Skuldkvotstak kan bli dubbelsmäll

Finansinspektionen, FI, vill skärpa amorteringskravet ytterligare. Enligt det senaste förslaget, som presenterades i somras, ska bolåntagare som lånar mer än 4,5 gånger sin bruttoårsinkomst tvingas att amortera 1 procentenhet mer av lånet än vad som krävs i dag.

– Jag hade aktat mig för att köpa fastigheter och lägenheter det närmaste året, säger Gösta Carlberg, aktieanalytiker på Aktiespararen och grundare av fastighetsbolagen Boform och Kvalitetsbostäder.

Planen är att skärpningen ska träda i kraft den 1 februari nästa år, enligt förslaget som ligger på regeringens bord.

Så slår nya amorteringskravet mot bostadspriserna

Nästan hälften av hushållen räknar med att det tuffare amorteringskrav kommer att kyla ned bostadsmarknaden.

6 procent räknar med att bostadspriserna sjunker rejält och 44 procent räknar med en mindre effekt, enligt en undersökning från Demoskop på uppdrag av SEB.

– Min uppfattning är att varje enskild åtgärd i sig har ganska liten effekt men att de sammantagna åtgärderna definitivt har effekt. Helheten av de regleringar vi sett i termer av till exempel amorteringskrav och bolånetak, både från FI och frivilligt från bankerna, har absolut haft en effekt på prisutvecklingen, säger Jens Magnusson, privatekonom på SEB till Dagens Industri.

Störst effekt väntas kravet få på bostadsmarknaderna i storstäderna, enligt Demoskops undersökning.

Enligt FI:s egna beräkningar väntas skärpningen få bostadspriserna i Sverige att minska med 1,5 procent och med 3 procent i Stockholm, rapporterar Dagens Industri.

–FI:s senaste förslag om ett utökat amorteringskrav har alla möjligheter att slå betydligt hårdare på bopriserna jämfört med de förra kraven på amortering, säger Gösta Carlberg.

Det förra amorteringskraven utgick från belåningsgraden på folks fastigheter, vilket gör att många personer som gjort någon form av bostadskarriär ändå har kunnat köpa dyra bostäder under det senaste året trots normala inkomster.

Nya amorteringskravet kopplas till inkomst

Men nu vill FI alltså koppla en lagstadgad amortering till människors inkomster.

– Jag räknar med någon form av sättning under våren 2018 efter att FI:s krav blivit en realitet. Marknaden har därtill redan försvagats bara under det senaste halvåret. De som talar om fortsatt bostadsrally är felinformerade. Risken är att politiker och tjänstemän skapar en nedgång som inte gagnar någon. För mig är det direkt ansvarslöst att inte vänta in effekterna av de förra amorteringskraven som i sig är förhållandevis tuffa, säger Gösta Carlberg.

Han ser också en risk för att det tuffare amorteringskravet kan få effekter på både aktiemarknaden och samhällsekonomin i stort.

– Man ska ha respekt för att bostäder är hushållens största tillgångar. Fallande priser och amorteringskrav påverkar både hushållens nettoförmögenhet och köpkraft, vilket kan slå mot i stort sett alla sektorer. Det kan bli ännu tuffare för detaljhandeln nästa år.

Detaljhandeln kan drabbas

De stora fastighetsbolagen, som dragit ned på sin belåning, och stora byggbolag, med en internationell marknad, är relativt väl rustade för en dämpad fastighetsmarknad, enligt Carlberg.

– Däremot finns en risk för fastighetsutvecklare med svaga balansräkningar, i synnerhet om vi skulle få en marknad som går i stå och där köpare och säljare inte kommer överens om pris.

Joel Holm