SEB-ekonom: 9,50 teoretiskt rimlig konverteringskurs
”Det finns växelkursmodeller som man kan använda för att beräkna hur mycket en euro eller dollar borde kosta. Och då väger man in parametrar som konkurrenskraft, hur de offentliga finanserna ser ut och siffror för bytesbalansen. Det är lite grann som att beräkna vad en aktie borde vara värd. Och rent teoretiskt borde en euro kosta 9:50 kronor, säger Robert Bergqvist,SEB:s seniorekonom.
Det kan jämföras med att en euro i dag kostar 11,94 kronor. Kronan är med andra ord klart undervärderad om man ska tro SEB:s växelkursmodeller.
Så har det sett ut en längre tid. Det innebär exempelvis att företag med mycket kostnader i kronor och intäkter i dollar och/eller euro dels får lättare att konkurrera, dels får bättre marginaler. Och eftersom exportbolagen väger tungt på Stockholmsbörsen kan man säga att börsen är krondopad.
Men det betyder också att gemene man får betala mer för tomater från Spanien och elektronik från Asien. Och när svensken reser utomlands är hotellen och restaurangmaten 25 % dyrare än den borde vara – återigen enligt SEB:s modeller.
Man kan säga att svensken blivit fattigare på grund av kronförsvagningen. Det är också orsaken till att allt fler höjer sina röster och hävdar att Sverige borde gå med i eurosamarbetet – för att vi ska slippa bli fattigare. Vår ”lilla skitvaluta” – för att citera finanskändisen Christer Gardell – är ingenting att ha.
Men om Sverige skulle gå med idag – till vilken konverteringskurs skulle de ske? 9:50 kronor eller 11,94 kronor? Eller något mitt emellan?
”När vi hade euroomröstningen 2003 satt alla och räknade på konverteringskursen. Och i efterhand har det kommit fram att Riksbanken och regeringen diskuterade en kurs runt 9,10 kronor. Vi på SEB trodde på 8,90 kronor”, säger Robert Bergqvist och tillägger att det inte enbart handlar om ekonomiska och teoretiska beräkningar, utan också om politiska beslut.
”Och det är inte bara svenska regeringen och Riksbanken som skulle ta beslut. ECB (Europeiska centralbanken, reds anm) och de andra euroländerna skulle också tycka till om vad Sverige skulle ha för konverteringskurs. ECB och de andra länderna skulle vilja att Sverige gick in med en något starkare valuta. För det skulle innebära att Sverige tappar konkurrenskraft – svenska företag blir lättare att konkurrera med.”
Vilken konverteringskurs vore bra för Sverige?
”Vi vill inte gå in med så svag krona som vi har idag. För den väldigt svaga kronkursen ställer ju också till med problem. Men vi vill ha en valuta som underlättar för Sverige. Och då är det kanske bättre att gå in med en något svagare krona.”
SEB säger att en euro teoretiskt borde kosta runt 9,50 kronor. Men vore det möjligt att idag gå in i Eurosamarbetet med den konverteringskursen?
”Nej, jag tror inte det skulle vara möjligt idag. För det skulle innebära en så enormt stor omställning”, säger Robert Bergqvist och fortsätter:
”Ponera att vi skulle få en omedelbar förstärkning av kronan. Det skulle bli en utmaning för företagen. Risken är att de vaknar upp och inser att de inte var så konkurrenskraftiga som de trodde.”
Skulle Sverige gynnas av att gå med i Eurosamarbetet?
”Det har gått 20 år sedan omröstningen. Under den tiden har Sverige utvecklats starkare än euroområdet i snitt. Och detta trots att vi gått igenom ett antal allvarliga kriser under den perioden. Om man tittar framåt är jag inte övertygad om att Sverige skulle vinna ekonomiskt på att gå med.
Christer Gardell säger att vi blir fattigare och fattigare för att vi inte går med i Eurosamarbetet. Och han är inte ensam om att tycka det.
”Han gör en väldigt enkel analys och ser detta enbart som ett valutabyte. Man får inte glömma att det inte bara handlar om att vi skulle byta valuta. Vi skulle också förlora möjligheten att bedriva penningpolitik i Sverige. Och om man tror att vi kommer att möta utmaningar framöver finns det en fördel om man har fler verktyg än bara finanspolitiken att ta till i sådana lägen”, säger Robert Bergqvist och tillägger att han anser att Eurosamarbetet fortfarande är ofullbordat.
”Penning- och valutapolitiken är centraliserad medan finanspolitiken är decentraliserad – de 20 euroländerna bedriver ju fortfarande sin egen finanspolitik. Och något som den höga inflationen visat med stor tydlighet är att finans- och penningpolitiken måste vara synkroniserade. För att få ett stabilt euroområde måste även finanspolitiken centraliseras. Och det är en bra bit kvar till dess.”