SBB – Vad är det egentligen som händer?

”Absurd affärsidé”, är Creades och Avanzas ordförande, Sven Hagströmers, utlåtande om SBB. ”Oinvesterbart” är det begrepp blankarfirman Viceroy använder. Få har nog missat alla skriverier om SBB de senaste sex månaderna i allmänhet, men de senaste två i synnerhet. Blankarattacker, oroa för högre räntor samt ett snår av korsägande är de främsta faktorerna till att aktien har dissats lika kraftigt som den tidigare hissats. Var står bolaget och vad vet vi?

Wallenstam säljer och en dyr obligation

I veckan kavlades ännu mer nyheter om SBB ut. Den första gjorde gällande att bolaget ökade på sitt obligationslån med 275 mkr. Bolaget har inte varit tydliga i sin kommunikation om räntan på detta, men konsensus ligger kring cirka 4–5 %. Det hela är anmärkningsvärt, inte minst då SBB har kommunicerat att man har en kassa om 8,9 miljarder kronor.

Den andra var att fastighetsbolaget Wallenstam sålt stora delar av sitt innehav i SBB – ett innehav de köpte in kring kurser om 70 kr per aktie under Q4 2021 och nu sålt under april och maj månad till kurser om 27,5–35 kr kronor. Det motsvarar en förlust på över 50 %. Även det är anmärkningsvärt, då Wallenstams VD, Hans Wallenstam, är känd för sin långsiktighet och sin breda erfarenhet.

”SBB är ett fint bolag, så det är inte det, men det är ju lite oroligt rent allmänt på finansmarknaden nu och det var en finansiell placering för oss. Man får pröva sina investeringar och vad man tror om närmsta framtiden varje dag, och då kändes det naturligt att avyttra dem i det marknadsläge som är”, förklarade Hans Wallenstam när han intervjuades i Dagens Industri den 21 juni.

Blankarattack

Detta är bara de mest färska händelserna. Sedan tidigare har bolaget varit exponerade för blankarattacker från bland annat Viceroy Research, vilka SBB:s VD Ilja Batljan bemött i flera medier, inte minst Dagens Industri. Batljan kallade Viceroys blankarattack och dess underliggande analysrapport för en kriminell aktivitet och hävdade att mycket i analysen var lögner. ”Jag ska inte kommentera kriminella personer som konspirerat för att råna svenska småsparare”, sade Batljan i en intervju med Fastighetsnytt.

Viceroys analys lyfter fram att SBB är hårt skuldsatta och att den tidigare strategin förvisso har varit fungerande i en värld av låga eller till och med negativa räntor, men i takt med att dessa nu börjar stiga kommer SBB få svårt att få ihop sina kalkyler.

De menar att SBB har hackat sin LTV (Loan to Value) genom hybridobligation för att finansiera säkerställda skulder samt obligationer och att 80 procent av bolagets vinst före skatt kan hänföras till orealiserade värdeförändringar.

SBB bemötte detta i ett inlägg publicerat på deras egen hemsida. Bland annat lyfter ledningen fram att Viceroy har ignorerat eller inte förstår redovisningsbestämmelserna som SBB är skyldiga att följa både lokalt och internationellt (särskilt IFRS). Som svar på blankarfirmans argument om hackat LTV skriver SBB: ”Viceroy påstår att SBB har ”hackat” sitt LTV genom att ge ut hybridobligationer för att betala tillbaka vissa säkrade skulder och obligationslån.

Med tanke på dess underordnade karaktär är det varken förvånande eller kontroversiellt att behandla hydridskulder [sic!] som 100% eget kapital (vilket med tydlighet har framgått i SBB:s rapporter).”

Sedan blankarrapporten har fler blankare tillkommit och per den 22 juni är 14,16 % av SBB:s aktie blankad.

JM – öka, behålla eller sälja?

Den 13 juni lät SBB meddela att man anlitat ett antal rådgivare för att se över sitt ägande i fastighetsbolaget JM, ett innehav som SBB då beräknades ligga minus 40 % i. Manövern fick såväl SBB:s som JM:s aktie att rasa.

Det spekulerades om SBB såg sig nödgade att sälja för att få mer likvider för att inte riskera en sänkning av sitt kreditvärde som nu ligger på BBB-. En sänkning av kreditvärdet skulle göra att samtliga av SBB:s kommande lån och obligationer skulle få högre räntor – något som kraftigt kommer påverka bolagets balansräkning.

Dagen efter uppdaterade SBB sin tidigare kommunikation och sade att JM är av strategisk vikt och skall ses som långsiktigt. Det som marknaden dock tog fasta på var att SBB bedömde JM:s tillgångar vara värda 36 miljarder kronor, vilket ska ställas till att JM vid det ögonblicket hade ett börsvärde på 12,9 miljarder kronor.

Det är en anmärkningsvärd skillnad. Beträffande vilka som står bakom den till synes höga värderingen är inget som SBB avslöjar, vilket även det är anmärkningsvärt.

Vad är det egentligen man ville och menade med förfarandet? Frågorna är många och svaren är, än så länge, mer luddiga och intetsägande än dess antonym. Var är transparensen?

Många bäckar små

Det är inte bara ovan axplock som har varit föremål för diskussionen om och i SBB. Dels har det problematiska med diverse korsäganden lyfts fram, dels hur hårt belånad Ilja Batljan själv är via Ilija Batljan Invest AB. Det spekuleras nu att Batljan känner en press att visa sig solid, en spekulation som fick mer vatten på sin kvarn efter att han under maj minskade sitt innehav i Castellum med 1 miljon aktier till att nu äga 3,5 miljoner aktier.

Inflationen har bitit sig fast och räntorna stiger. Det råder oro och ingen vet vad framtiden bär i sitt sköte. Vad vi dock vet och ser är att det sker en vild aktivitet bland alla intressenter. På Avanza och Nordnet har SBB över 200 000 delägare, s.k. ”småsparare”, och många av dem har fått se sina innehav minska kraftigt. Befogat? Det återstår att se och kanske kommer vissa moln skingras den 14 juli, då SBBsläpper sin kvartalsrapport