Mikael Lindkvist och dennes advokat förnekar brott.
Swedbank meddelar att man inte vill svara på frågor.
”Som sagt så framgår Swedbanks inställning i saken som prövats av vår framställan i domstolen. I övrigt har vi inga ytterligare kommentarer”, skriver Hannes Mård, pressansvarig på Swedbank i ett mejl.
Fakta:
2023: I december dömer tingsrätten till Swedbanks fördel. Trots att tingsrätten skriver i domen att det är mycket som talar för att ”Mikael Lindkvist har vidtagit åtgärder för att undandra egendom från sina borgenärer” samt att han tycks ha varit ”faktisk företrädare för flera av de inblandade bolagen”, anser domstolen att konkursboet – som har bevisbördan – inte lyckats visa att Lindkvist ligger bakom betalningen. Konkursförvaltaren Lennart Olsson ska överklaga domen till hovrätten.
2024: Den 8:e januari åtalas Mikael Lindkvist för grovt penningtvättsbrott. I fokus är betalningen på 19 miljoner kronor till Swedbank. Åklagaren menar precis som konkursförvaltaren att det är Lindkvist som ligger bakom betalningen och att pengarna har undanhållits från konkursboet.
Även Mikael Lindkvists advokat vid advokatbyrån Walthon åtalas med anledning av överföringen till Swedbank. Advokaten åtalas för grovt näringspenningtvättsbrott. Både Mikael Lindkvist och advokaten nekar till brott.
LÄS MER: Swedbank mitt i penningtvättshärva
Signa upp dig på vårt nyhetsbrev för att varje dag få de senaste aktietipsen, affärerna i våra aktieportföljer och nyheterna sammanfattade.