Förvaltaren: De kan bli nästa våg av vinnare i AI-racet

”Vilken plattform kan du inte sluta använda? Vilken plattform kan du aldrig be dina barn att sluta använda?”, frågar Niklas Lundin, förvaltare av fonden Handelsbanken Global Digital, uppfordrande.

Klarna?

”Ja, kanske det. Men Spotify – du kan inte be dina barn sluta lyssna på Spotify”, säger Lundin och lutar sig tillbaka i stolen.

”Och Netflix. Och Apple. Ta en iPhone. För 10, 15 år sedan kostade en iPhone inte speciellt mycket. Idag börjar den bli ganska dyr. Men kan du tänka dig att någonsin sluta använda iPhone? Nej, inte om du börjat. Det är bland annat sådana bolag vi letar efter – bolag som får en enorm ’pricing power’ för att kunderna inte kan tänka sig att sluta använda deras produkter och tjänster.”

Niklas Lundin har varit med ett bra tag. På 1990-talet var han med och startade Skandia Time Global – den, enligt honom själv, första svenska konceptfonden. Den finns kvar än idag.

”Även den fonden handlade om att försöka se de långsiktiga, strukturella tekniksprången – helt enkelt att investera i framtiden. Vår devis är: ’det var sämre förr’”, ler han.

Fonden Handelsbanken Global Digital sjösattes för två år sedan och har sedan start lyft 88%.

Det tekniksprång som är på allas läppar nu stavas förstås AI. Och lika självklart som att AI är i fokus, är det att majoriteten av de så kallade Magnificent 7-bolagen (Apple, Microsoft, Amazon, Alphabet (Google), Nvidia, Meta och Tesla) utgör en väsentlig del av fonden.

”Ska man gå ’all in’ i Mag 7? Kanske inte. Ska man inte ha någon exponering alls? Jo, det ska man nog ha om man vill vara med på resan in i framtiden. I vår typ av fond är Mag 7 bra att ha som ett fundament i botten.”

Fundament? Det låter som något stabilt. Jag tycker rapporteringen om Mag 7 mycket handlar om riskerna – riskerna med den höga värderingen och den höga koncentrationen på USA-börsen.

”Misstaget man kan göra är att dra alla Mag 7-bolag över en kam. Ta Microsoft, det är faktiskt en ganska defensiv aktie som levererar en långsiktig, säker tillväxt ganska oberoende av konjunkturen. Det är ett fantastiskt bolag och en vinnare, men det är inte en raket tillväxtmässigt”, säger Niklas Lundin och fortsätter:

”Microsoft, Amazon, Google (Alphabet) – det är redan ’game over’. Ingen kan konkurrera, ingen kan investera så mycket som de. Google har precis gått ut och sagt att de ska investera totalt 75 miljarder dollar i år, varav det mesta i datacenter. Microsoft pratar om 80 miljarder dollar och Meta om 65 miljarder dollar.”

Lundin pekar på att bolagens börsvärden visserligen gått i taket, men att E:et i P/E-talen har hängt med bra.

”Möjligtvis är problemet att de framöver blir så stora att det blir svårt för dem att fortsätta växa.”

Paradoxen – efterfrågan ökar

Bland de tyngsta innehaven i fonden finns flera stora halvledarföretag – däribland Nvidia.

”’Long story short’ brukar vinnarna i samband med ett strukturellt tekniksprång vara de som bygger infrastrukturen. Där lade vi mycket av pengarna – i Nvidia som designar chippen och i TSMC som bygger chippen som Nvidia designar. Investeringen i Broadcom följer samma logik.”

Hur tolkar du uppgifterna om Deepseek och raset i Nvidia-aktien i slutet av januari? Kommer efterfrågan på de dyraste och mest avancerade Nvidia-chippen att minska nu?

”Mycket av Nvidias tillväxt handlar om att bolaget kunnat höja sina priser så mycket eftersom det bara är Nvidia som säljer de här chippen som efterfrågas. Samtidigt är kostnaderna relativt låga. De designar ju bara chippen, tillverkar dem inte fysiskt. Och förmodligen kommer Nvidias ’pricing power’ inte vara så stor om man ser några år framåt i tiden. Men efterfrågan på deras mest avancerade chip kommer inte att minska, säger Lundin och frågar:

”Har du hört talas om Jevons paradox?”

Jevons paradox innebär att teknisk utveckling som ökar resurs- och energieffektivitet ofta leder till en ökad, snarare än minskad, konsumtion av den berörda resursen.

”Det skapas en ännu större efterfrågan som gör att det krävs ännu bättre infrastruktur i nästa steg. Och nya produkter. Att det kommer billigare och effektivare datakraft kommer ju inte innebära att det blir mindre efterfrågan. Tvärtom.”

Mjukvarubolagen står näst på tur

Samtidigt börjar nu teamet som förvaltar fonden fokusera alltmer på att identifiera vinnarna i nästa våg. Om vinnarna på ett tekniksprång inledningsvis är företagen som bygger infrastrukturen, brukar det vara mjukvarubolagen som står näst på tur.

”Vi har börjat minska exponeringen mot bolag som bygger AI-infrastrukturen för att öka exponeringen mot mjukvarubolagen. Vi letar bland de större plattformsbolagen som kan använda AI i sina tjänster.”

”Stor skala är viktigt, bolag som har väldigt många kundrelationer och som kan hjälpa kunderna att automatisera olika arbetsflöden. ServiceNow är ett exempel”, fortsätter han.

Amerikanska mjukvaruföretaget ServiceNow specialiserar sig på molnbaserade plattformar för digitala arbetsflöden. Lösningarna hjälper företag att effektivisera och automatisera olika affärsprocesser, särskilt inom IT-tjänstehantering (ITSM), men också inom områden som HR, kundservice och säkerhet.

I fonden finns också innehav som väntas bli vinnare på digitaliseringen av den offentliga sektorn. Ett exempel är amerikanska mjukvaruföretaget Tyler Technologies som erbjuder en rad olika produkter och tjänster som hjälper myndigheter att effektivisera sina processer, förbättra medborgartjänster och hantera data på ett säkert sätt.

Ytterligare ett exempel är Axon Enterprise som bland annat tillhandahåller en molnbaserad plattform där polis, åklagare och rättsväsende kan lagra, analysera och dela digitala bevis – som filmerna som spelas in av Axons kropps- och fordonskameror. Bolagets AI-verktyg genererar också mer eller mindre färdiga händelserapporter som annars tar mycket av polisens tid.

Det här låter som något som samtliga Sveriges regioner borde investera i – för att få loss en massa läkartimmar som nu går åt till att skriva rapporter.

”Verktygen finns redan. Nuance Communications, som köptes av Microsoft för ett par år sedan, är stora på området. Möjligheten för offentlig sektor att spara pengar och samtidigt förbättra servicen är enorm.”

Niklas Lundin spår att digitaliseringen av den offentliga sektorn i USA kommer att ta fart – såväl på kommunal som federal nivå – när den nya administrationen med Elon Musk i spetsen sätter blåslampa under myndigheterna.

”Nu pressas även federala myndigheter till ökad digitalisering och effektivisering. Det beror förstås på Elon Musk. Jag skulle tro att den trenden även kommer till Europa.”

Och det är inte konstigt att Amazons Jeff Bezoz, Metas Mark Zuckerberg, Alphabets Sundar Pichai och Apples Tim Cook – utöver Teslas Elon Musk förstås – satt på första bänkraden vid Donald Trumps presidentinstallation i januari, påpekar Niklas Lundin.

”Utan att bli politisk, men den nya administrationen är mycket mer big tech-vänlig är den gamla administrationen. Under Biden diskuterades sådant som att bryta upp techgiganterna och man satte stopp för förvärv, både vertikala och horisontella sådana.”

Särskilt genom att köpa upp potentiella rivaler – horisontella förvärv – kan de redan gigantiska techföretagen minska konkurrensen. Under den nya amerikanska administrationen blir det sannolikt enklare att genomföra företagsaffärer.

LÄS MER: Storbanken: Investerarna flyttar fokus

LÄS MER: Techjättarna väntas lyfta USA-börsens vinsttillväxt