Rusta för räntehöjning – experten om vinnarsektorn

Det borde naturligtvis vara tvärtom.
Men risken är att räntan trappas upp samtidigt som konjunkturen försämras – vilket inte minst kan påverka börsläget och privatekonomin.
– Det är bra att sprida riskerna i sparandet, säger Elisabet Kopelman, makroekonom på SEB.

I februari 2015 skrev Riksbanken historia genom att sänka styrräntan till –0,10 procent. Den negativa räntan har sedan förstärkts och befinner sig just nu på –0,50 procent.

Aktie- och fondsparare har vant sig med ett unikt penningklimat och följaktligen kunnat agera på andra sätt än tidigare.

Tidigare har sänkta räntor och andra penningpolitiska åtgärder använts för att få fart på ekonomin under tuffa tider och höjda räntor och andra åtstramningar används för att förhindra överhettning när ekonomin gått på högvarv.

Nu är risken är att räntan trappas upp samtidigt som konjunkturen försämras – vilket inte minst kan påverka börsläget och privatekonomin.

I december 2018 eller februari 2019 väntas en första höjning.

– Vad gäller både sparande och lån tycker vi att det är bra att sprida sina risker. Det blir, vad gäller bolån, extra viktigt när räntorna nu ser ut att vara på väg upp igen. Har man marginaler i sin privatekonomi kan man ha kvar en del av sitt lån till rörlig ränta, men binda andra delar. Till exempel att ha två tredjedelar bundet (på olika löptider) och en del rörligt, säger Elisabet Kopelman, makroekonom på SEB.

Naturligtvis är det dock ett måste att anpassa sig efter sin egen privatekonomi och situation.

– Vet du om att du snart ska flytta är det bättre med bara rörligt för maximal flexibilitet.

Ser ingen större oro för börsen

Elisabet Kopelman räknar inte med att Stockholmsbörsen kommer att ta stryk av mindre höjningar av räntan.

– Vi tror inte att Riksbankens höjningar kommer att ha särskilt stor påverkan på börsen, åtminstone inte inledningsvis.

Däremot kan en starkare växelkurs, till följd av högre räntor, få effekter på exportbolagens intjäning, enligt Elisabet Kopelman.

– Men vi misstänker att investerarna delar vår syn om att nuvarande kronkurs inte är en långsiktigt rimlig kurs och att de därmed inte räknar med att de extravinster som bolagen just nu genererar på grund av den svaga valutan ska bli bestående.

Höjningarna, förutsatt att de sker i långsam takt, kommer heller inte att slå mot hushållens konsumtion i någon större utsträckning, anser Elisabet Kopelman. Hon ser snarare konkurrensen från e-handeln och sentimentet på bostadsmarknaden som tuffare utmaningar.

Vilka aktier kan bli vinnare på räntehöjningar?

– Framför allt bankaktier, säger Elisabet Kopelman.

"Kan inte uteslutas"

Riksbankens målsättning är att hålla inflationen, mätt som KPIF, kring 2 procent per år. Stefan Ingves vill se en tydlig stabilisering av inflationsmålet innan en räntehöjning blir verklighet.

Elisabet Kopelmans huvudscenario är att en första höljning, med 25 punkter, sker i december och att tempot sedan fortsätter i en historiska långsam takt om två 25-punkterssteg per år. Hon slänger dock in en brasklapp. Svagare inflationssiffror, som kom in under förväntan på onsdagen, och BNP-siffror än väntat kan sätta käppar i hjulet.

– Det gör att en senareläggning till februari inte kan uteslutas.

Kan det bli så att Riksbanken, med tanke på att mycket talar för att en lågkonjunktur närmar sig, inte kommer att höja räntan alls?

– Skulle vi få se en vändning ner i global konjunktur redan under kommande år, vilket inte är vårt huvudscenario, skulle det bli mycket för svårt för Riksbanken att på egen hand gå vidare med räntehöjningar. Då stannar det på, om ens det. I så fall får vi nog vänta tills nästa konjunkturuppgång, säger Elisabet Kopelman, som understryker att inflations- och BNP-överraskningar på nedsidan räknas in i det här specifika, negativa scenariot.