Så känner du igen en börskrasch
När en större krasch som kan halvera värdet på börsen väl inträffat är det desto enklare att identifiera faktorerna bakom sättningen än att kunna förhindra den innan den skett. Robert Andersson och Carl Törner har, i senaste avsnittet av Aktiekompisars podcast Aktiekompisar, tittat närmare på när fenomenet blivit verklighet och skakat om finansvärlden.
LÄS MER: Malmqvist: nu går det sämre för bolagen
Början på resan tar oss nästan 400 år tillbaka i tiden – till Nederländerna år 1637. En ny trend hade växt fram. Folket hade blivit väldigt intresserat av tulpaner, men inte vilka tulpaner som helst. Man hade importerat nya, vackra blommor utifrån och dessa hade snabbt blivit en statussymbol. Som en följd steg priserna, inget ovanligt till en början. Efter en viss tid hade däremot värdet på tulpanerna överstigit värdet av en herrgård. Människorna kunde inte få nog av blommorna. En dag auktionerades dessa blommor ut men priset hade stigit för högt för människor att rättfärdiga ett köp, så återförsäljaren sänkte priset. Men det var fortfarande ingen som köpte. Befolkningen hade insett att tulpanernas värde hade nått sin övre gräns, därifrån fanns det bara en väg och det var neråt. Priset sjönk, tillräckligt för att kalla det för en krasch, tills det nådde det ”fundamentala värdet”.
Hur banalt det än låter finns detta exakta köpmönster kvar än i dag. Skillnaden är att vi har en mer robust modell för investeringar som dessa, i form av aktier och fonder på börsen. Vi investerar inte längre i fysiska ting på samma sätt, utan mer i en idé. Vi investerar pengar i bolag som vi tror är på väg mot vinst, vilket betyder att vi är på väg mot vinst. Om tillräckligt många människor applicerar detta tankesätt på fel bolag så uppstår problem. Priset och värdet växer sig enormt. Sedan inser investerare vad det sanna, fundamentala värdet är och kurserna kraschar eller tappar åtminstone stora delar av sitt värde, betonar podduon.
LÄS MER: Spararnas storfavoriter
SVT förklarar i en artikel på vilket sätt finanskrisen 2007–08 är ett tydligt exempel på hur en krasch inom vår moderna livstid kan se ut. Som mycket annat började detta i USA. Efter en stillastående fastighetsmarknad hade befolkningen uppmanats att ta lån och investera i en ny bostad. Uppmaningen fungerade och folk som egentligen inte hade råd med en ny lägenhet, hade nu en ny bostad. Med press från banken blev många desperata att sälja och priserna på bostäder sjönk. Många av bankerna under tiden hade inte heller råd med att förlora pengar på samma sätt som storbankerna i Sverige idag vilket betydde att många banker gick i konkurs. Denna händelse kan ses som den första fallande dominobrickan i en lång kedja. Banker tappade förtroende bland låntagare och tryckte ner bromsen i sina verksamheter. I Sverige rasade Stockholmsbörsen nära 60 procent och att kronan tappade 40 procent i värde. Räntan sköt i taket, storbanker som Swedbank gick nästan i konkurs och arbetslösheten ökade.
Börsen är inte rationell, vare sig du investerar i tulpaner eller i fastigheter. Försök minnas att det finns en gräns för hur mycket man bör investera i någonting samt att inte ta lån du vet av dig att du inte kommer kunna betala tillbaka.
KÄLLOR: Aktiekompisar, SVT