Trions bästa aktietips: "Bolaget är missförstått"

En avkastning på en dryg procent sedan starten i juni 2021 låter kanske föga imponerande. Men jämför man med konkurrerande småbolagsfonder – som i snitt tappat 20 procent under samma period – har förvaltarna av Aktiespararna Småbolag Edge ingenting att skämmas för.

”När vi startade fonden förra året förvånades vi över att många småbolagsfonder med miljarder i förvaltat kapital satt med mycket kapital i få bolag. Man insåg att sådana placeringar kan de inte komma ur särskilt lätt.”

Det säger Peter Magnusson, förvaltningschef på Cicero som 2019 köpte Aktieinvest Fonder AB med fonderna Aktiespararna Topp Sverige Hållbar och Aktiespararna Direktavkastning.

I samband med förvärvet tecknade Cicero Fonder ett 10-årigt samarbetsavtal med Aktiespararna som bland annat innebär att föreningens bolagsbevakare går på bolagsstämmor och utövar Ciceros rösträtt.

Kan vända på en femöring

Istället för att satsa en stor andel av fonden Småbolag Edges kapital i få favoritaktier, har Peter Magnusson tillsammans med kollegorna Jonas Eklund och André Netzén Örn, valt att sprida fondens gracer.

”Vi har mellan 50 och 60 bolag i portföljen vilket innebär att vikterna blir ganska små. Det innebär också att den bolagsspecifika risken blir ganska liten om något skulle gå åt pepparn”, säger Peter Magnusson.

Förutom större riskspridning blir fonden också mer lättfotad – förvaltarna kan ”vända på en femöring” och snabbt justera fondens sammansättning när marknadens vindar vänder.

”Vi satt i våras och pratade om att vi såg stigande räntor framför oss och funderade över vilka sektorer vi inte ville vara exponerade mot med anledning av det”, berättar Jonas Eklund.

Diskussionerna ledde bland annat till att en stor del av fondens fastighetsinnehav såldes – fastighetsaktier som fått storstryk på börsen i år.

”Fastigheter utgör en ganska stor del av småbolagsindex. Men vi har en väldigt liten andel fastigheter”, säger Eklund.

Att sålla fram mellan 50 och 60 bolag med hjälp av traditionell stock picking görs inte på en eftermiddag. Därför använder sig förvaltarna också av en faktormodell som kvantanalytikern Jonas Eklund arbetar med.

”Vi har alltid haft inslag av kvantitativ research. Men 2017 utvecklade vi en kvantmodell som vi tog i drift 2018”, säger Peter Magnusson.

Faktormodell eller fundamental analys – i grund och botten är det tre faktorer som är intressanta.

”Lönsamhet, tillväxt och värdering. Det är inte svårare än så. Men tack vare den kvantitativa modellen klarar vi av att titta på hela small cap-index. En traditionell, fundamental förvaltare ska träffa vd, gå på luncher och sitta och läsa analyser. Och då orkar man inte hålla koll på 300 bolag. Genom systematisk modellering sållar vi ut ett mindre antal bolag som vi är intresserade av. Sedan gör vi också ett urval baserat på fundamental analys.”

Favoritaktierna

Största innehavet i Aktiespararna Småbolag Edge utgörs av serieförvärvaren Addtech.

”Man kanske kan fråga sig hur intressant det är med den här typen av förvärvsdrivna bolag i tider med stigande räntor och dyrare finansiering. Men Addtech har förhållandevis låg rörelsebindning, väldigt starka kassaflöden och kan själva finansiera en stor del av förvärven. Kollar man på balansräkningen ligger nettoskulden på 1,2 gånger EBITDA för kommande år. En sådan här modell känns intressant nu när kan bli lite billigare att göra förvärv”, säger André Netzén Örn som lämnade Aktiespararna i maj i år för att blir fondförvaltare på Cicero.

Dessutom tilltalas förvaltarna av Addtechs exponering mot flera tillväxtnischer med stark, strukturell tillväxt – som energi och elektrifiering

”Det kommer att investeras stora pengar framöver i olika typer av infrastruktur. Vi tror att bolaget kommer att växa på bra nästa år och att värderingen kommer ner till rimliga nivåer – runt dryga 20 gånger rörelseresultatet”, säger Netzén Örn.

Transtema, som erbjuder nätverks- och kommunikationslösningar, är en annan favorit.

”Vi tycker det är ett ganska missförstått bolag. Tidigare satsade man mycket på att bli en fiberinstallatör men det gick si så där, och idag är Transtema mer inriktat på service och underhåll av nät – såväl fibernät som telenät. Bolaget har en väldigt stabil kundbas och cirka 70 procent av intäkterna är återkommande. Nu har man också börjat serva infrastruktur för elbilsladdning”, säger André Netzén Örn som också gillar Transtemas förvärv av norska Tessta Connect tidigare i år.

Tessta Connect, som vid förvärvstillfället ett hundratal anställda, sysslar med service och byggnation av telekomnät.

”Vi tror att Transtema kommer att kunna nå sina finansiella mål och växa runt 10 procent framåt.”

Vinnare på Riksbankens räntehöjning

Nordnet är fondens främsta ”ränte-bet”. Bolaget lånar precis som traditionella storbanker ut pengar på olika sätt samtidigt som kunderna inte har så stora förväntningar på att Nordnet ska betala höga sparräntor.

”Vi ser att vissa utländska investerare kortar Nordnet, men kanske framför allt Avanza. De gör det för att kundtillväxten avtar och för att depåtillväxten inte ser lika bra ut som 2021. Men vi tror att det är helt fel tänk. Räntenettot ökade med 77% i kvartal tre – och då har alltså bara en räntehöjning från Riksbanken slagit igenom. Kvartal fyra kommer bli ännu bättre”, säger Peter Magnusson.

Alcadon – en distributör av infrastruktur för nätverk – är ytterligare ett bolag som förvaltarna tror på.

”Storbritannien och Tyskland är viktiga marknader och här är penetrationen väldigt låg. I exempelvis Tyskland har cirka 7% av befolkningen tillgång till fiber vilket kan jämföras med runt 65% i Sverige. Vi tror att 2023 kommer vara året då tillväxten i Alcadon tar fart på riktigt”, säger André Netzén Örn.

Vind- och solkraftutvecklaren OX2 finns också med bland favoriterna. I tredje kvartalet redovisade bolaget en total projektutvecklingsportfölj på 32 132 MW.

”Bolaget har en väldigt stor projektportfölj och man är duktig på att tidigt dra ned risken genom att ta in en extern finansiär. Det gör att aktieägarna ganska tidigt får ta del av värdena i de här projekten som är väldigt långa.”

Förvaltarna ser också en intressant option i en planerad, havsbaserad vindkraftpark utanför Åland.

”Bolaget har räknat in 5000 MW i projektportföljen, men det bör kunna bli mer havsbaserat längre fram”, säger André Netzén Örn.