Så hög blir räntan i Sverige - innan den vänder nedåt igen
Swedbank har släppt sin senaste konjukturrapport, i vilken de spår när räntan och inflationen kommer att toppa i Sverige.
Banken har också satt en prognos på hur mycket Riksbanken kommer att höja räntan, innan den vänder ner igen.
Under september månad steg inflationen med en årstakt i KPIF på 9,7%. Om man jämför med förra året så var KPI samtidigt 10,8% högre i år.
Enligt Swedbanks konjunkturrapport för oktober så räknar man med att inflationen kommer att nå sin topp i början av nästa år. Dock så gör de volatila elpriserna prognosen något osäker. Vid sidan av energikomponenterna är pristrycket fortfarande brett och det gäller både varor och tjänster. Banken ser dock tecken för en viss inbromsning under de första sex månaderna av 2023 med lägre prishöjningar.
Framtidens utsikter
Utsikterna för den framtida utvecklingen av inflationen är blandade. Å ena sidan så gör den svaga svenska kronan att priset på importerade varor och tjänster blir högre. Svenska företag står även inför högre produktionskostnader på grund av stigande energipriser. Vidare ser man högre prishöjningar i form av dyrare bostadskostnader. Även förväntade löneökningar kan elda på inflationen, menar banken.
Å andra sidan så har globala utbudsstörningar lättat samt så har fraktkostnader och icke-energirelaterade råvarupriser sjunkit. Vad som även kan begränsa utrymmet för fler prishöjningar är inbromsningen i den generella ekonomiska aktiviteten.
I sin rapport spår Swedbank att inflationen kommer att sjunka under 2023 och 2024. Enligt bankens prognos förblir dock den underliggande inflationen, mätt som årstakten i KPIF exkl. energi, högre än 2%. Banken tror att under 2024 så kommer läget på energimarknaden stabiliseras en aning med något lägre elpriser, vilket innebär att KPIF-inflationen sjunker under tvåprocentsmålet.
Så kommer Riksbanken att agera
I rapporten spår även Swedbank, att på grund av uppgången i inflationen, kommer Riksbanken inom snar framtid att strama åt penningpolitiken betydligt. De ser att de, med den nya riksbankschefen Erik Thedéen, kommer att höja styrräntan med 75 räntepunkter till 2,5% i november och med 50 punkter till 3% i februari, innan den sakteligen börjar vända ner igen.
Lite längre fram, i takt med att inflationen sjunker, så kommer man att skifta prioriteringar genom att sätta hushållen under hård press och behovet av en åtstramande penningpolitik avtar. Om ungefär ett år kommer Riksbanken inleda fler räntesänkningar om sammanlagt 75 punkter, vilket till sist ger en styrränta på 2,25%. Detta är i linje med vad Stefan Ingves tidigare beskrivit som en neutral ränta för den ekonomiska aktiviteten.