SHB: Då lyfter svenska ekonomin

I sin senaste prognos skriver Handelsbanken att den höga inflationen och den åtstramande penningpolitiken har urholkat hushållens köpkraft.

”Räntekänsliga hushåll och bostadsbyggandet har pressats hårt av snabbt stigande räntor och hög inflation. Hushållens konsumtion har minskat drygt 4% sedan våren 2022, vilket är den största nedgången i konsumtionen sedan 90-talskrisen. Samtidigt har bostadsbyggandet tvärbromsat som en följd av lägre bostadspriser, högre byggkostnader och dyrare finansiering”, skriver de men påpekar samtidigt att exporten, näringslivets investeringar och offentlig konsumtion varit robusta och bidragit till att hålla uppe den ekonomiska aktiviteten.

Under vintern väntas en fortsatt nedgång i ekonomisk aktivitet, men ljusare tider är att vänta. Då inflationstakten avtar samtidigt som löneökningstakten är jämförelsevis hög blir reallönerna högre. Hushållens reala disponibla inkomster ökar vidare genom att exempelvis försörjningsstöd och garantipension per automatik höjs med inflationen samt att skatter sänks för arbetare och pensionärer. Detta motverkas dock delvis av att sysselsättningen minskar något.

” Vi räknar med att en försiktig uppgång i hushållens konsumtionen inleds under andra halvåret av 2024. Konsumtionsåterhämtningen tar mer fart nästa år då finanspolitiken blir mer expansiv, penningpolitiken normaliseras och arbetsmarknadsläget ljusnar”, skriver banken.

Handelsbanken räknar med att BNP stiger med marginella 0,1% i år för att därefter stiga med 2,4% nästa år och 2,5% 2026.

Iögonfallande stor duvaktig omsvängning från Riksbanken

Vad gäller inflationen skriver Handelsbanken att inflationstrenden förefaller ha vänt nedåt med start i oktober. Banken menar att inflationen ser ut att fortsätta på en lägre bana än tidigare väntats. Inflationen väntas vidare varaktigt nå 2% vid slutet av 2024, då årstakten i KPIF ligger kring målnivån och KPIF exklusive energi trovärdigt närmar sig 2%-strecket.

Banken reviderar ner sin inflationsprognos något, KPIF, beräknas landa på 2,5% i år (tidigare 2,8) och 2,0% nästa år (tidigare 2,0), och räknar nu med en första räntesänkning i juni, mot den septembersänkning som väntades i förra konjunkturprognosen.

” Riksbanken väntas göra en iögonfallande stor duvaktig omsvängning de närmaste månaderna för att därefter inleda försiktiga räntesänkningar i juni”, skriver de.

Det finns två skäl till den stora omsvängningen, menar Handelsbanken. För det första har Riksbanken alltför länge suttit fast i en osannolikt hökaktig forward guidance och kommer sannolikt välja att göra om sin styrränteprognos helt och hållet. För det andra har Riksbanken satt upp synnerligen bakåtblickande riktlinjer för vad man anser vara uppfyllelse av inflationsmålet.

”Sammantaget väntas Riksbanken vid annonseringen av det penningpolitiska beslutet i februari muntligen signalera att räntesänkningar kan inledas under andra halvåret 2024, förutsatt att ekonomin utvecklas som förväntat. Och därefter, vid mötet i mars då en fullständig penningpolitisk rapport med nya prognoser också publiceras, så räknar vi med en stor nedrevidering av Riksbankens styrränteprognos – en bana som lär visa en rad räntesänkningar också genom 2025–2026”, skriver de.

Banken ser framför sig en styrränta på 3,25 procent i slutet av 2024 och 2,25 procent i slutet av 2025.

LÄS MER: SEB: Räntan sänks redan innan sommaren

LÄS MER: För första gången sedan 90-talet: Hushållens ekonomiska standard sjunker