Så styrs kronan och räntan

Anledningen till att reporäntan existerar är för att påverka inflationen och hålla ett stabilt penningvärde. Vad det innebär i praktiken är att den svenska kronan varken ska öka eller minska i värde för dramatiskt. Inte heller ska värdet stå still. Att styra räntan och påverka inflationen är en av Riksbankens stora uppgifter.

Riksbankens mål är att hålla inflationen på ungefär två procent per år. Med andra ord ska pengar minska i värde på ett stabilt och kontrollerat sätt. Detta är anledningen till att en chokladbit är dyrare idag jämfört med för tio år sedan. Orsaken är enkel: det stimulerar tillväxt, det skriver iallafall Riksbanken själva. Ju närmre inflationen rör sig noll procent desto närmare är det också att falla över i en deflation, motsatsen till inflation. I en deflation är pengar mer värda imorgon än idag. Chokladbiten skulle istället vara billigare imorgon och det skulle inte vara lika lönt att arbeta.

Hyperinflation inte önskvärt

Robert Boije, chefsekonom på SBAB, säger att anledningen till att man inte vill ha för hög inflation är för att den då ofta är volatil. Detta skulle försvåra situationen för hushåll och företag att fatta beslut om sina investeringar och sparanden. När inflationen tar fart utan någon som helst kontroll kan ekonomin falla i bitar.

Det kanske mest kända exemplet på hyperinflation, som det även kallas, är inflationen i Tyskland på 20-talet efter första världskriget. Illustrerad Vetenskap skriver att människor under krisen fick lön flera gånger om dagen så de skulle hinna handla innan priserna höjdes på kvällarna. Barn lekte med pengarna och de eldades upp istället för ved eftersom sedlarna saknade värde helt.

Generellt när inflationen ligger ovanför målet höjs reporäntan och omvänt när inflationen är under målet på två procent.

– Detta kan även höra ihop med konjunkturen, menar Boije.

I en högkonjunktur är konsumtion och efterfrågan i ekonomin hög vilket leder till att inflationen kan ta fart. Då kan alltså Riksbanken höja räntan.och det omvända gäller självklart i en lågkonjunktur.

Vad innebär höjning av räntan?

– När Riksbanken höjer reporäntan minskar hushållens konsumtion, deras sparande ökar och företagens investeringar minskar. En höjd reporänta ger också höjda konsumtionsräntor och bolåneräntor vilket minskar efterfrågan på krediter, påpekar chefsekonom Robert Boije.

Ledet som följer är när andra länder inte höjer sina räntor på samma sätt som Sverige kan kronkursen stärkas och den svenska ekonomin minska. I slutändan minskar alltså stimulansen i den svenska ekonomin och på så vis även inflationen.

Samtidigt när Riksbanken höjer räntan slår det igenom på bankernas räntor de tar ut av både konsumenter och företag. Vi har redan stött på höjda boräntor men även andra räntor påverkas som exempelvis krediter och andra skuldräntor. Dyrare räntebetalningar leder i sin tur till att andra utgifter behöver minska för att hålla ihop privatekonomin vilket kan kopplas ihop med en minskande konsumtionen. Däremot belyser Boije att en räntejustering brukar påverka inflationen ordentligt först om ett till två år framåt i tiden.

Boije resonerar att som följd till skattesänkningar och utgiftsökningar från Januariavtalet kan inflationen öka och därmed tvinga Riksbanken att höja räntan. Han nämner också att om inflationen inte ökar så kraftigt kan det underlätta för Riksbankens arbete i att nå upp till inflationsmålet utan att behöva höja så pass mycket.

Riksbanken styr

När Riksbanken i december fattade beslut om att höja räntan hänvisade man till FED:s höjning av sin styrränta. FED, eller Federal Reserve, är USA:s svar på Riksbanken och de valde att höja den amerikanska styrräntan strax innan beslutet om den svenska reporäntan skulle tas i december. Besluten som tas här i Sverige kommer även ha påverkan från Europeiska Unionens centralbank, ECB.

ECB styrs tillsammans med de länder som tillhandahåller euro som valuta, därav är Sverige inte en del av den europeiska centralbanken. Däremot är vi en del av vad som kallas det Europeiska centralbankssystemet, eller ECBS. Sverige är alltså inte med och fattar beslut om räntebeskeden för EU:s länder, men kan samspela och bidra med erfarenheter från Sverige.

Sammanfattningsvis går det faktiskt inte att säga exakt vad som kommer hända med reporäntan de kommande åren. Kanske har vi nått toppen av tillväxtfasen och det isåfall börjar bli dags för ekonomin att kyla av sig en aning. Hur detta kommer att påverka reporäntan återstår att se. Det är ju trots allt Riksbanken som avgör vad som kommer hända med den svenska styrräntan.

Skribent: Christoffer Österberg/Stock Magazine.