Uppstickarnas boränta på samma nivå som storbankernas

”Vi kan hålla låga räntor eftersom vi inte har samma kostnader som en storbank – vi har inget kontorsnät eller gamla IT-system att ta hänsyn till […]”. Det skriver Schibstedbackade bostadskreditinstitutet Hypoteket på hemsidan.

Även konkurrenten Stabelo – med storägarna Avanza och investmentbolaget Creades – har haft som affärsidé att konkurrera med de dominerande storbankerna genom att erbjuda lägre räntor.

Men i den nya räntemiljön har Stabelo och Hypoteket – bostadskreditinstitut som finansieras av pensionsfonder och försäkringsbolag – svårt att konkurrera med lägre bolåneräntor, vilket bland annat Di rapporterade om i våras.

Den trenden fortsätter. Högre finansieringskostnader innebär att Stabelo och Hypoteket måste höja räntorna. Och nu visar färska siffror från Compricer att tre storbanker – Handelsbanken, SEB och Swedbank – erbjöd lägre snitträntor i juli än Hypoteket som höjde sin rörliga ränta till 4,62 %.

Handelsbanken, med en snittränta på 4,42 %, låg dessutom lägre än Stabelo, vars snittränta landade på 4,47 % i juli.

Trendskifte i juni

Även om de tre storbankerna Handelsbanken, SEB och Swedbank har varit, och är, helt dominerande med runt 60 % av den svenska bolånemarknaden, har bostadskreditinstituten under flera år lyckats öka sin utlåning. I december 2022 uppgick volymerna enligt SCB till närmare 52 miljarder kronor.

Men vid årsskiftet skedde ett trendskifte, och under hela våren har bostadskreditinstitutens lånevolymer minskat. Enligt de senaste siffrorna från SCB uppgick bolånestocken till runt 48 miljarder i juni.

I juni skedde också ett annat trendskifte. Då låg bostadskreditinstitutens rörliga snittränta för första gången på samma nivå som bankernas (monetära finansinstitut, enligt SCB:s klassificering) – nämligen på 4,41 %.

När det gäller nya och omförhandlade lån har storbankerna alltså blivit lika billiga – eller lika dyra beroende på hur man ser det – som uppstickarna.

Och så länge storbankernas sparkunder inte får mer råg i ryggen och skinn på näsan kommer bolåneutmanarna – som inte erbjuder sparkonton – ha uppförsbacke, om man ska tro Stabelos vd Hampus Brodén.

”Storbanker har oerhört mycket inlåning från allmänheten och de är ganska framgångsrika när det gäller att inte höja räntan på inlåning i samma takt som de höjer räntan på utlåning.”

Eftersom inlåning från allmänheten är en finansieringskälla till bolån bidrar de låga sparräntorna till att bankerna får relativt sett lägre finansieringskostnader.

”Man kan säga att sparkunderna subventionerarar bolånekunderna. Vår finansieringskostnad bestäms av marknadsräntorna. Vi har ju ingen kundgrupp som vi kan använda för att subventionera våra bolånekunder”, säger Brodén och fortsätter:

”Så länge aktörer med inlåning kommer undan med att betala låga räntor till sparkunderna har de en fördel.”